Hur mycket trängselskatt ska jag betala?

Innehållsförteckning:

1. Hur mycket trängselskatt ska jag betala?
2. Hur räknar man ut trängselskatt?
3. Vad kostar trängselskatt i Göteborg?
4. När är det gratis trängselskatt?
5. Kan man slippa trängselskatt?
6. Hur kan man undvika trängselskatt?
7. Vad avgör vem som ska betala trängselskatt?
8. Vilka bilar behöver inte betala trängselskatt?
9. Kan man se hur mycket trängselskatt?
10. Vilka behöver inte betala trängselskatt?
11. Vilka bilar är befriade från trängselskatt?
12. Vilka fordon är undantagna från trängselskatt?
13. Vilka städer i Sverige har trängselskatt?
14. Vem är skyldig att betala trängselskatt?

Hur mycket trängselskatt ska jag betala?

När en skattepliktig bil passerar en betalstation för trängselskatt inträder skattskyldighet.

Det är den som äger bilen vid tillfället då bilen passerar betalstationen som ska betala skatt. Som ägare anses den som är, eller bör vara, upptagen i vägtrafikregistret som ägare för bilen. För en bil som används med stöd av saluvagnslicens, den som har licensen. Som ägare anses även den som är upptagen i ett utländskt register motsvarande vägtrafikregistret eller, om innehavare finns registrerad i det utländska registret, innehavaren.

• Läs om saluvagnslicens på Transportstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Samtliga passager som görs med en viss bil under en kalendermånad sammanställs av Transportstyrelsen till ett beslut som skickas till den skattskyldige månaden därefter. Först när skattebeslutet är fattat kan du betala in skatten.

Betalningen ska finnas på Transportstyrelsens konto för trängselskatt senast den sista dagen i månaden efter den månad som skattebeslutet fattades.

Den som är skattskyldig ansvarar för att skatten blir betald i rätt tid även om han eller hon inte får något inbetalningskort från Transportstyrelsen. Om skatten inte betalas i tid tas det ut en tilläggsavgift på 500 kronor.

Hur räknar man ut trängselskatt?

Trängselskatt är en skatt som är till för att finansiera infrastrukturprojekt samt att förbättra framkomligheten i trafiken. Den infördes första gången i Sverige 2007 i Stockholm. Sedan 2013 finns den även i Göteborg.

Vad kostar trängselskatt i Göteborg?

Om en bil passerar flera betalstationer inom 60 minuter tas det endast ut trängselskatt för en passage. Du debiteras då för den passage som har det högsta beloppet.

• Transportstyrelsens karta över betalstationernas placering i Göteborg Länk till annan webbplats.

När är det gratis trängselskatt?

• Från och med 1 januari 2020 har Transportstyrelsen gjort följande ändringar av trängselskatt i Stockholm innerstad och Essingeleden.
• Nya tider: Ny tidsperiod 06.00-06.29 har blivit tillagd. Tidigare började trängselskatt först vid kl. 06.30 men nu börjar trängselskatt kl. 06.00. Inga tidsförändringar på övriga tider.
• Nya belopp: Trängselskatten har blivit dyrare, upp till 33 % dyrare. Trängselskatten är som dyrast vid kl. 07.00-08.29 och 16.00-17.29. I Stockholm innerstad kostar det 45 kr och Essingeleden 40 kr per passering.
• Trängselskatten anpassas efter säsong: Tidigare var det samma trängselskatt oavsett tid på året. Nu inför man lågsäsong och högsäsong. Högsäsong är 1 mars–dagen före midsommarafton och 15 augusti–30 november. Lågsäsong är övrig tid.
• Trängselskatt även de fem första vardagarna i juli: Innan var juli månad fri från trängselskatt.
• Trängselskatt gäller också vissa dagar före helgdag: dagen före långfredagen, dagen före Kristi himmelsfärdsdag, dagen före alla helgons dag, dagen före den 1 maj och dagen före nationaldagen (om de infaller på en vardag utom lördag).

Kan man slippa trängselskatt?

Har du tröttnat på att betala trängselskatt i Göteborg och Stockholm finns en ny app som kan vara till hjälp. Vi har testat!

Sedan 2007 får alla som vill åka bil in till centrala Stockholm betala trängselskatt, och det har debatterats om den dessutom ska utökas till Essingeleden. Sedan den 1 januari får även göteborgarna betala trängselskatt, något som retat upp Thomas Berggren.

Hur kan man undvika trängselskatt?

Sverige busigaste och olydigaste företag som varit en nagel i ögat på maktfullkomliga politiker sedan 2006. Här ser ni varför. Välkommen till den civila olydnadens högborg.

Vad avgör vem som ska betala trängselskatt?

Enligt Transportstyrelsen ska trängselskatt betalas för de fordon som är registrerade som personbil, lastbil eller buss. Övriga fordon som inte behöver betala trängselskatt är till exempel traktor, motorredskap, motorcykel och uttryckningsfordon.

Trängselskatten har tre syften:

Vilka bilar behöver inte betala trängselskatt?

I propositionen lämnas ett förslag till en lag om trängselskatt. Lagen är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad. Skatteplikt skall gälla för sådan bil som enligt definition i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, är införd i vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens.

Skattskyldig är ägaren av bilen. Skattskyldigheten inträder när bil brukas vid passage av en betalstation. Bil, vars ägare är undantagen från skattskyldighet enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, liksom bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret, taxibilar samt buss med en totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av skatteplikt.

Undantag från skatteplikt medges för bil som person, som har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade, anger i särskild ansökan, liksom medges för bil med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för färdtjänst. Undantag för mindre förorenande bilar, dvs. sådana bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet, alkohol eller med annan gas än gasol, införs när EG-kommissionen har lämnat ett godkännande om sådan skattelättnad enligt bestämmelserna om statligt stöd.

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Regeringen beslutade den 14 december 2000 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att lämna förslag på insatser som förbättrar transportsystemet inom Stockholms län, men också transportmöjligheterna mellan Stockholm och övriga Mälardalen, övriga landet samt internationellt. Kommitténs arbete skulle syfta till att utveckla transportsystemet på ett för regionen och hela landet miljömässigt, socialt och samhällsekonomiskt hållbart sätt (dir. 2000:96). Kommittén antog namnet Stockholmsberedningen.

Sedan regeringen i bl.a. budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) aviserat ett tilläggsuppdrag till Stockholmsberedningen, med innebörden att utreda frågan om användning av trängselavgifter i trafiken, beslutade regeringen om tilläggsdirektiv den 14 mars 2002 (dir. 2002:3). Enligt direktiven skulle Stockholmsberedningen utreda frågan om hur användning av trängselavgifter i trafiken skulle kunna genomföras. I uppdraget ingick att belysa vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att det skall vara möjligt att införa ett avgiftssystem. I direktiven refererades till att det i budgetpropositionen för 2002 framhölls att om kommuner eller regioner efter beslut av en ”betydande” majoritet gör framställan om att införa trängselavgifter som ett led i en bredare strategi för att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem, kommer regeringen att bereda frågan. I direktiven framhölls vidare, som bakgrund till uppdraget, att ett sätt att hantera både miljö- och trängselproblem handlar om att påverka efterfrågan på transporter och att det kan ske exempelvis med någon form av trängselavgifter. Det anges vidare att avgiftsintäkterna kan användas till att finansiera kapacitetsförstärkningar inom exempelvis kollektivtrafiken i den aktuella regionen. En delredovisning skulle lämnas senast den 31 december 2002 och uppdraget skulle redovisas senast den 1 juni 2003.

Enligt ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 2003:5) förlängdes utredningstiden för delredovisningen av uppdraget om trängselavgifter till senast den 14 mars 2003.

Huvudsyftet med att ta ut pålagor i vägtrafiken är i regel antingen att finansiera infrastrukturåtgärder eller att styra trafiken.

I utlandet har det sedan länge funnits avgiftssystem för finansiering av infrastrukturprojekt som motorvägar, broar och tunnlar. I Sverige är det enligt 29 § väglagen (1971:948) möjligt att finansiera nya vägar med särskilda avgifter. Sådana avgifter tas för närvarande ut för att finansiera den fasta förbindelsen över Öresund.

I Sverige har det endast sparsamt förekommit att avgifter eller skatt tas ut i direkt anslutning till användningen av en väg. Det viktigaste exemplet från senare tid är det avgiftsuttag som sker vid passagen av den fasta förbindelsen över Öresund. Ett system med trängselskatt – som i likhet med t.ex. en vägavgift skall tas ut i direkt anslutning till nyttjandet av vägar inom ett visst område – är således något nytt. Detta innebär att det bör ställas höga krav på att skattesystemet är så enkelt och okomplicerat som möjligt, utan att de förväntade effekterna för den skull uteblir. Nedan behandlas närmare de förutsättningar som bör vara uppfyllda för att en god acceptans av systemet skall uppnås.

Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) meddelas föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, genom lag. Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter om skatt till staten och om belastande avgifter, ”tvångsavgifter”.

Enligt 8 kap. 7 § första stycket RF kan regeringen, utan hinder av 3 §, efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter som avser bl.a. trafik. Det delegeringsbara området omfattar inte föreskrifter om skatt, men väl avgifter.

Kan man se hur mycket trängselskatt?

När en skattepliktig bil passerar en betalstation för trängselskatt inträder skattskyldighet.

Det är den som äger bilen vid tillfället då bilen passerar betalstationen som ska betala skatt. Som ägare anses den som är, eller bör vara, upptagen i vägtrafikregistret som ägare för bilen. För en bil som används med stöd av saluvagnslicens, den som har licensen. Som ägare anses även den som är upptagen i ett utländskt register motsvarande vägtrafikregistret eller, om innehavare finns registrerad i det utländska registret, innehavaren.

• Läs om saluvagnslicens på Transportstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Samtliga passager som görs med en viss bil under en kalendermånad sammanställs av Transportstyrelsen till ett beslut som skickas till den skattskyldige månaden därefter. Först när skattebeslutet är fattat kan du betala in skatten.

Betalningen ska finnas på Transportstyrelsens konto för trängselskatt senast den sista dagen i månaden efter den månad som skattebeslutet fattades.

Den som är skattskyldig ansvarar för att skatten blir betald i rätt tid även om han eller hon inte får något inbetalningskort från Transportstyrelsen. Om skatten inte betalas i tid tas det ut en tilläggsavgift på 500 kronor.

Vilka behöver inte betala trängselskatt?

måndag, juli 4, 2022

Enligt Transportstyrelsen är de fordon som har registrerats som lastbil, buss eller personbil tvungna att betala trängselskatt. Det finns dock vissa undantag. Fordon som inte behöver betala trängselskatt är exempelvis: Utryckningsfordon, fordon som väger mer än 14 ton, diplomatfordon, motorcyklar och militära fordon, samt motorredskap.

Vilka bilar är befriade från trängselskatt?

Svenska Transportstyrelsen har ingen tillgång till utländska fordonsregister, utan använder sig av ParkTrade Europé AB, för att ta fram uppgifter om och skicka fakturor till fordonens ägare.

Och det är alltså fordonets ägare och inte chauffören som är den skattepliktiga.

Vilka fordon är undantagna från trängselskatt?

En lokal folkomröstning angående införandet av trängselskatt i Stockholm ägde rum i samband med riksdagsvalet 2006. För att ge de valberättigade en realistisk bakgrund genomfördes ett fullskaleförsök med trängselskatt från 3 januari 2006 till 31 juli 2006, det så kallade Stockholmsförsöket. Kostnaderna för försöket hamnade på 1,8 miljarder kronor.[8]

Opinionen var innan Stockholmsförsöket starkt mot trängselskatter i Stockholm och i de kommuner som genomfört omröstningar hade trängselskatter mycket tydligt avvisats. Enligt flera opinionsundersökningar svarade en stor majoritet av befolkningen i såväl Stockholms län, Stockholms stad och Stockholms innerstad "nej" på den raka frågan om ja eller nej till trängselskatt.

En majoritet (51,5 %) röstade dock ja till trängselskatt i Stockholms kommun. I kringliggande kommuner röstade en majoritet mot permanent trängselskatt. Resultatet av folkomröstningen har diskuterats och tolkats på många olika sätt. Trängselskatt infördes permanent den 1 augusti 2007. Beslutet fattades av riksdagen och den skatt som tas ut är statlig.[9]

De stadsdelar som är belägna inom området för trängselskatten är: Södermalm, Reimersholme, Långholmen, Norrmalm, Skeppsholmen, Vasastaden, Östermalm, Hjorthagen, Ladugårdsgärdet, Norra Djurgården, Kungsholmen, Kristineberg, Stadshagen, Fredhäll, Marieberg, Stora Essingen, Lilla Essingen och Djurgården.

Från Johanneshovsbron i syd till Ekhagen i norr och från Ropsten i öst till Stora Essingen i väst, finns sammanlagt 20 olika betalstationer runt om i Stockholm som är relaterade till trängselskatten[11]. Sedan 1 januari 2016 gäller även trängselskatt på E4/Essingeleden[12].

Vilka städer i Sverige har trängselskatt?

Prissättningen liknar den som tåg, flygbolag och färjerederier använder, där mindre attraktiva avgångar är billigare, för att de som har möjlighet att planera om skall lockas att välja dessa.

Det här sättet att prissätta väganvändande är ett specialfall av vägavgifter, som oftast används för att finansiera ny väginfrastruktur. Många av motorvägarna och broarna i Europa, liksom många vägar och stadskärnor i Norge, har belagts med vägavgifter sedan 1980-talet. Även om den viktigaste skillnaden gentemot vägavgifter är att trängselskattens syfte i första hand är att påverka trafikantens beteende snarare än att skapa intäkter, så kan den sekundära effekten, intäkten, dock ändå komma att användas för investeringar i väginfrastruktur.

Förändringar i trafikinfrastruktur och vägutbud har en dynamisk påverkan på efterfrågan. När exempelvis en väg byggs ut så att restiden minskar blir det också fler som väljer att ta bilen, för att dra nytta av den nya kortare restiden. Därmed tillmötesgår inte bara utbudet den existerande efterfrågan, utan skapar också ny efterfrågan. På samma sätt väljer fler att pendla mellan Stockholm och Mälardalen när det finns snabbtåg med täta avgångar.

En lokal folkomröstning angående införandet av trängselskatt i Stockholm ägde rum i samband med riksdagsvalet 2006. För att ge de valberättigade en realistisk bakgrund genomfördes ett fullskaleförsök med trängselskatt från 3 januari 2006 till 31 juli 2006, det så kallade Stockholmsförsöket. Trängselskatten infördes permanent den 1 augusti 2007 och tas ut för de flesta fordon vid färd dagtid in och ut ur ett område som i stort omfattar Stockholms innerstad. Beslutet fattades av Riksdagen och den skatt som tas ut är statlig.[1] Trängselskatt tas ut för såväl svensk- som (från 2015) utlandsregistrerade fordon. Från början undantogs fordon som uppfyllde vissa miljökrav, men detta undantag slopades den 1 augusti 2012. Trängselskatten är inte momsbelagd utom för hyrbilar, vilket beror att enligt lag är ägaren och ingen annan ansvarig för trängselskatten, så att det som hyrbilsfirman debiterar kunden inte kan räknas som trängselskatt formellt.[2]

Trängselskatten tas ut på vardagar 06.00 till 18.29 (ej dag före sön- eller helgdag eller under juli månad, förutom de första fem vardagarna) och beloppet varierar under dagen, från 11 kronor mitt på dagen till 45 kronor i rusningstrafiken under högsäsong. Maxbeloppet är 135 kronor per dag och fordon.[3] Registreringen vid passage av en betalstation sker automatiskt med hjälp av laserscanning och fotografering.

Vem är skyldig att betala trängselskatt?

I propositionen lämnas ett förslag till en lag om trängselskatt. Lagen är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad. Skatteplikt skall gälla för sådan bil som enligt definition i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, är införd i vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens.

Skattskyldig är ägaren av bilen. Skattskyldigheten inträder när bil brukas vid passage av en betalstation. Bil, vars ägare är undantagen från skattskyldighet enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, liksom bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret, taxibilar samt buss med en totalvikt av minst 14 ton, omfattas inte av skatteplikt.

Undantag från skatteplikt medges för bil som person, som har beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade, anger i särskild ansökan, liksom medges för bil med en totalvikt som understiger 14 ton och som används för färdtjänst. Undantag för mindre förorenande bilar, dvs. sådana bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet, alkohol eller med annan gas än gasol, införs när EG-kommissionen har lämnat ett godkännande om sådan skattelättnad enligt bestämmelserna om statligt stöd.

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Regeringen beslutade den 14 december 2000 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att lämna förslag på insatser som förbättrar transportsystemet inom Stockholms län, men också transportmöjligheterna mellan Stockholm och övriga Mälardalen, övriga landet samt internationellt. Kommitténs arbete skulle syfta till att utveckla transportsystemet på ett för regionen och hela landet miljömässigt, socialt och samhällsekonomiskt hållbart sätt (dir. 2000:96). Kommittén antog namnet Stockholmsberedningen.

Sedan regeringen i bl.a. budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) aviserat ett tilläggsuppdrag till Stockholmsberedningen, med innebörden att utreda frågan om användning av trängselavgifter i trafiken, beslutade regeringen om tilläggsdirektiv den 14 mars 2002 (dir. 2002:3). Enligt direktiven skulle Stockholmsberedningen utreda frågan om hur användning av trängselavgifter i trafiken skulle kunna genomföras. I uppdraget ingick att belysa vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att det skall vara möjligt att införa ett avgiftssystem. I direktiven refererades till att det i budgetpropositionen för 2002 framhölls att om kommuner eller regioner efter beslut av en ”betydande” majoritet gör framställan om att införa trängselavgifter som ett led i en bredare strategi för att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem, kommer regeringen att bereda frågan. I direktiven framhölls vidare, som bakgrund till uppdraget, att ett sätt att hantera både miljö- och trängselproblem handlar om att påverka efterfrågan på transporter och att det kan ske exempelvis med någon form av trängselavgifter. Det anges vidare att avgiftsintäkterna kan användas till att finansiera kapacitetsförstärkningar inom exempelvis kollektivtrafiken i den aktuella regionen. En delredovisning skulle lämnas senast den 31 december 2002 och uppdraget skulle redovisas senast den 1 juni 2003.

Enligt ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 2003:5) förlängdes utredningstiden för delredovisningen av uppdraget om trängselavgifter till senast den 14 mars 2003.

Huvudsyftet med att ta ut pålagor i vägtrafiken är i regel antingen att finansiera infrastrukturåtgärder eller att styra trafiken.

I utlandet har det sedan länge funnits avgiftssystem för finansiering av infrastrukturprojekt som motorvägar, broar och tunnlar. I Sverige är det enligt 29 § väglagen (1971:948) möjligt att finansiera nya vägar med särskilda avgifter. Sådana avgifter tas för närvarande ut för att finansiera den fasta förbindelsen över Öresund.

I Sverige har det endast sparsamt förekommit att avgifter eller skatt tas ut i direkt anslutning till användningen av en väg. Det viktigaste exemplet från senare tid är det avgiftsuttag som sker vid passagen av den fasta förbindelsen över Öresund. Ett system med trängselskatt – som i likhet med t.ex. en vägavgift skall tas ut i direkt anslutning till nyttjandet av vägar inom ett visst område – är således något nytt. Detta innebär att det bör ställas höga krav på att skattesystemet är så enkelt och okomplicerat som möjligt, utan att de förväntade effekterna för den skull uteblir. Nedan behandlas närmare de förutsättningar som bör vara uppfyllda för att en god acceptans av systemet skall uppnås.

Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) meddelas föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, genom lag. Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter om skatt till staten och om belastande avgifter, ”tvångsavgifter”.

Enligt 8 kap. 7 § första stycket RF kan regeringen, utan hinder av 3 §, efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter som avser bl.a. trafik. Det delegeringsbara området omfattar inte föreskrifter om skatt, men väl avgifter.