Är det moms på tjänster inom EU?

I bestämmelserna om försäljningsland för tjänster anges vilken stat som har rätt att beskatta försäljningen och vilken stats mervärdesskattelagstiftning som tillämpas på försäljningen. I tjänstehandel bestäms försäljningslandet enligt karaktären av den sålda tjänsten och dessutom enligt huruvida en tjänst säljs till en konsument eller en näringsidkare. Det som också ofta påverkar hur försäljningslandet bestäms är var säljarens eller köparens hemort eller fasta driftställe befinner sig.

I 64–69 l § i mervärdesskattelagen (MomsL) regleras när försäljningen av en tjänst sker i Finland, det vill säga när försäljningslandet för en tjänst är Finland. När försäljningen sker i Finland ska finländsk moms betalas, om inte försäljningen separat undantagits från moms. Momsen betalas av säljaren, om inte omvänd momsskyldighet tillämpas på försäljningen. I mervärdesskattedirektivet (20016/112/EG) finns motsvarande bestämmelser om tjänstehandel i artiklarna 43–59. Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011, som ändrats bland annat genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1042/2013, innehåller dessutom bestämmelser om tjänstehandel, som utgör lagstiftning som ska tillämpas som sådan i Finland. Mer information om genomförandeförordningen och ändringen av denna finns i Skatteförvaltningens anvisning Europeiska unionens förordning 282/2011 harmoniserar tolkningen av mervärdesskattedirektivet.

Försäljningslandet för en tjänst bestäms ofta på olika sätt beroende på huruvida tjänsten säljs till en näringsidkare eller någon annan än en näringsidkare (konsument). På tjänster som sålts till näringsidkare och konsumenter tillämpas olika allmänna bestämmelser. En allmän bestämmelse tillämpas alltid när det för den aktuella tjänsten inte finns några specialbestämmelser. Enligt den allmänna bestämmelsen beskattas försäljning till en näringsidkare i det land där köparen är etablerad (65 § i MomsL) och försäljning till en konsument i det land där säljaren är etablerad (66 § i MomsL). De allmänna bestämmelserna tillämpas på största delen av tjänsterna.

Enligt mervärdesskattelagen avses med vara materiella föremål samt elektricitet, gas, värme, kyla och andra med dem jämförbara energinyttigheter. Med tjänst avses allt annat som kan säljas i form av rörelse (17 § i MomsL). Tjänster omfattar till exempel byggarbete, uthyrning av varor, överlåtelse av patent, överlåtelse av rätt till grustäkt, åtagande att avstå från ett handlande eller att tolerera ett handlande eller en situation samt förmedling av varor i någon annans namn och för någon annans räkning.

Varor och tjänster kan i allmänhet skiljas åt från varandra. Ibland säljs både tjänster och varor samtidigt så, att dessa har anknytning till varandra. En försäljning ska betraktas som en enda transaktion, om en del av denna anses vara den huvudsakliga transaktionen och de övriga delarna tillägg till den huvudsakliga transaktionen. I momsbeskattningen kan det dock vara fråga om försäljning av enbart tjänster eller försäljning av enbart varor, även om en transaktion inkluderar både tjänster och varor.

Tillverkning och montering av lös egendom utgör försäljning av en tjänst i det fall att köparen levererar materialet till säljaren. Om endast en del av materialet levereras av köparen, ska det avgöras från fall till fall huruvida det är fråga om försäljning av varor eller tjänster. Till exempel montering av en maskin eller anordning av delar som levererats av kunden utgör försäljning av en tjänst (artikel 8 i rådets genomförandeförordning nr 282/2011). Reparationsarbete utgör också försäljning av tjänst. Förpackningsarbete är försäljning av tjänst, även då den som utför arbetet överlåter förpackningsmaterialet. Uthyrning av varor är försäljning av tjänst. Det är dock fråga om varuförsäljning, om ett hyresobjekt avtalsenligt övergår i hyrestagarens ägo när hyresperioden går ut eller om hyrestagaren är skyldig att lösa in objektet.

Vid tillämpning av bestämmelserna om försäljningslandet för en tjänst är begreppet näringsidkare omfattande. Näringsidkare är alla rörelseidkare eller yrkesutövare oavsett om verksamheten är momspliktig eller inte. Till exempel säljare av momsfria finansieringstjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster är näringsidkare. Allmännyttiga föreningar betraktas som näringsidkare som avses i bestämmelserna om tjänstehandel i det fall att de mot vederlag säljer varor och tjänster, även om deras verksamhet inte är momspliktig (4 § i MomsL). En allmännyttig förening är inte en näringsidkare som avses i tjänstehandeln, om den inte bedriver någon som helst verksamhet mot vederlag, till exempel när dess verksamhet finansieras med enbart allmänna bidrag eller donationer. Idkare av verksamhet i liten skala (3 § i MomsL) är näringsidkare. När den som idkar verksamhet i liten skala köper tjänster som avses i den allmänna bestämmelsen och inte är momsskyldig i Finland, är denna part på basis av den omvända momsskyldigheten momsskyldig för tjänsterna. Staten och kommunerna betraktas som näringsidkare vid tillämpning av bestämmelserna om försäljningsland för tjänster.

När bestämmelserna om försäljningslandet för tjänster tillämpas är näringsidkare i regel också sådana juridiska personer som finns upptagna i registret över momsskyldiga (64 § 1 mom. 2 punkten i MomsL). Näringsidkare är förutom de juridiska personer som införts i registret över momsskyldiga för rörelseidkande också juridiska personer, som av någon annan anledning införts i registret över momsskyldiga. När en icke-momsskyldig juridisk person annars införs i registret över momsskyldiga på basis av eget bruk av fastighetstjänster eller restaurang- och cateringtjänster eller till följd av att gränsen för gemenskapsinterna förvärv överskridits, anses denna juridiska person på grund av momsregistreringen vara en näringsidkare. Den bestämmelse om försäljningsland som gäller konsumenter tillämpas dock på en juridisk person som annars inte är momsskyldig, men som till följd av ett köp från en utländsk part och endast på basis av den omvända momsskyldigheten registrerat sig som momsskyldig.

Vid tillämpning av bestämmelserna om försäljningsland anses en näringsidkare som också bedriver annan verksamhet än varu- och tjänsteförsäljning vara näringsidkare i fråga om alla tjänster som överlåts till hen. Till exempel en allmännyttig förening som bedriver kaféverksamhet anses vara en näringsidkare även i det fall att tjänster överlåts till föreningen för användning i dess allmännyttiga idrottsverksamhet. På motsvarande sätt anses en kommun vara en näringsidkare, om tjänster överlåts till denna för användning i myndighetsverksamhet som står utanför tillämpningsområdet för momslagen.

Hur fungerar moms inom EU?

Du måste veta om du handlar med varor eller tjänster för att göra rätt när det gäller moms och tull. Varor är vanligen saker man kan ta på. Till varor räknas även fastigheter, gas, kyla och el. Tjänster är allt annat som kan säljas. Frågan om det är en vara eller en tjänst som omsätts har betydelse för bland annat bedömningen av beskattningsland, skatteplikt och skattesats.

Hur bokför man inköp av tjänster från EU?

Vid handel inom EU kan en näringsidkare tillämpa omvänd skattskyldighet vid försäljning till en annan näringsidkare inom EU om denne innehar VAT-nummer. Omvänd skattskyldighet innebär att säljaren inte lägger på någon utgående moms på fakturan utan det är köparen som istället ska redovisa ut- och ingående moms på inköpsvärdet.

OBS Har man inte angett sitt VAT-nummer vid sitt köp så läggs det landets moms på fakturan, vilket blir en ren kostnad för företaget då man inte har avdragsrätt för andra länders moms.

Måste man betala moms inom EU?

Import kallas det när du tar in en vara till EU från ett land som är utanför EU. Varan ska i samband med detta anmälas och deklareras till Tullverket och du ska betala moms och eventuellt tull och andra skatter och avgifter. Hur mycket du ska betala beror bland annat på hur mycket din vara är värd och vad det är för slags vara.

Använd vår tjänst Tullräknaren för att räkna ut vad du ska betala

Vad ska det stå på faktura inom EU?

Vid försäljning av tjänster till företag utanför EU gäller i princip samma regler som vid fakturering av tjänster inom EU. Huvudregeln är även här att tjänsten ska beskattas i det land där köparen har etablerat sin verksamhet. Det vill säga det ska normalt inte vara någon svensk moms på fakturan när du säljer tjänster till företag utanför EU. Men det är du som säljare som måste försäkra sig om och kunna visa att köparen är en beskattningsbar person (exempelvis ett företag) etablerad i ett land utanför EU.

Undantagsfallen är ungefär samma som vid försäljning av tjänster till företag inom EU. Dessa rör exempelvis fastighetstjänster som anses omsatta i det land där fastigheten finns. Undantagsreglerna handlar om att man utgår från var tjänsten är omsatt och inte var köparen är etablerad. I vissa fall kan du exempelvis bli tvungen att momsregistrera ditt företag i det land där tjänsten är utförd. Tänk på att länder utanför EU kan ha andra krav än inom EU kring huruvida du måste momsregistrera ditt företag i det aktuella landet.

Nu har vi gått igenom en del av de regler som gäller vid utlandsförsäljning av varor och tjänster till beskattningsbara personer (oftast företag). Gemensamt för dessa är att moms oftast inte tas ut på fakturan, eftersom tjänsten inte anses omsatt i Sverige. Men hur ska man tänka när man säljer varor eller tjänster till privatpersoner, både inom och utanför EU?

Varor som säljs till privatpersoner inom EU ska normalt faktureras med svensk moms. Det är endast när köparen har ett registrerat VAT-nummer (det vill säga om köparen är exempelvis ett företag) som moms i vissa fall inte tas med på fakturan. Dock finns det ett tröskelvärde som anger när du måste börja fakturera med den moms som finns i köparens land istället för svensk moms. Den så kallade omsättningströskeln innebär att om du säljer för ett belopp som understiger omsättningströskeln (99 680 kr) ska du ta ut svensk moms på försäljningen. Men om omsättningströskeln överskrids ska beskattning istället ske med den momssats som gäller i landet där köparen finns.

Hur redovisar man EU moms?

Hur fakturerar man inom EU?

Den moms som du tar ut när du säljer momspliktiga varor och tjänster kallas utgående moms.

Om du bedriver näringsverksamhet och levererar varor eller tjänster måste du normalt

registrera dig hos skattemyndigheten i det land där du bedriver din verksamhet
debitera dina kunder moms och redovisa momsen för skattemyndigheten.

Vad ska stå på en faktura till EU?

En faktura ska innehålla viss information, klicka på bilden nedan för att se ett exempel på hur det kan se ut. När du klickar på ett nummer i fakturan får du lära dig mer om just den uppgiften.

Hur redovisa EU moms?

När du säljer varor till andra EU-länder debiterar du ingen svensk moms, om din kund är ett företag och har ett momsregistreringsnummmer. Momsregistreringsnumret kallas inom EU för VAT-nummer. VAT-numret anger du på fakturan till din kund. Om din kund saknar ett giltigt VAT-nummer lägger du istället på vanlig svensk moms på fakturan. Det gör du även om du säljer till en privatperson i ett annat EU-land, eftersom privatpersoner inte har VAT-nummer.

Din kund, det vill säga köparen, redovisar momsen i sitt land. När du gör din momsredovisning redovisar du beloppet som du fakturerade i ruta 35 (försäljning av varor till ett annat EU-land) på din momsdeklaration.

Det finns alltså ett antal krav för att du ska få sälja varor momsfritt till andra EU-länder:

Har du sålt varor momsfritt till en köpare med VAT-nummer i ett annat EU-land, ska du varje månad lämna in uppgifter till Skatteverket. Det gör du i en så kallad periodisk sammanställning som listar värdet av dina varuleveranser.

Vid försäljning till länder utanför EU anger du ingen moms alls på fakturan. Tullverket är den myndighet som svarar på frågor om försäljning till länder utanför EU. På fakturan ska det framgå varför moms inte debiteras. På fakturan anges Export, outside-community supply of goods

Hur bokför man EU moms?

I och med den fria rörligheten så blir det allt vanligare att man handlar in varor från andra EU länder för företagets räkning. Det kan då vara bra att tänka på att det trots den fria rörligheten finns några saker som man bör tänka på.

Omvänd moms, eller omvänd skattskyldighet som det också heter, gäller för handel inom EU. Så här fungerar det:

Hur mycket är EU momsen?

Om du säljer och skickar varor till en näringsidkare i ett annat EU-land, ska du inte ta ut någon moms – förutsatt att kunden har ett giltigt momsregistreringsnummer i EU.

Vid distansförsäljning till kunder i EU är tröskelvärdet för moms 10 000 euro. Försäljning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster samt distansförsäljning av varor i EU som säljs under detta belopp omfattas eventuellt av moms i det EU-land där den beskattningsbara personen är etablerad.

Om du säljer varor eller tjänster på nätet, vilket även omfattar digitala plattformar och marknadsplatser, behöver du bara registrera dig i ett EU-land för att deklarera och betala moms för all distansförsäljning av varor och tjänster till kunder i andra EU-länder.

När ska man fakturera utan moms?

Den moms som du tar ut när du säljer momspliktiga varor och tjänster kallas utgående moms.

Om du bedriver näringsverksamhet och levererar varor eller tjänster måste du normalt

registrera dig hos skattemyndigheten i det land där du bedriver din verksamhet
debitera dina kunder moms och redovisa momsen för skattemyndigheten.

Hur bokföra moms inom EU?

När ska man deklarera EU moms?

Momsdeklarationen ska innehålla information om företagets momspliktiga försäljning eller uttag, utgående moms på försäljning eller uttag, momspliktiga inköp vid omvänd skatteskyldighet, utgående moms på inköp, import, utgående moms på import, försäljning som är undantagen från moms samt ingående moms.

Momspliktig försäljning omfattar i princip försäljning av alla typer av varor och tjänster. Det finns några undantag som inte är momspliktigt, exempelvis sjukvård, tandvård och social omsorg, grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet, bank- och finansieringstjänster. Utgående moms är den moms som avser det som företaget sålt, som läggs på beloppet och är angivet på fakturor och kvitton. Med uttag menas här utvärdet på sådant som inte har sålts, men exempelvis använts för privat bruk eller för en vara eller tjänst som har givits bort. Momspliktiga inköp syftar på moms som avser det som företaget köpt, som är angivet på fakturor och kvitton.

Omvänd skatteskyldighet gäller för sådana situationer där köparen är skatteskyldig för momsen, vilket brukar anges på fakturan. Det innebär att ditt företag inte ska ta ut moms på fakturan som tas emot från en leverantör. Med utgående moms på inköp menas den moms som ska läggas på beloppet. Omvänd skatteskyldighet gäller bland annat för digitala tjänster som säljs från leverantörer utanför Sveriges gränser.

Alla typer av företag, oavsett företagsform, som driver en momspliktig verksamhet ska lämna in Momsdeklaration. Företaget ska då först registrera sig för moms.