Hur vet man om man har socialförsäkring?

Den svenska socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin.

Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de ersättningar som ingår i socialförsäkringen. Utbetalningarna omfattar mer än 245,9 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 4,1 procent av Sveriges BNP.

Vem omfattas av socialförsäkringsbalken?

I propositionen föreslås en ny sammanhållen och heltäckande socialför säkringslag, som ersätter ungefär 30 gällande socialförsäkringslagar. Lagen benämns socialförsäkringsbalk. Tillämpningsområdet omfattar i princip samtliga de socialförsäkringsförmåner som administreras av För säkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och Skatteverket.

Balken är indelad i åtta avdelningar (avd. A–H) enligt följande: Avd. A: Övergripande bestämmelser om personkretsen, socialförsäk ringsskyddet och vissa definitioner.

Avd. B–G: Bestämmelser om de olika socialförsäkringsförmånerna, i princip ordnade efter behovssituationer under medborgarnas livscykel.

ABBL Lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AFLP Lagen (1962:382) angående införande av lagen om all män försäkring AKBL Lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn ALF Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring AOL Lagen (2004:778) om allmänt ombud hos Försäkrings kassan ATP Allmän tilläggspension bet. Betänkande BoL Lagen (1993:737) om bostadsbidrag BTPL Lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. CSN Centrala studiestödsnämnden dir. Direktiv Ds Departementsserien EPL Lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter levandestöd till barn EPLP Lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EU Europeiska unionen FBBL Lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag FBF Förordningen (1988:890) om bilstöd till funktionshind rade FL Förvaltningslagen (1986:223) FÖD Försäkringsöverdomstolen GPL Lagen (1998:702) om garantipension HandL Förslag i SOU 2001:47 till lag om handläggning av ärenden hos de allmänna försäkringskassorna m.m. HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HVL Lagen (1998:703) om handikappersättning och vård bidrag IFKL Lagen (2004:274) med anledning av inrättande av För säkringskassan IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KSL Lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LASS Lagen (1993:389) om assistansersättning LBF Lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bil stöd till funktionshindrade LEF Lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekon trollerande verksamhet m.m. LIP Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LIPP Lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LISA Lagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersätt ning

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Vad krävs för att vara socialförsäkrad i Sverige?

Hur det går till att få svensk försäkringstillhörighet skiljer sig åt för barnfamiljer och vuxna personer utan barn. Nyanlända familjer med barn under 16 år blir kontaktade av Försäkringskassan i samband med att de blir folkbokförda. Försäkringskassan ber då om de uppgifter som behövs för att de ska kunna utreda svensk förssäkringstillhörighet och tar reda på om familjen har rätt till barnbidrag.

Personer som inte har barn blir behöver ansöka om svensk försäkringstillhörighet i samband med att de vill ta del av en ersättning som ingår i socialförsäkringen. Det kan till exempel vara tandvårdsstödet.

Vad omfattar socialförsäkringen?

Socialförsäkring handlar om att ge sina medborgare ekonomisk trygghet i olika situationer i form av exempelvis sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukvård, föräldraförsäkring och barnbidrag. Vilka förmåner som ingår och hur stora de är varierar från land till land.

Huvudregeln är att du omfattas av socialförsäkringen i det land där du arbetar oavsett var du bor. Det finns några undantag från huvudregeln och reglerna påverkas av bland annat EU:s förordning om social trygghet samt konventioner om social trygghet som Sverige slutit med andra länder.

Huvudregeln är att du omfattas av socialförsäkringen i det land där du arbetar oavsett var du bor.

Hur vet jag om jag har rätt till ersättning?

Att driva sin verksamhet i aktiebolagsform har många fördelar, kanske framförallt att företagaren inte har något personligt ansvar för aktiebolagets skulder och därmed inte riskerar sin privata ekonomi om företaget går dåligt. Det kan därför komma som en obehaglig överraskning för många att man som styrelseledamot i ett aktiebolag ändå under vissa omständigheter kan drabbas av personligt betalningsansvar. I de flesta fall kan problemen undvikas genom att i tid vidta rätt åtgärder. I denna artikel reder Tobias Gårderyd, biträdande jurist på Advokatfirman Fylgia, ut vad som gäller.

Riskerar jag att behöva betala bolagets skulder? Det är en av de vanligaste frågor vi får när vi som konkursförvaltare träffar ett aktiebolags styrelse efter en konkurs eller ska lämna rådgivning till ett företag med ekonomiska svårigheter. Att drabbas av personligt betalningsansvar för skulder som kan uppgå till mångmiljonbelopp kan för den som drabbas innebära en personlig ekonomisk katastrof. Samtidigt känner många, framförallt mindre, företagare inte till vad som gäller. Syftet med den här artikeln är att belysa de regler som gäller och ge några handfasta råd kring hur du kan agera för att undvika personligt betalningsansvar.

Är jag försäkrad till och från jobbet?

Har du råkat ut för ett olycksfall på jobbet, eller på vägen till eller från jobbet, eller om du drabbats av en arbetssjukdom kan du få ersättning av den arbetsskadeförsäkring du omfattas av via arbetet.

Försäkringen heter Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, och är ett komplement till den ersättning du kan få från Försäkringskassan. Försäkringen har inte med ITP att göra, men du omfattas av den tack vare att din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal. TFA hanteras av Afa Försäkring. Det är till dem du anmäler skadan.

Vad krävs för att få ersättning från Försäkringskassan?

Du ansöker om ersättning i efterhand. Alltså månaden efter den månad som du deltog i programmet. Ett exempel: om du deltagit i ett program i september ansöker du om ersättning för det i oktober. När du kan ansöka ser du en blå knapp på Mina sidor.

Pengarna betalas normalt ut den 26:e i månaden. På Mina sidor kan du se din preliminära utbetalning så snart vi har handlagt din ansökan. Den faktiska utbetalningen syns en bankdag innan pengarna kommer. Du kan välja att få ett sms om det.

Vilka är de tre stora socialförsäkringarna?

Socialförsäkringarna i Sverige består av ett flertal separata system, vilka tillsammans kan sägas utgöra det samlade socialförsäkringssystemet. De största delarna i detta utgörs av pensionsförsäkring, sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring.

Bestämmelserna finns sedan den 1 januari 2011 i socialförsäkringsbalken (2010:110). Där räknas formellt inte arbetslöshetsförsäkringen som en socialförsäkring. Den regleras istället i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Socialförsäkringsbalken omfattar däremot även skattefinansierade familjeförmåner till föräldrar och barn, särskilda förmåner till funktionshindrade, förmåner till efterlevande som inte är pension samt bostadsstöd.

Hur blir man Socialförsäkrad?

I Sverige är det Försäkringskassan som beslutar var du ska vara socialt försäkrad, och i Danmark är det Udbetaling Danmark.

Nedan kan du läsa om var du är socialförsäkrad när du bor i Sverige och arbetar i Danmark eller tvärtom. Mer information kan du få hos Försäkringskassan i Sverige eller Udbetaling Danmark.

Försäkringskassan Länk till annan webbplats.
Udbetaling Danmark Länk till annan webbplats.

Hur mycket kostar socialförsäkringen?

Det visar Försäkringskassans rapport ”Socialförsäkringen i siffror 2023” som publicerats i sommar.

Under år 2022 var kostnaderna nere på 4,1 procent av BNP, Sveriges bruttonationalprodukt och landets totala ekonomi. Tidigare var 2019 års notering på 4,4 procent den lägsta andelen på fyra decennier.

Drygt hälften av 2022 års utbetalda 256 miljarder gick till sjuka och personer med funktionsnedsättning, drygt en tredjedel gick till barn och familjer och resterande del gick till andra ersättningar och till administration.

Vad kan jag få för bidrag?

Ansök om bidrag hos din kommun
När kan jag få bidrag
Exempel på bostadsanpassningar
Villkor för bidrag
Bidragsformer
Du blir ägare till anpassningen
Övertagande av bostadsanpassningsbidrag för åtgärder i anslutning till en lägenhet
Överlämnande av begagnad anordning till kommunen
Boverket har tillsyn över kommunernas hantering av bostadsanpassningsbidraget.
Relaterad information

Om du vill ansöka om bostadsanpassningsbidrag ska du vända dig till din kommun. Av kommunens handläggare av bostadsanpassningsbidrag kan du få information om bidraget, vilka villkor som gäller för bidraget och ansökningshandlingar. Via menyrubriken "Kommunlänkar" finner du en lista med länkar till kommunernas webbsidor om bostadsanpassningsbidrag. Du kan också läsa mer om bidraget i denna handbok. Nedan lämnar Boverket en kortfattad sammanfattning om bidraget.

Vad krävs för att få ersättning?

Ersättning

För att vi ska kunna betala ut ersättning till dig om du står utan jobb behöver du uppfylla ett antal villkor. De tre villkor som påverkar din rätt till ersättning och ersättningens storlek är grundvillkoret, medlemsvillkoret och arbetsvillkoret.

Varför får jag inte ersättning?

Försträckningsskador i ryggen är vanliga skadefall. Enligt medicinsk erfarenhet läks en försträckning vanligtvis på några veckor. Om läkningen drar ut på tiden orsakas symtomen vanligtvis av en sjukdom oberoende av försträckningsskadan, till exempel ischiassyndrom.

Med ischiassyndrom avses diskbråck i ryggen som orsakar smärta som strålar ner i benet. Diskbråck uppstår inte vid en vanlig försträckning om disken är frisk. Ischiassymtom orsakade av en degenererad disk kan däremot uppträda första gången i samband med en försträckning. Då är orsaken till symtomen inte den rörelse som orsakade försträckningen, utan den redan tidigare sjuka disken.

Diskbråck ersätts som en följd av olycksfall endast i sådana fall där ländryggen utsätts för en kraft med mycket stor energi. Detta kan hända t.ex. om man faller på rygg från hög höjd på ett hårt underlag eller föremål.

Knäleden är en sammansatt led som förbinder lårbenet med skenbenet och knäskålen. Man får lätt ont i knäet vid stukningar och slagskador. Eftersom knäet är en bärande led är det också utsatt för förslitningssjukdomar. En lätt stukning eller ett lätt slag mot knäet kan sätta igång en besvärlig smärtspiral i ett slitet knä, även om det tidigare har varit mer eller mindre symtomfritt.

Ledbandsskador hör till de vanligaste knäskadorna och oftast är orsakssambandet med ett olycksfall klart. Smärtor som uppstår i ett redan tidigare skadat knä behöver ändå inte nödvändigtvis bero på olycksfallet.

En bristning (ruptur) i menisken kan bero på ett olycksfall. Menisken kan också brista på grund av att den är degenererad. En menisk som blivit skör på grund av degeneration kan brista utan olycksfall, exempelvis då man reser sig efter att ha suttit på huk. Ersättning betalas endast för meniskruptur som uppstår till följd av olycksfall.

Vilka försäkringar har jag genom jobbet?

AFA Försäkring sköter många avtalsförsäkringar och på deras webb finns information om vilka avtalsförsäkringar som gäller för olika avtalsområden.

När gäller försäkring på jobbet?

Den första pusselbiten är lagen, grunden för alla. Lagen reglerar de ersättningar du kan få när du bor, arbetar och betalar skatt i Sverige.

Pusselbit nummer två är kollektivavtalet, som ca 85% av Unionens medlemmar omfattas av. Ett är ett avtal mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund som reglerar vad som ska gälla i den bransch där du jobbar, alltså regler utöver det som finns i lagen. Det kan handla om lön, , semester och försäkringar.