:

När ärver man med fri förfoganderätt?

Innehållsförteckning:

  1. När ärver man med fri förfoganderätt?
  2. Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?
  3. Vem kan ärva med fri förfoganderätt?
  4. Hur mycket är Laglotten för särkullbarn?
  5. Vill inte att särkullbarn ska ärva?
  6. Hur mycket ärver en fru om särkullbarn finns?
  7. Vem ärver huset vid dödsfall?
  8. Hur mycket ärver den efterlevande maka?
  9. Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?
  10. Kan man sitta kvar i orubbat bo med särkullbarn?
  11. Hur mycket ska ett särkullbarn ärva?
  12. Måste man sälja huset vid dödsfall?
  13. Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?
  14. Hur mycket har ett särkullbarn rätt till?
  15. Vem ärver först maka eller särkullbarn?

När ärver man med fri förfoganderätt?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).

Allmänt om fri förfoganderätt

Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?

Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag:

Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Den som mottar arvet får med andra ord både testamentera och ge bort arvet.

Vem kan ärva med fri förfoganderätt?

Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till någon annan eller skänka bort stor del i gåva till någon annan.

Full äganderätt innebär däremot att egendomen ägs helt fritt utan begränsningar. Ägaren får bestämma om egendomen i testamente och skänka bort allt i gåva, om så önskas. 

Hur mycket är Laglotten för särkullbarn?

Cancerfonden och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies du tillåter utöver de som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Vill inte att särkullbarn ska ärva?

Idag har vart femte barn som föds minst ett halvsyskon och när det gäller särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, finns det särskilda regler beträffande arv som är viktiga att ha koll på. Här reder vi ut vad som gäller.

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.

Arvsrätten gör att ett gift par där båda har särkullbarn inte kan bestämma att alla barn ska få lika mycket i arv efter dem när de gått bort. Särkullbarn ärver bara sin egen förälder. Om den make som inte är barnens föräldrar vill att de ska få något av arvet, är ett sätt att lösa detta att ge barnen gåvor under livstiden.

Hur mycket ärver en fru om särkullbarn finns?

Juridik vid dödsfall

jag undrar vad som gäller. ex, jag är gift , har inga barn med min fru men har ett barn med annan kvinna, min fru har 100.000 på banken , jag har 300.000 , vi har en bostadsrätt värde ca 2000000 som jag köpte långt innan jag träffade min fru. vad händer , hur fördelas arvet om jag avlider? som jag förstår så läggs våra förmögenheter ihop och delas i två delar , en del är frugans och den andra min det skulle bli 1 miljon 200000 var. hur mycket ärver särkullbarnet? delar barnet på min del med frugan, vilket i så fall skulle bli 600000 kr , har jag förstått rätt?

Vem ärver huset vid dödsfall?

Sambor har inte au­to­ma­tiskt arvs­rätt. Om ni är sambo och vill ärva varand­ra måste ni skriva ett tes­ta­men­te. Det har ingen be­ty­del­se hur länge ni har bott till­sam­mans, om ni har ge­men­sam­ma barn eller om ni lever som ett gift par. 

Om ni inte har ett tes­ta­men­te ärver ni alltså inte varand­ra och den van­li­ga arvs­ord­ning­en gäller. Det be­ty­der att barn ärver i första hand, och om barn inte finns ärver sam­bons för­äld­rar eller syskon.

Sambo ärver endast om det finns ett tes­ta­men­te. Den ef­ter­le­van­de sambon kan ärva allt om den av­lid­ne sambon inte har barn eller barn­barn.

Om den av­lid­ne har barn eller barn­barn kan dock sambon bara ärva hälf­ten. Den andra hälf­ten är bar­nens lag­lott som de alltid har rätt till enligt lag.  

Hur mycket ärver den efterlevande maka?

När en person dör blir allt hen lämnar efter sig – ägodelar, pengar och skulder, del av det så kallade dödsboet. Först används tillgångarna i dödsboet till att betala av eventuella skulder. När skulder är betalda kan det finnas egendom över. Den egendomen kallas för kvarlåtenskap och den del av kvarlåtenskapen som en arvinge får ut kallas för arvslott. Men vem är det som ärver, och hur ska allt fördelas?

Arvslott är det arv som en arvinge ärver enligt lag. Arvslottens storlek beror på hur många arvingar den avlidne har. Om den avlidne har tre arvingar får vardera arvinge en tredjedel av kvarlåtenskapen, vilket utgör arvslotten. 

Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?

Särkullbarn har samma arvsrätt som ett gemensamt barn – men med en viktig skillnad. De har rätt att få ut arvet från sin biologiska förälder direkt, även om styvföräldern fortfarande lever.

I värsta fall kan det innebära att den efterlevande styvföräldern tvingas att sälja hemmet, säger Monika Selvin.

– I ett testamente kan föräldern be särkullbarnet att vänta med att ta ut sitt arv tills den efterlevande makan eller maken har avlidit, förklarar Monika Selvin. Särkullbarnet blir därmed så kallad efterarvinge på samma sätt som de gemensamma barnen. Det innebär att barnet får vänta på en del av sitt arv tills dess att även styvföräldern har avlidit. Särkullbarnet har dock alltid rätt att direkt få ut halva sin arvslott, den så kallade laglotten.

Kan man sitta kvar i orubbat bo med särkullbarn?

Det är vanligt att vi får frågor från personer som är gifta med varandra och vill testamentera till varandra, men som har barn från tidigare äktenskap. Att testamentera till varandra med föreskrift att ens kvarlåtenskap först efter det att den efterlevande går bort går till de egna barnen, är det som traditionellt kallas att låta den efterlevande sitta i “orubbat bo”. Läs mer här om orubbat bo.

Är det då möjligt att låta efterlevande sitta i orubbat bo om det finns särkullbarn inblandade?

Hur mycket ska ett särkullbarn ärva?

Enligt den svenska lagstiftningen har alla barn rätt att ärva sina föräldrar. Det innebär att en förälder inte kan göra sitt barn arvlöst, inte ens genom att skriva ett testamente. Att få ärva är en lagstadgad rätt som ska skydda alla barn, oberoende av om föräldrarna är gifta eller inte och oberoende av om föräldrarna har andra barn.

Det som skiljer sig åt är vad som gäller för gemensamma barn och för särkullbarn. Först och främst behövs de båda begreppen specificeras. 

  • Barn man har från en tidigare relation eller ett tidigare äktenskap är särkullbarn. 
  • Gemensamma barn är sådana barn som man har tillsammans med sin nuvarande make eller maka. 

Arvslotten är den kvarlåtenskap som en person lämnar efter sig. Laglotten uppgår till 50 % av arvslotten och det är bröstarvingarnas andel. Det är den andelen som inte kan testamenteras till någon annan.

Laglotten ska fördelas lika mellan alla barn, både gemensamma och särkullbarn. Om vi tar ett exempel där arvslotten är 1 000 000 kronor innebär det att laglotten är 500 000 kronor. Den ska delas likadant mellan alla barn vilket innebär att om man exempelvis har två barn så är varje barns laglott 250 000 kronor. 

När föräldern avlider blir det en skillnad för särkullbarn och för gemensamma barn. Vi förutsätter fortfarande att arvslotten ligger på 1 000 000 kronor och att den avlidne har två barn. Av dem är ett barn från en tidigare relation och ett är gemensamt med den nuvarande maken eller makan. En sådan situation innebär:

Måste man sälja huset vid dödsfall?

När en person dör så skall ett dödsbo upprättas. Alla skulder och ägodelar som den avlidne hade tillhör nu dödsboet. Dödsboet skall upprätta en bouppteckning och den skall skickas in till Skatteverket inom 4 månader efter dödsfallet. Bouppteckning visar vilka ägodelar/tillgångar (exempelvis bostäder) & skulder som finns i dödsboet och vilka arvingar (delägare i dödsboet) som finns. Arvingarna väljer om de vill göra bouppteckningen själva eller om de vill anlita en jurist som upprättar den.

Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?

När en person går bort omvandlas den avlidnes tillgångar och skulder till ett dödsbo, som är en egen juridisk person. Det som ingår i ett dödsbo kan till exempel vara en bostad, tillgångar på bankkonton och eventuella lån. Dödsboet ägs och företräds av dödsbodelägarna.

Hur mycket har ett särkullbarn rätt till?

3. Hur påverkar ett testamente?

Med hjälp av ett testamente kan man bestämma hur ens arv ska fördelas. Om man innan sin bortgång har upprättat ett testamente kan man ändra i den lagstadgade arvsordningen, förutsatt att alla kriterier för ett giltigt testamente föreligger. Om man önskar att hela sin kvarlåtenskap ska övergå till exempelvis en välgörenhetsorganisation kan man skriva detta i ett testamente och det blir giltigt. Det finns dock vissa begränsningar av hur mycket ett testamente kan inskränka den lagstadgade arvsordningen. Denna begränsning är endast aktuell för bröstarvingar vilket kommer att tydliggöras härnäst.

Vem ärver först maka eller särkullbarn?

Enligt den svenska lagstiftningen har alla barn rätt att ärva sina föräldrar. Det innebär att en förälder inte kan göra sitt barn arvlöst, inte ens genom att skriva ett testamente. Att få ärva är en lagstadgad rätt som ska skydda alla barn, oberoende av om föräldrarna är gifta eller inte och oberoende av om föräldrarna har andra barn.

Det som skiljer sig åt är vad som gäller för gemensamma barn och för särkullbarn. Först och främst behövs de båda begreppen specificeras. 

  • Barn man har från en tidigare relation eller ett tidigare äktenskap är särkullbarn. 
  • Gemensamma barn är sådana barn som man har tillsammans med sin nuvarande make eller maka. 

Arvslotten är den kvarlåtenskap som en person lämnar efter sig. Laglotten uppgår till 50 % av arvslotten och det är bröstarvingarnas andel. Det är den andelen som inte kan testamenteras till någon annan.

Laglotten ska fördelas lika mellan alla barn, både gemensamma och särkullbarn. Om vi tar ett exempel där arvslotten är 1 000 000 kronor innebär det att laglotten är 500 000 kronor. Den ska delas likadant mellan alla barn vilket innebär att om man exempelvis har två barn så är varje barns laglott 250 000 kronor. 

När föräldern avlider blir det en skillnad för särkullbarn och för gemensamma barn. Vi förutsätter fortfarande att arvslotten ligger på 1 000 000 kronor och att den avlidne har två barn. Av dem är ett barn från en tidigare relation och ett är gemensamt med den nuvarande maken eller makan. En sådan situation innebär: