Vem får pengarna vid vite?

Följande beslut kan vi eller domstolen förena med vite:

Åläggande till företag att upphöra med en överträdelse.
Beslut om att godta ett åtagande från företag.
Förbud enligt reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Förbud, åläggande och beslut om att företag ska uppfylla vissa skyldigheter i samband med en koncentration (företagsförvärv).
Åläggande för företag att lämna uppgifter, komma till förhör och i samband med andra utredningsåtgärder.

Hur mycket är ett vite på?

Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

InledningAlla som handlar upp eller lämnar anbud på byggentreprenader vet att färdigställandetiden är en viktig faktor. Ofta finns det hyresgäster eller verksamheter hos myndigheten som väntar på att få flytta in och det kan vara svårt att planera om vid en förskjutning av tiderna.

Hur fungerar vite?

De allmänna reglerna om vite finns i viteslagen. Bestämmelser om vite finns även i speciallagstiftning, som t.ex. SFL, FTL och FBL. Som exempel på sådana avvikande bestämmelser kan nämnas

För att en myndighet ska ha rätt att förelägga med ett vite krävs att det finns ett uttryckligt stöd i en författningsbestämmelse. Bemyndigandet att förena ett föreläggande med vite finns i specialförfattningar (1 § första stycket viteslagen).

Kan man få både vite och skadestånd?

Vitesklausuler är vanligt förekommande i entreprenadkontrakt. En vitesklausul är en bestämmelse i avtalet som anger att part som gör ett kontraktsbrott skall betala ett på förhand bestämt penningbelopp till den andra parten.

Vitesklausuler kan användas som påföljd för kontraktsbrott av många olika slag. Vid dröjsmål brukar vite utgå med ett visst belopp per påbörjad dag eller vecka som förseningen pågår. I andra sammanhang kan vitet utgå med ett visst belopp för varje enskild överträdelse. En vitesklausul kan formuleras såhär: ”Bryter part mot bestämmelserna 2 § och 3 § i detta avtal skall denne vid anfordran till den andra parten utge ett vite om 200.000 kronor i varje enskilt fall”.

Är vite skattepliktigt?

Ibland ska en fysisk person betala böter, administrativa avgifter av straffnatur, rättegångskostnader samt kostnader för skiljeförfarande och medlingsförfarande i tvister. Dessa kostnader kan ha samband med personens förvärvsverksamhet eller de kan vara personens levnadskostnader. Beroende på kostnadernas natur kan de vara avdragbara i personens inkomstbeskattning. I denna anvisning behandlas avdragbarheten av dessa kostnader i fysiska personers inkomstbeskattning.

Det finns inte några särskilda bestämmelser i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) om avdragbarheten av olika böter, administrativa avgifter av straffnatur, rättegångskostnader eller kostnader för skiljeförfarande och medlingsförfarande i tvister. I avsaknad av uttryckliga bestämmelser tillämpas inkomstskattelagens allmänna bestämmelser om kostnadernas avdragbarhet på dessa kostnader. Vid bedömningen av dessa kostnaders avdragbarhet i inkomstbeskattningen har även rättspraxis central betydelse.

Enligt ISkL 29 § 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag). En förteckning över naturliga avdrag finns i ISkL 31 § 1 mom. Förteckningen är inte uttömmande. Vidare har man i ISkL 54 § 1 mom. föreskrivit separat om rätten att från kapitalinkomster dra av utgifterna för deras förvärvande eller bibehållande.

Det finns inte några detaljerade bestämmelser i inkomstskattelagen om de kännetecken som en avdragbar kostnad för inkomstens förvärvande eller bibehållande bör uppfylla. Kännetecknen ska därmed bedömas från fall till fall. Rättspraxis är av central betydelse i bedömningen. Vid bedömningen av avdragbarheten av en kostnad i personbeskattningen är det väsentligt huruvida kostnaden har betalats i ett verkligt och avsiktligt syfte att förvärva eller bibehålla inkomst (HFD 29.4.2003 liggare 1064). En kostnad anses ha uppstått på grund av förvärv av inkomst om kostnaden har betalats för att intjäna inkomst. Det avgörande är huruvida kostnaden är nödvändig eller behövlig eller i övrigt en förutsättning för att den skattskyldige ska kunna erhålla eller bibehålla inkomsten.

Är vite ett straff?

Vilka förelägganden och förbud får förenas med vite
Vem får ta beslut om vite
Vem ska vitet riktas till
Löpande vite
Utformning
Belopp
Laga kraft
Delgivning
Utdömande av vite
Nedsättning av vite
Förbud mot vite och byggsanktionsavgift för samma överträdelse
Föreläggande att lämna viss uppgift
Filmer
Relaterad information

Byggnadsnämnden får förena följande förelägganden och förbud med vite:

åtgärdsföreläggande,
rättelseföreläggande,
rivningsföreläggande,
föreläggande för ökad trafiksäkerhet,
föreläggande om stängsel kring byggnadsverk,
förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd, och
förbud mot användning av byggnadsverk.

Om ett föreläggande eller förbud förenas med vite får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden. Beslut om förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd samt förbud mot användning av byggnadsverk som förenas med vite får däremot delegeras till tjänsteman, eftersom det då ofta är bråttom med att ingripa.

Hur snabbt betalas skadestånd ut?

Ekonomisk kompensation för en inträffad skada.

Den som orsakar en skada (den skadevållande) på någon annans person eller egendom ska som huvudregel ersätta denna skada, dvs försätta denna person (den skadelidande) i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig hade skett. Skadeståndet har alltså främst ett reparativt syfte.

Hur lång tid tar det innan skadestånd betalas ut?

När du har anmält en skada till försäkringsbolaget ska de så fort som möjligt bedöma om den är ersättningsbar. De är också skyldiga att se till du får rätt ersättning, även om du inte själv känner till vad den är.

När försäkringsbolaget fått in en anmälan från dig påbörjar de sin skadereglering. Det innebär att de gör en utredning och bedömer om skadan är ersättningsbar enligt försäkringsvillkoren. För att du ska få ersättning måste du kunna visa att du har rätt till ersättning.

Är viten avdragsgilla?

Böter får du aldrig göra avdrag för. Det kan till exempel vara förseningsavgifter och kontrollavgifter. Du får inte ens göra avdrag för parkeringsböter och felparkeringsavgifter trots att du fått boten i tjänsten.

Kostnadsränta får du när du har underskott på Skattekontot och är ett påtryckningsmedel för att få dig att betala. Har du fått betala kostnadsränta på Skattekontot så är den inte avdragsgill. Om du däremot har fått intäktsränta behöver du inte betala skatt för den.

Hur bokförs viten?

Som avsättning redovisar man sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till beloppet eller till den tidpunkt då de ska infrias (3 kap. 9 § ÅRL).

I redovisningsnormgivningen förtydligas vad som krävs för att ett företag ska få redovisa en avsättning. Generellt gäller enligt normgivningen att följande tre krav ska vara uppfyllda:

företaget har på balansdagen en förpliktelse till följd av en inträffad händelse
det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Om någon av förutsättningarna inte är uppfylld ska någon avsättning inte redovisas. En avsättning får endast användas för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för (BFNAR 2012:1 punkt 21.11).

Kan man överklaga vite?

När ett vitesföreläggande inte har följts kan Skatteverket ansöka hos förvaltningsrätten om att få vitet utdömt, vilket innebär att domstolen bestämmer om vitet ska betalas.

Ett vitesföreläggande som utfärdats med stöd av SFL gäller omedelbart (68 kap. 1 § SFL). Det innebär att den som har fått ett vitesföreläggande ska följa det även om det inte fått laga kraft. Ett vitesföreläggande får laga kraft när det inte längre kan överklagas (tvåmånadersfristen).

Vad betyder att betala vite?

De allmänna reglerna om vite finns i viteslagen. Bestämmelser om vite finns även i speciallagstiftning, som t.ex. SFL, FTL och FBL. Som exempel på sådana avvikande bestämmelser kan nämnas

Hur mycket pengar kan man få i skadestånd?

Du kan få ersättning för inkomstförlust. Beloppet du får är skillnaden mellan den inkomst som du skulle ha haft om skadan inte hade inträffat och den inkomst du fick efter skadan. Du kan inte få brottsskadeersättning för om du förlorat inkomst för att du blivit kallad till polis eller domstol. Den ersättningen kan du få från polis eller domstol.

Hur får man skadestånd utbetalt?

Om du har lagt ut pengar eller förlorat inkomst för att kunna vara med vid förhör kan det finnas möjlighet till ersättning. Anspråket lämnas till den som har hand om förundersökningen. Det är förundersökningsledaren som beslutar om ersättning ska betalas ut. Fyll i blanketten "Ersättningsbesked med anledning av förhör i brottmål ".

Ersättningsbesked med anledning av förhör i brottmål (pdf, 274 kB)

Tänk på att spara kvitton på kostnader du haft till följd av brottet. Kvittona kan behövas om du vill begära skadestånd, eller om du ska begära ersättning från ditt försäkringsbolag, polisen och Brottsoffermyndigheten.

Hur lång tid tar det att få pengar från tingsrätten?

Här får du svar på de vanligaste frågorna som ställs om ersättning vid brott.

Genom att ställa en fråga via e-post godkänner du att Brottsoffermyndigheten behandlar de personuppgifter som du lämnar. Uppgifterna som du fyller i kommer att användas för att besvara din fråga. Vi behandlar uppgifterna elektroniskt och lagrar dem i enlighet med vad som gäller för myndigheters arkivhantering.