Vad är SIS-märkt kort?

Innehållsförteckning:

1. Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?
2. Kan man identifiera sig med körkort?
3. Är ett körkort ett nationellt id-kort?
4. Hur mycket kostar SiS?
5. Hur funkar SiS?
6. Hur kan jag identifiera mig utan ID?
7. Hur ser nya id-kortet ut?
8. Hur kan man identifiera sig utan leg?
9. Kan man ha id på mobilen?
10. Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?
11. Får man ha sin telefon på SiS?
12. Vad händer när man kommer till SiS?
13. Hur hamnar man på ett SiS-hem?

Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?

Är Skatteverkets id-kort SIS-märkt?

Skatteverkets id-kort är, i likhet med andra statliga id-handlingar såsom körkort och nationellt identitetskort, inte SIS-märkt. Dessa kort uppfyller dock säkerhetsmässigt minst samma krav som för ett SIS-märkt kort. När det gäller kortets utseende så följer det den standard som certifieringsorganet DNV har fastställt för svenska id-handlingar. Kortet kan därför användas i samhället på samma sätt som ett SIS-märkt id-kort.

Kan man identifiera sig med körkort?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Är ett körkort ett nationellt id-kort?

När du som är svensk medborgare reser inom EU eller till Schengenländerna Norge, Schweiz, Island och Lichtenstein ska du alltid ha med dig passet eller det nationella id-kortet som polisen utfärdar. Det är viktigt för att du ska kunna legitimera dig och visa i vilket land du är medborgare. Ett vanligt id-kort eller ett svenskt körkort duger inte som resehandling.

Här finns grundläggande information som gäller för alla länder. I vissa länder gäller dessutom ytterligare villkor. Kontakta ansvarig ambassad för mer information.

Hur mycket kostar SiS?

Carin Jämtin, tidigare generaldirektör för Sida, har utsetts till ny landshövding i Västernorrlands län. Hon tillträdde sitt nya uppdrag 1 september.

Kriminalvården redovisar i en rapport till regeringen att myndigheten kan skapa ytterligare cirka 2 100 platser på häkten och anstalter genom att öka antalet dubbelbeläggningar.

Flera statliga myndigheter har gett utvalda grupper löne­lyft utöver den årliga lönerevisionen i syfte att behålla kompetens och bromsa personalflykt. Förtroendevalda inom ST är kluvna till lönesatsningarna, som möts av glädje men också sår missnöje på arbetsplatserna.

Nu ställer LO och Svenskt Näringsliv krav på regeringen att få ordning på omställningsstudiestödet, rapporterar Ekot. Annars riskerar hela las-överenskommelsen att falla, enligt parterna.

Sedan flera förhandlingar mellan fack och arbetsgivare slutat i oenighet lovar pendeltågsoperatören MTR nu att lämna ut en omstridd arbetsmiljörapport till skyddsombuden. ST tror att rapporten kan väga tungt i den pågående konflikten om möjligheten att köra pendeltåg utan tågvärdar.

Effektiviseringar och omprioriteringar räcker inte. Fler handläggare och regelförenklingar krävs om CSN ska klara att betala ut omställningsstudiestödet i rimlig tid, enligt myndighetens generaldirektör Christina Forsberg.

Hur funkar SiS?

Nya larmkategorier och mer data kan delas via SIS, vilket gör informationen mer komplett och tillförlitlig för myndigheterna i de länder som använder SIS.

Från och med mars 2023 innehåller SIS följande typer av biometriska uppgifter för att styrka identiteten på personer som är registrerade i systemet:

Hur kan jag identifiera mig utan ID?

Banker är skyldiga att kontrollera identiteten hos alla sina kunder. Kravet finns för att rätt person ska ha tillgång till rätt konton och andra tillgångar, men också för att banken måste känna sin kund enligt penningtvättsreglerna.

Banken ska kontrollera identiteten av en kund i två steg och enligt så kallade riskbaserade rutiner:

Hur ser nya id-kortet ut?

Varför är det bra att ha ett id-kort? Vad ska jag ha med mig när jag vill ansöka om ett id-kort?

Hur kan man identifiera sig utan leg?

Om du saknar giltig id-handling när du ansöker om pass eller nationellt id-kort kan du ta med dig en person som intygar din identitet. Den som följer med dig måste vara godkänd intygsgivare och kunna visa upp giltig id-handling.

Någon av nedanstående personer kan följa med till passexpeditionen för att intyga din identitet:

Kan man ha id på mobilen?

Det digitala id-kortet kan användas istället för ett fysiskt id-kort, till exempel för att hämta ut ett paket. Foto: Bank-id/TT

LEGITIMATION

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Får man ha sin telefon på SiS?

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång till digitala kontaktytor avseende skyddsaspekten för barn och unga som är placerade på HVB-hem eller Sis ungdomshem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Vad händer när man kommer till SiS?

SiS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. På våra ungdomshem får ungdomarna vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård unga). Vi har 21 särskilda ungdomshem med cirka 730 platser för akutplacering, utredningsplacering och behandlingsplacering. De flesta platserna är låsbara.

Om socialtjänsten upptäcker att en ung person har så stora problem att det är nödvändigt med tvångsvård, gör man en utredning. Sedan lämnar socialtjänsten en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som kan besluta om ett omhändertagande.

Vården och behandlingen ska utgå från de enskilda ungdomarnas behov. Vi använder metoder som det finns vetenskapligt stöd för, till exempel Aggression Replacement Training (ART) och kognitiv beteendeterapi (KBT).

Hur hamnar man på ett SiS-hem?

I fyra delstudier har Kajsa Nolbeck granskat och analyserat den rumsliga och sociala vårdmiljön på Sis-hem med stöd av enkät- och registerdata, en deltagande observationsstudie på två hem, en så kallad etnografisk fotostudie på tre hem, en metod som ofta inkluderar ungdomar bättre än intervjustudier, samt en fokusgruppstudie med personal.

Resultaten visar på organisatoriska brister och en syn på ungdomarna och ungdomshemmen som potentiellt farliga och riskfyllda. Blandningen av målgrupper på Sis-hem, den säkerhetspräglade fysiska vårdmiljön och tillgången till särskilda befogenheter utgör hinder för vård och behandling.

– Riskhantering och säkerhetslösningar kommer ständigt i vägen för förtroendefulla relationer mellan ungdomar och personal, konstaterar Kajsa Nolbeck.