Vad kan jag få för bidrag?

Omställningsstudiestödet är ett studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet. Med omställningsstudiestödet kan du studera och bredda din kompetens så att du blir mer attraktiv på arbetsmarknaden, antingen genom att vidareutveckla dig inom ditt område eller genom att byta spår.

Omställningsstudiestödet består dels av ett bidrag på 80 procent av din lön (upp till ett maxbelopp), dels av ett lån som du kan fylla på med om du vill. Du kan få stödet i 44 veckor; längre om du studerar på deltid.

Du kan studera med omställningsstudiestöd på heltid (100 procent) eller på deltid (75, 60, 50, 40 och 20 procent).

För att få omställningsstudiestöd måste du uppfylla olika villkor. Här kan du testa om du uppfyller några av de mest grundläggande villkoren. Sedan kan du läsa om alla villkor genom att klicka på rubrikerna.

Hur mycket får man i sjukersättning 2023?

Du kan – om du orkar och vill – arbeta, studera eller arbeta ideellt och fortfarande ha kvar rätten till sjukersättning. Det gäller dig som fick ett beslut om sjukersättning som inte är tidsbegränsat före den 1 juli 2008 och inte fått ett beslut om högre grad av sjukersättning sedan dess.

Om du tänker börja arbeta och får en inkomst, eller arbeta mer än du redan gör, måste du ansöka om att få arbeta med sjukersättning. Det kallas att arbeta med steglös avräkning.

Vad är ett Förmånsintyg från Försäkringskassan?

Sjukpenning är pengar man kan få om man inte kan arbeta, söka arbete eller ta ett arbete för att man är sjuk. För att få rätt till sjukpenning måste arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller skada.

Regelverket skiljer sig åt för de som har en arbetsgivare och de som är arbetssökande eller studerar.

Vad som gäller för arbetssökande – Försäkringskassan

Hur mycket kan man få i aktivitetsersättning?

Nytt för 2024 är att brytpunkten för statlig skatt INTE höjs med prisbasbeloppet. Regeringen meddelade den 3 september att den automatiska höjningen av brytpunkten ”pausas”. Det innebär att staten får in 12 miljarder kronor extra som annars skulle ha gått till höginkomsttagare.

Detta innebär en kraftig kursändring, eftersom höginkomsttagare varit den grupp som vunnit mest på tidigare höjningar av prisbasbeloppet. Exempelvis höjdes brytpunkten för statlig skatt 2023 med cirka 8,7 procent, vilket i praktiken var en jättelika skattesänkning för den tiondel av svenskarna som har högst inkomster. Mer om regeringens helomvändning ifråga om brytpunkten för statlig skatt.

LÄS ÄVEN: Nytt jobbskatteavdrag 2024 – då höjs funkisskatten igenUtredningen som skulle ge ekonomisk trygghet läggs nedEfter hårdare regler – så många har hamnat hos kronofogdenMer om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning.

Bakgrunden till höjningarna är att SCB har beräknat prisbasbeloppet för 2024 till 57 300 kronor. Det är en höjning med 4 800 kronor eller 9,14 procent jämfört med 2023 års prisbasbelopp på 52 500 kronor.

Prisbasbeloppet baseras på inflationen mellan juni 2022 och juni 2023. Regeringen fastställde det nya prisbasbeloppet 12 september 2023.

2024 års höjning är den största på cirka 40 år. Även 2023 års höjning var ett rekord, då blev ökningen 8,7 procent.

Många förslag har redan avslöjats. I skrivandets stund (10 september) vet vi bland annat:

Ett nytt jobbskatteavdrag och motsvarande skattesänkning för pensionärer. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas inte av skattesänkningarna. Därmed höjs funkisskatten.
Slopad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Prisbasbeloppet höjs 1 januari 2024 med rekordbelopp för andra året i rad. 2023 års höjning på 8,7 procent var den största höjningen på nästan 40 år.

2024 års höjning blir alltså ännu större – 9,14 procent enligt den beräkning som SCB släppte 14 juli 2023.

Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen, och det används för att skydda värdet på bland annat sjukersättningen. Höjningarna av ersättningar och bidrag ger alltså inte ökad köpkraft, utan är bara en anpassning till inflationen.

Följande ersättningar eller förmåner påverkas av prisbasbeloppet. Observera att olika förmåner har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet. Hur prisbasbeloppet påverkar varierar.

Hur hög hyra får man ha för att få bostadstillägg?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det finns ingen fastställd gräns för när du har rätt till bostadstillägg eller inte utan det beror på flera olika faktorer. Har du mycket pengar på banken kommer det dock att påverka hur mycket du har möjlighet att få i bostadstillägg. Du kan läsa mer om detta på försäkringskassans hemsida under rubriken "kan jag få bostadstillägg även om jag har pengar på banken eller andra tillgångar?", se här.

Kan man leva på bidrag?

För att ansöka om ekonomiskt bistånd första gången behöver du ringa kontaktcenter på telefonnummer 0303- 70 30 00. Telefontiden är helgfria vardagar måndag-fredag kl: 8.30-9.30. Du ber sedan om att få bli kopplad till mottaget på försörjningsstödsenheten.

En socialsekreterare kommer att göra en preliminär bedömning om du har rätt till ekonomiskt bistånd. Du kan sedan bli kallad till ett personligt besök hos en socialsekreterare som gör en utredning och vidare planering.

Vad får man inte göra när man har sjukersättning?

Det är först och främst storleken på din inkomst under hela livet som avgör hur mycket du kommer att få i pension. Gränsen för när pensionen påverkas negativt av att du får sjukersättning varierar från år till år. För 2021 är det du som haft inkomster över 29 750 kronor per månad, och sedan får sjukersättning, som får en lägre allmän pension på grund av att du har fått sjukersättning.

Hur många år du har sjukersättning spelar också roll. Har du den under lång tid, exempelvis i 20 år, så får du en lägre pension. Det beror på att sjukersättningen inte ökar i samma takt som lönen.

Om du har sjukersättning några år innan pension och tidigare hade en lön under 29 750 kronor per månad (2021) så förlorar du i stort sett ingenting i allmän pension.

När övergår sjukersättning till pension?

AFL Lag (1962:381) om allmän försäkring ATP Allmän tilläggspension enligt AFL BNP Bruttonationalprodukten BoL Lag (1993:737) om bostadsbidrag BOB Bostadsbidrag enligt BoL BTP Bostadstillägg till pensionärer enligt lag (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer dir. Kommittédirektiv Ds Departementsserien EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen KAS Kontant arbetsmarknadsstöd KPI Konsumentprisindex LAF Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LIP Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension pbb Prisbasbelopp PGI Pensionsgrundande inkomst prop. Proposition PTS Pensionstillskott enligt lag (1969:205) om pensionstillskott RFV Riksförsäkringsverket rskr. Riksdagens skrivelse SAK Sjuk- och arbetsskadekommittén SfU Socialförsäkringsutskottet SGA Särskilt grundavdrag för folkpensionärer SGI Sjukpenninggrundande inkomst SINK Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta SofL Socialförsäkringslag (1999:799) SOU Statens offentliga utredningar YFL Lag (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

I denna departementspromemoria lämnas förslag till reformerade regler för beräkning av ersättning till den som drabbats av medicinskt grundad långvarig (minst ett år) eller varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Utgångspunkten för förslagen är de riktlinjer som riksdagen beslutade på grundval av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension m.m. (bet. 1997/98:SfU11, rskr. 1997/98:237). Propositionen bygger i sin tur på Förtidspensionsutredningens förslag i betänkandet Ohälsoförsäkringen – Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166).

Det reformerade förtidspensionssystemet omfattar såväl ett standardskydd enligt inkomstbortfallsprincipen (inkomstrelaterad sjukersättning) som ett grundskydd för dem som inte har haft några förvärvsinkomster eller endast låga inkomster före det att den medicinskt grundade arbetsoförmågan inträffade (sjukersättning i form av garantiersättning).

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1

dels att 5 kap., 7 kap. 3 a §, 10 kap. 1 § och 13 kap. skall upphöra att gälla,

En försäkrad i åldern 16–64 år har enligt dagens regler rätt till förtidspension om hans eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig, men kan den antas bli bestående för avsevärd tid, har den försäkrade rätt till sjukbidrag. Enligt förarbetena till lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) förstås med avsevärd tid en tid av minst ett år. Förtidspension beviljas tillsvidare medan sjukbidrag skall vara begränsat till viss tid. Oftast bestäms tiden till ett eller två år.

En person som önskar förtidspension eller sjukbidrag kan ansöka om detta. Dessutom kan försäkringskassan, under vissa i AFL angivna förutsättningar, på eget initiativ byta ut sjukpenningen mot förtidspension eller sjukbidrag, även om den försäkrade inte ansökt om förmånen.

Enligt regeringens uttalande i prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension m.m. bör det som i dag är förtidspension göras till en del av sjukförsäkringen. Mot denna bakgrund bör begreppet förtidspension utmönstras.

I denna departementspromemoria används begreppet sjukersättning för ersättning vid medicinskt orsakad långvarig eller varaktig arbetsoförmåga. Till den vars arbetsoförmåga är varaktigt nedsatt utges sjukersättning – nuvarande förtidspension. Till den vars arbetsförmåga är nedsatt minst ett år men inte varaktigt utges tidsbegränsad sjukersättning – nuvarande sjukbidrag.

Två typer av sjukersättning föreslås – dels inkomstrelaterad sjukersättning dels sjukersättning i form av garantiersättning.

Vad ingår i Förmånsintyg?

Du kan beställa ett förmånsintyg i pappersform genom att fylla i ett formulär på Försäkringskassans webbplats och ange ditt personnummer så kommer det till din folkbokföringsadress. Du behöver då inte legitimera dig. Därför kan du be någon om hjälp att beställa om du har svårt att göra det själv.

Beställ förmånsintyg i pappersform (länk till Försäkringskassans webbplats)

Alternativt beställ via Försäkringskassans kundtjänst.Telefon: 0771-524 524 , måndag-fredag klockan 08 - 16.

Vem får Förmånsintyg?

Aktivitetsersättning är för dig i åldern 19–29 år som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Du kan ha aktivitetsersättning på 100 procent, 75 procent, 50 procent och 25 procent beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt.

Om du aldrig kommer att kunna arbeta på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan du ansöka om hel sjukersättning från och med juli månad det år du fyller 19 år.

Hur mycket höjs aktivitetsstödet 2023?

Prisbasbeloppet baseras på inflationen mellan juni 2022 och juni 2023. Regeringen fastställde det nya prisbasbeloppet 12 september 2023.

2024 års höjning är den största på cirka 40 år. Även 2023 års höjning var ett rekord, då blev ökningen 8,7 procent.

Många förslag har redan avslöjats. I skrivandets stund (10 september) vet vi bland annat:

Ett nytt jobbskatteavdrag och motsvarande skattesänkning för pensionärer. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas inte av skattesänkningarna. Därmed höjs funkisskatten.
Slopad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Prisbasbeloppet höjs 1 januari 2024 med rekordbelopp för andra året i rad. 2023 års höjning på 8,7 procent var den största höjningen på nästan 40 år.

2024 års höjning blir alltså ännu större – 9,14 procent enligt den beräkning som SCB släppte 14 juli 2023.

Hur mycket får man i aktivitetsstöd per månad?

Prisbasbeloppet baseras på inflationen mellan juni 2022 och juni 2023. Regeringen fastställde det nya prisbasbeloppet 12 september 2023.

2024 års höjning är den största på cirka 40 år. Även 2023 års höjning var ett rekord, då blev ökningen 8,7 procent.

Många förslag har redan avslöjats. I skrivandets stund (10 september) vet vi bland annat:

Ett nytt jobbskatteavdrag och motsvarande skattesänkning för pensionärer. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas inte av skattesänkningarna. Därmed höjs funkisskatten.
Slopad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Prisbasbeloppet höjs 1 januari 2024 med rekordbelopp för andra året i rad. 2023 års höjning på 8,7 procent var den största höjningen på nästan 40 år.

2024 års höjning blir alltså ännu större – 9,14 procent enligt den beräkning som SCB släppte 14 juli 2023.

Hur mycket pengar på banken får man ha för att få bostadsbidrag?

Hur din bostadskostnad beräknas och vilka schabloner som gäller regleras i våra föreskrifter 2022:6 och 2019:1.

För att vi ska kunna beräkna vad du ska få i bostadstillägg utgår vi från din bostadskostnad och din årsinkomst.

Kan Försäkringskassan se mitt konto?

Ansöka och anmäla om de flesta ersättningar, till exempel sjukpenning, bostadsbidrag, aktivitetsstöd och föräldrapenning.

Se vad som hänt i ditt ärende, till exempel att vi tagit emot din anmälan, fått ditt läkarintyg eller att du har fått ett beslut.

Se när pengarna kommer och hur mycket du får. För vissa ersättningar kan du både se den kommande utbetalningen och preliminära framtida utbetalningar.

Hur många invandrare lever på bidrag i Sverige?

Kortfattat visar siffran hur många utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år) vars inkomster under år 2019 inte nådde upp till fyra prisbasbelopp (15 500 kronor per månad).

I denna grupp ingår nästan en fjärdedel studenter, föräldralediga och sjukpensionärer. Rensar man bort dessa återstår 512 800 personer i gruppen.

"Oseriöst av moderatledaren", skriver integrationsministern Anders Ygeman (S) på Twitter.