Kompass>> Hem | Gripen - Historik

  Historik  

Idén till JAS 39 Gripen kan man nästan säga föddes vid projekteringen av 37 Viggen. Redan då hade man tankar på ett enhetsflygplan där en plattform skulle kunna utföra flera olika uppdragsprofiler. Detta gick emellertid inte att realisera fullt ut, varför fem versioner av Viggen slutligen togs fram.

Tanken med Gripen var ett nytt enhetsflygplan för de tre klassiska rollerna, Jakt, Attack och Spaning. Flygplanet skulle vara mindre och lättare än sin föregångare, detta till stor del för att få ner utvecklings- och driftkostnaderna. De största skillnaden jämfört med tidigare SAAB-flygplan var att Gripen fick helt rörliga nosvingar samt ett helt elektroniskt styrsystem. Denna gång valde man även en i grunden militär motor, som gav bonuseffekten att man kunde bygga ett mindre flygplan. Ett flertal olika projekt studerades, såväl utveckling av ett helt nytt flygplan, såväl som inköp av redan befintliga maskiner, däribland F-16 Falcon och F/A-18 Hornet. Slutligen föll valet på Saabs projekt nummer 2110, sedermera döpt till JAS 39 Gripen.

Flygvapnet beställde i en första delserie 30 flygplan. 29 JAS 39A levererades, 39130 modifierades av SAAB till provflygplan för tvåsitsiga JAS 39B (39800). Delserie två bestod av 110 flygplan, varav 14 39B. De sista 20 flygplanen i denna serie tillverkades sedermera enligt C-standard. En tredje delserie beställdes även, bestående av 50 39C och 14 JAS 39D.

JAS 39C med CFT, IR-OTIS och släpade skenmål
Photo © Saab

Utvecklingspotentialen i JAS 39 Gripen är relativt stor utan alltför stora modifieringar på grundstommen. Redan idag är flygplanet helt NVD-anpassat. I framtiden kan även lösningar som Conformal Fuel Tanks (CFT) och vektoriserad dragkraft komma att bli aktuella, antingen för svenska flygvapnet, eller för någon exportkund. Något som också utprovas i varierande takt är optisk/infraröd spanare, hjälmsikte samt bogserade skenmål av olika slag, allt för att öka förarens "situational awareness" och flygplanets överlevnadsförmåga i olika typer av hotmiljö.


Publicerad: 10/10/2005 Uppdaterad: 12/20/2006
Kontakta SWAF | Om SWAF | Copyright © SWAF 2006 All rights reserved