Hur mycket skatt på sjukersättning 2023?

Du kan – om du orkar och vill – arbeta, studera eller arbeta ideellt och fortfarande ha kvar rätten till sjukersättning. Det gäller dig som fick ett beslut om sjukersättning som inte är tidsbegränsat före den 1 juli 2008 och inte fått ett beslut om högre grad av sjukersättning sedan dess.

Om du tänker börja arbeta och får en inkomst, eller arbeta mer än du redan gör, måste du ansöka om att få arbeta med sjukersättning. Det kallas att arbeta med steglös avräkning.

Vilken Skattekolumn sjukersättning?

Arbetsgivare gör skatteavdrag vid varje utbetalningstillfälle. På inkomst som är huvudinkomst görs skatteavdrag enligt tabell eller enligt beslut från Skatteverket. På ersättningar som inte är huvudinkomst görs skatteavdrag med 30 procent. Skatteavdrag ska inte göras om den sammanlagda ersättningen till arbetstagaren beräknas bli lägre än 1 000 kronor under året.

Avser löner, arvoden och liknande ersättningar till den som vid årets ingång inte fyllt 65 år om inkomsten ger rätt till jobbskatteavdrag. Tabellen ska tillämpas oavsett om allmän pensionsavgift ska betalas eller inte.

Är sjukersättning skattefritt?

Afa Försäkring använder kakor för att hjälpa oss att förstå användningen av vår webbplats och förbättra vår webbplatsprestanda. Du har möjlighet att göra egna inställningar för kakor nedan.

Dessa kakor behövs för att webbplatsen ska fungera tekniskt och funktionellt och måste därför accepteras för att kunna besöka sidan.

Hur mycket höjs sjukersättningen med 2023?

Många ersättningar och bidrag har höjts ordentligt, vilket innebär mer pengar på kontot för många svenskar. Bland har vi fått ökningar i sjukersättning, omvårdnadsbidrag, aktivitetsersättning, sjukpenning och många fler.

Vad får man inte göra när man har sjukersättning?

Sverigedemokraterna har i debatten ofta uttalat sig för en mer generös sjuk- och aktivitetsersättning. Det borde alltså finnas en riksdagsmajoritet för att stärka rätten till ersättning, eftersom inte bara Socialdemokraterna utan även Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill genomföra detta.

Men så enkelt är det inte. I en riksdagsdebatt 19 april 2023 anklagades SD för att ”inte ha ställt ett enda krav om sjukförsäkringen” i förhandlingarna med regeringspartierna.

”Nu måste reglerna för att fler ska få rätt till sjukersättning genomföras. Det finns ett färdigutrett förslag som man skulle kunna genomföra i morgon. Vänsterpartiet har lagt fram förslaget tidigare men inte fått majoritet. Då röstade Sverigedemokraterna för Vänsterpartiets förslag. Men nu när Sverigedemokraterna själva kan påverka gör de ingenting. Att komma in i finrummen i Regeringskansliet verkar ha varit målet, snarare än att få till förändringar för vanligt folk”, sa Ida Gabrielsson (V).

År 2022 försökte den då S-ledda regeringen ändra reglerna så att tusentals fler personer skulle få sjuk- och aktivitetsersättning. Planerna baserades på Samuel Engbloms utredning ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) som blev klar hösten 2021. Regeringen kom aldrig till skott med planerna, eftersom man då hade en riksdagsmajoritet mot sig.

Den nya M-KD-L-regeringen tänker inte heller gå vidare med förslagen om stärkt sjukförsäkring. Nya socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) säger till Tidningen Näringslivet att hon ”inte nog kan understryka hur viktig arbetslinjen är” och att det kommer förslag som ”gör det mer lönsamt att arbeta”.

Anna Tenje uppger vidare att hon vill utreda konsekvenserna av trygghetspensionen för personer över 60 år och andra ändringar som S-regeringen införde. ”Om de leder till onödigt långa sjukskrivningar som förpassar fler till utanförskap och göms, måste vi diskutera andra åtgärder”, säger hon till Tidningen Näringslivet (som utges av Svenskt näringsliv).

Socialdemokraterna fortsätter att arbeta för mer generösa regler. I budgetmotionen för 2023 sköt S till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor vardera för 2024 och 2025.

”Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation”, skrev S i budgetmotionen, som dock inte hade någon chans att röstas igenom i riksdagen.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE: Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

Den förra regeringen ville genomföra förslagen redan sommaren 2022. Det handlade bland annat om att förändra arbetsförmågebegreppet inom sjuk- och aktivitetsersättningen. Någon proposition lades dock aldrig fram (utom vad gäller trygghetspensionen för personer över 60 år). Det fanns helt enkelt ingen majoritet i riksdagen för förslagen.

Den 7 juni 2022 kommenterade dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi planerna med att ”reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är för strikta idag. Det gör att ytterst få får tillgång till den här ekonomiska tryggheten.”

Promemorian som beskriver förslagen heter Stärkt trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga finns på regeringens webbplats. Där finns även remissvaren på promemorian.

När övergår sjukersättning till pension?

De som haft hel sjukersättning omedelbart före 65-årsdagen ska slippa ansöka för att gå i pension. Det är innebörden i en ny lag som börjar gälla från 1 januari, utifrån ett förslag från Pensionsmyndigheten.

Är sjukersättning pensionsgrundande inkomst?

AFL Lag (1962:381) om allmän försäkring ATP Allmän tilläggspension enligt AFL BNP Bruttonationalprodukten BoL Lag (1993:737) om bostadsbidrag BOB Bostadsbidrag enligt BoL BTP Bostadstillägg till pensionärer enligt lag (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer dir. Kommittédirektiv Ds Departementsserien EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen KAS Kontant arbetsmarknadsstöd KPI Konsumentprisindex LAF Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LIP Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension pbb Prisbasbelopp PGI Pensionsgrundande inkomst prop. Proposition PTS Pensionstillskott enligt lag (1969:205) om pensionstillskott RFV Riksförsäkringsverket rskr. Riksdagens skrivelse SAK Sjuk- och arbetsskadekommittén SfU Socialförsäkringsutskottet SGA Särskilt grundavdrag för folkpensionärer SGI Sjukpenninggrundande inkomst SINK Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta SofL Socialförsäkringslag (1999:799) SOU Statens offentliga utredningar YFL Lag (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

I denna departementspromemoria lämnas förslag till reformerade regler för beräkning av ersättning till den som drabbats av medicinskt grundad långvarig (minst ett år) eller varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Utgångspunkten för förslagen är de riktlinjer som riksdagen beslutade på grundval av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension m.m. (bet. 1997/98:SfU11, rskr. 1997/98:237). Propositionen bygger i sin tur på Förtidspensionsutredningens förslag i betänkandet Ohälsoförsäkringen – Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166).

Det reformerade förtidspensionssystemet omfattar såväl ett standardskydd enligt inkomstbortfallsprincipen (inkomstrelaterad sjukersättning) som ett grundskydd för dem som inte har haft några förvärvsinkomster eller endast låga inkomster före det att den medicinskt grundade arbetsoförmågan inträffade (sjukersättning i form av garantiersättning).

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1

dels att 5 kap., 7 kap. 3 a §, 10 kap. 1 § och 13 kap. skall upphöra att gälla,

En försäkrad i åldern 16–64 år har enligt dagens regler rätt till förtidspension om hans eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig, men kan den antas bli bestående för avsevärd tid, har den försäkrade rätt till sjukbidrag. Enligt förarbetena till lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) förstås med avsevärd tid en tid av minst ett år. Förtidspension beviljas tillsvidare medan sjukbidrag skall vara begränsat till viss tid. Oftast bestäms tiden till ett eller två år.

En person som önskar förtidspension eller sjukbidrag kan ansöka om detta. Dessutom kan försäkringskassan, under vissa i AFL angivna förutsättningar, på eget initiativ byta ut sjukpenningen mot förtidspension eller sjukbidrag, även om den försäkrade inte ansökt om förmånen.

Enligt regeringens uttalande i prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension m.m. bör det som i dag är förtidspension göras till en del av sjukförsäkringen. Mot denna bakgrund bör begreppet förtidspension utmönstras.

I denna departementspromemoria används begreppet sjukersättning för ersättning vid medicinskt orsakad långvarig eller varaktig arbetsoförmåga. Till den vars arbetsoförmåga är varaktigt nedsatt utges sjukersättning – nuvarande förtidspension. Till den vars arbetsförmåga är nedsatt minst ett år men inte varaktigt utges tidsbegränsad sjukersättning – nuvarande sjukbidrag.

Två typer av sjukersättning föreslås – dels inkomstrelaterad sjukersättning dels sjukersättning i form av garantiersättning.

Vad blir sjukersättningen 2024?

Carin Jämtin, tidigare generaldirektör för Sida, har utsetts till ny landshövding i Västernorrlands län. Hon tillträdde sitt nya uppdrag 1 september.

Kriminalvården redovisar i en rapport till regeringen att myndigheten kan skapa ytterligare cirka 2 100 platser på häkten och anstalter genom att öka antalet dubbelbeläggningar.

Flera statliga myndigheter har gett utvalda grupper lönelyft utöver den årliga lönerevisionen i syfte att behålla kompetens och bromsa personalflykt. Förtroendevalda inom ST är kluvna till lönesatsningarna, som möts av glädje men också sår missnöje på arbetsplatserna.

Nu ställer LO och Svenskt Näringsliv krav på regeringen att få ordning på omställningsstudiestödet, rapporterar Ekot. Annars riskerar hela las-överenskommelsen att falla, enligt parterna.

Sedan flera förhandlingar mellan fack och arbetsgivare slutat i oenighet lovar pendeltågsoperatören MTR nu att lämna ut en omstridd arbetsmiljörapport till skyddsombuden. ST tror att rapporten kan väga tungt i den pågående konflikten om möjligheten att köra pendeltåg utan tågvärdar.

Effektiviseringar och omprioriteringar räcker inte. Fler handläggare och regelförenklingar krävs om CSN ska klara att betala ut omställningsstudiestödet i rimlig tid, enligt myndighetens generaldirektör Christina Forsberg.

När höjs sjukersättningen 2024?

Carin Jämtin, tidigare generaldirektör för Sida, har utsetts till ny landshövding i Västernorrlands län. Hon tillträdde sitt nya uppdrag 1 september.

Kriminalvården redovisar i en rapport till regeringen att myndigheten kan skapa ytterligare cirka 2 100 platser på häkten och anstalter genom att öka antalet dubbelbeläggningar.

Nu ställer LO och Svenskt Näringsliv krav på regeringen att få ordning på omställningsstudiestödet, rapporterar Ekot. Annars riskerar hela las-överenskommelsen att falla, enligt parterna.

Hur klarar man sig på sjukersättning?

Sjukersättning och aktivitetsersättning är två viktiga ersättningar för personer med funktionsnedsättning. Men möjligheten att få ersättning har varierat kraftigt. Avslag och bifall på ansökningar har åkt berg- och dalbana i Försäkringskassans statistik.

Även värdet av ersättningarna har förändrats kraftigt, trots att syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Även om det gjordes en extra höjning 2022 har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats på lång sikt.

Den här guiden beskriver de regler som gäller nu, men också bakgrunden och debatten kring ersättningarna.

Försäkringskassans webbsajt uppger i början av augusti 2023 att handläggningstiden för sjukersättning är sju månader. Tidningen Syre rapporterar dock att handläggningstiden just nu kan vara betydligt längre. ”Sjukersättningen har tyvärr fått väldigt långa handläggningstider, mycket beror på att vi fått prioritera internt där bland annat omvårdnadsbidraget krävt extra resurser”, säger Andreas Pettersson, områdeschef, till tidningen Syre.

Sjuk- och aktivitetsersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).

Syftet med aktivitetsersättningen var inte bara att ge ekonomisk trygghet utan även möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete. Det betonades att ”ingen ska behöva bli pensionerad i mycket unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt sjuka eller funktionshindrade”.

I juni 2022 var antalet personer med sjukersättning 216 757, en halvering jämfört med år 2005 då antalet var mer än 540 000 personer. Ungefär 60 procent är kvinnor. (Länk till Försäkringskassans statistikdatabas.)

Antalet nybeviljade sjukersättningar ligger på en historiskt låg nivå. Mellan år 2004 och 2010 föll antalet nybeviljanden från 70 000 till 6 000 per år, varefter det gått lite upp och ned, men ligger kvar på en låg nivå. Tabellen nedan visar utvecklingen av nybeviljanden.

Kan man vara god man när man har sjukersättning?

Om du är ställföreträdare för en person som får ersättning från Försäkringskassan kan du behöva underlag från oss när du ska göra din årsredovisning till Överförmyndarnämnden. Underlaget beställer du via Mina sidor.

När du ska redovisa till Överförmyndarnämnden beställer du enkelt underlag från oss via Mina sidor. Du får då en sammanställning av samtliga utbetalningar som vi gjort till din huvudman för föregående år och vilken skatt vi dragit. Sammanställningen skickar vi till den postadress vi har registrerad för dig som ställföreträdare och underlaget kommer till dig inom en vecka. Du kan beställa underlag för en eller flera huvudmän samtidigt.

Får de med sjukersättning höjd pension?

När en person har haft sjukpenning i 180 dagar ska Försäkringskassan normalt sett bedöma om hen kan klara ett vanligt förekommande jobb på arbetsmarknaden. Men för personer som fyllt 62 år och nått dag 180 med sjukpenning ska Försäkringskassan istället bedöma arbetsförmåga gentemot den enskildes nuvarande arbetsplats. Från och med 1 januari 2023 är den åldersgränsen ändrad till 63 års ålder.

Rehabiliteringspenning kan man som längst få till och med månaden innan man fyller 65 år. Från och med 1 januari 2023 är denna åldersgräns ändrad till 66 år.

Den som under en period i livet haft sjukersättning eller aktivitetsersättning kan därefter ha beviljats andra ersättningar inom sjukförsäkringen – till exempel sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller boendetillägg.

Dessa ersättningar kan som längst betalas ut till och med månaden innan man fyller 65 år. Från och med 1 januari 2023 är denna åldersgräns ändrad till 66 år.

Hur mycket höjs sjukersättning 2024?

För de som är föräldralediga eller får sjukpenning finns det ett inkomsttak, som i nuläget ligger på cirka 44 000 kronor i månaden. Tjänar man mer än det får man inte mer i ersättning.

Men nu höjs taket, vilket innebär att den högsta ersättningsnivån höjs med 102 kronor per dag.

– För en som är föräldraledig och tjänar mer än inkomsttaket motsvarar det ungefär 3 000 kronor mer i månaden.