När är balansdagen?

En av de grundläggande redovisningsprinciperna som ett företag ska beakta när det upprättar sina finansiella rapporter är att ta hänsyn till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång – men före upprättandet av årsredovisningen (2 kap. 4 § första stycket 3 b ÅRL).

Med ”händelser efter balansdagen” avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar under tiden mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas, även om händelserna inträffar efter det att resultatet eller annan finansiell information har tillkännagivits preliminärt. Två olika typer av händelser kan förekomma:

händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen
händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen.

Vad menas med balansdagen?

Balansdagen är räkenskapsårets sista dag. Balansdagen kallas även bokslutsdag.

Företaget måste redovisa ekonomiskt resultat samt den ekonomiska ställningen som råder vid balansdagen.

När görs en balansräkning?

Något förenklat kan man säga att på debetsidan/tillgångssidan kan du hitta allt som företaget just nu äger. Det delas in i två grupper-anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

Hur sent kan man lämna in bokslut?

Årsredovisning ska huvudsakligen innehålla följande delar: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar. Den ska vara underskriven av alla styrelseledamöter, vd samt eventuella arbetstagarrepresentanter (som ingår i styrelsen).

Förvaltningsberättelsen ska innehålla de viktigaste händelserna för företaget under räkenskapsåret som gått. Den ska dessutom innehålla vissa andra lagstadgade uppgifter, exempelvis styrelsens förslag på hur vinsten eller förlusten ska disponeras och förändringar i eget kapital.

Resultaträkningen ska innehålla sammanfattad information om företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Balansräkningen ska innehålla värdet på företagets tillgångar och skulder på balansdagen, det vill säga den sista dagen i räkenskapsåret. Resultaträkningen och balansräkningen är de huvudsakliga delarna i företagets bokslut.

Aktiebolag ska fylla i och lämna in Årsredovisning. Även företag med andra företagsformer kan behöva lämna in Årsredovisning, exempelvis ett handelsbolag med juridiska personer som delägare eller en ekonomisk förening som räknas som ett större företag.

Hur räknar man ut balans?

Balansräkningen är en av företagets viktigaste rapporter tillsammans med resultaträkningen. Balansräkningen visar vilka tillgångar som finns i företaget och hur de är finansierade.

Balansräkningen upplevs ofta som svårare att förstå än en resultaträkning, men egentligen handlar det ju bara om en beskrivning av vilka tillgångar som finns i företaget och i vilken omfattning de är finansierade med eget kapital respektive främmande kapital (lån, mm).

Hur ofta gör man balansräkning?

I ett företags årsredovisning krävs en balansräkning som visar företagets ekonomiska situation, det vill säga företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Oftast infaller balansräkningen den sista dagen på räkenskapsåret.

Balansräkningen kan förenklat sägas vara en sammanställning av företagets resultat- och likviditetsbudgetar. Till skillnad från dessa två, som visar perioder, ger balansräkningen en ögonblicksbild av företagets ekonomiska situation vid en bestämd tidpunkt.

Balansräkningen är, tillsammans med resultaträkningen och kassaflödesräkningen, ett viktigt verktyg för att kunna ge en bild av företagets finansiella läge och samtidigt redovisa vad företaget äger och är skyldigt.

Balansräkningen delas upp i två olika delar med tillgångar på den ena sidan och skulder och eget kapital på den andra. Tillgångssidan kallas aktivsidan och skuldsidan kallas passivsidan.

Grundprincipen inom bokföring är att summan av tillgångarna ska vara lika stor som summan av det egna kapitalet och skulderna. Det betyder att de två sidorna ska vara lika stora och i balans med varandra den dag samtliga konton i bokföringen redovisas och avslutas, även kallad balansdagen. Är tillgångarna större har året gått med vinst och vinsten blir till skuld för företagsägarna.

Summan av ett företags tillgångar respektive summan av skulder och eget kapital kallas balansomslutning, eftersom de två sidorna i balansräkningen ska vara i balans.

Hur räknar man ut balansräkning?

Något förenklat kan man säga att på debetsidan/tillgångssidan kan du hitta allt som företaget just nu äger. Det delas in i två grupper-anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

Vad är skillnaden på resultat och balansräkning?

Summan av skulder och eget kapital ska alltid vara lika som summan av tillgångarna i företagets balansräkning. Under räkenskapsåret innan bokslutet är klart, finns vinst eller förlust under året representerad i resultaträkningen. För att balansräkningen ska få korrekt summa behöver man ta med summan av resultaträkningen i egna kapitalet. Summan visas på en egen rad i företagets balansräkning, med en rubrik som heter beräknat resultat.

Skillnaden mellan beräknat resultat och årets resultat

Vad händer om man inte gör bokslut i tid?

En årsredovisning är en offentlig handling som ska ge läsaren en rättvisande bild av ett företags resultat och ställning.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar måste alltid upprätta en årsredovisning. För andra företagsformer är det bland annat storleken på företaget som är avgörande för om en årsredovisning behöver upprättas eller inte. Det går att läsa mer om detta i bokföringslagen kapitel 6.

En årsredovisning ska avse ett räkenskapsår. Ett räkenskapsår är i normalfallet 12 månader.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar måste alltid upprätta en årsredovisning vid räkenskapsårets slut.

Årsredovisning ska upprättas vid varje räkenskapsårs slut, det vill säga normalt en gång per år. Om ett företag byter bokslutsdag och vid det tillfället får ett förkortat räkenskapsår kan det innebära att företaget behöver upprätta två årsredovisningar under ett kalenderår/tolvmånadersperiod.

Kan man göra bokslut själv?

Ja, det går bra att använda e-tjänsten Förenklat årsbokslut om du bokför enligt faktureringsmetoden.

En viktig skillnad mellan kontantmetoden och faktureringsmetoden är bokföringen av bokslutshändelserna. Det är bara du som bokför enligt kontantmetoden som får bokföra bokslutshändelserna på bokslutsunderlag. Du som bokför enligt faktureringsmetoden bokför i stället bokslutshändelserna på samma sätt som vanliga affärshändelser. I praktiken innebär det att en bokföringsorder (verifikation) upprättas för respektive bokslutshändelse, och därefter bokförs på vanligt sätt i kolumndagboken eller bokföringsprogrammet.

Vad menas med balans?

Beloppen på kontona på tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen vid räkenskapsårets slut utgör den utgående balansen. Med andra ord är den utgående balansen summan av de belopp som finns på kontona för tillgångar, eget kapital och skulder vid redovisningsperiodens slut. Den utgående balansen blir sedan den ingående balansen för nästkommande räkenskapsår. Det betyder att utgående balans år 1 = ingående balans år 2. Om BAS‑kontoplanen från 2010 och framåt används, betyder det saldona på kontona 1000–2999.

 Relaterad läsning: Bokföring – allt du (någonsin) behöver veta om att bokföra

Hur ser en bra balansräkning ut?

Något förenklat kan man säga att på debetsidan/tillgångssidan kan du hitta allt som företaget just nu äger. Det delas in i två grupper-anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

Hur ser en stark balansräkning ut?

Det finns alltid en risk i att driva ett företag, och ett av de farligaste problemen är att man får svårt att betala sina skulder och att pengarna inte räcker till för den löpande verksamheten. En sådan situation kan snabbt äventyra hela företagets fortsatta verksamhet och överlevnad. Därför är ett av de viktigaste områdena, och ett av de första att kontrollera, analysen av företagets betalningsförmåga. Detta gäller som vi sagt ovan inte bara för det egna företaget, utan är minst lika viktigt att följa upp för större kunder och leverantörer. Annars kan företaget bli en bricka i ett Dominospel, där andras problem lätt överförs till den som är ovaksam.

Analysen av betalningsförmåga delas normalt upp i två delar, baserat på tidsperspektivet. Kort sikt är upp till ett år, och lång sikt är mer än ett år.

På kort sikt mäts kassalikviditet. Detta är en jämförelse mellan företagets kortfristiga tillgångar och kortfristiga skulder. Resonemanget är enkelt – vi måste kunna klara av att betala kortfristiga skulder till leverantörer, skatter och moms. Då behöver vi ha minst lika mycket likvida medel, eller fordringar på kunder och andra som betalas in i takt med att vi måste betala ut. Så här mäter man det:

Problemet är att dom inte ensamma kan visa hela bilden. Den betalningsförmåga som är inbyggd i soliditetsmåtten bygger på att kvarvarande tillgångar används till att lösa skulderna. Men i löpande drift är det ju egentligen kassaflödet, dvs företagets likvida penningflöde som avgör betalningsförmågan. Ett företag som har 95% soliditet och följaktligen mycket små skulder, kan ju faktiskt ha problem med att betala sina skulder om inga pengar kommer in från verksamheten. Omvänt kan ett företag med bara 5% soliditet, och ett oerhört högt kassaflöde klara sig mycket bättre. Man får således inte fokusera enbart på soliditet, utan vi måste parallellt titta på kassaflödet. I dessa sammanhang mäts kassaflödet med ett nyckeltal som kallas för räntetäckningsgrad. Detta nyckeltal använder resultaträkningen, och den likviditet som skapas av verksamheten.

Ett företag måste vara lönsamt för att överleva på lång sikt. Orsaken är att marknaden och konkurrensen hela tiden kräver att företaget utvecklas och anpassar sig till nya behov, och en sådan förändringsprocess kräver ständigt nya resurser, bl a av kapital. Ett alternativ är då att låna upp kapital, men även detta är omöjligt som enda alternativ på lång sikt, eftersom alla finansiärer vill att företaget ska ha en förmåga att med egna medel betala tillbaka lånen. Alltså kvarstår vad vi konstaterade – företaget måste skapa mervärden och överskott i form av vinster från den egna verksamheten. Lönsamhet är därför ett behov för överlevnad, men naturligtvis även ett krav från ägarna. Företaget drivs ju för att förverkliga en affärsidé som ägarna vill leva på.

Nyckeltalen för lönsamhet är av två olika kategorier, där den ena mäter enbart resultaträkningen och den andra mäter hur resultat- och balansräkningen samverkar. I båda fallen är det dock frågan om en mätning av effektivitet – hur mycket har vi lyckats uppnå från en given insats?

Resultaträkningen sammanställer alla affärshändelser som följer av att man driver verksamheten. Detta är alltså de överskott som uppstår när man utövar själva affärsidén, och det är därför naturligt att börja här.

Detta nyckeltal mäter överskottet från själva varuhandeln, dvs skillnaderna mellan försäljnings- och inköpspris. Detta är kärnvinsten i ett handelsföretag, som har som sin främsta uppgift att sälja varor med överskott. Måttet uttrycks som en procentandel av försäljningspriset, och visar hur stor andel av varje försäljningskrona som lämnas i bidrag till att täcka företagets övriga kostnader för lokaler, marknadsföring, personal mm.

Den nivå man uppnår beror starkt på vilken bransch man befinner sig i, eftersom förutsättningarna för påslag på inköpspriset varierar starkt med viktiga faktorer som konkurrensläge, marknadstillväxt, varumärken och andra förutsättningar som är typiska för den bransch företaget arbetar inom.

Förutom varukostnader har de flesta företag en mängd andra kostnader för att driva verksamheten, som lokaler, marknadsföring, försäkringar, personal, räntor osv. Även dessa kostnader måste täckas för att driva verksamheten. Detta nyckeltal innehåller alla dessa kostnader, förutom en, nämligen räntekostnader. Dessa lämnar vi utanför, eftersom man vill mäta hur effektivt företaget har lyckats skapa ett överskott av verksamheten, utan hänsyn till hur den är finansierad. Se formeln nedan:

Genom att stanna på denna nivå i resultaträkningen kan företaget även jämföra sig med andra företag, oavsett om det finns skillnader i finansiering som ger upphov till räntekostnader i det ena men inte i det andra företaget. Vi kan med andra ord utvärdera hur effektivt man bedrivit affärsverksamheten med hänsyn till allt utom finansieringen. Eftersom alla andra kostnader är med kan detta nyckeltal användas för alla typer av företag, både handelsföretag och personalintensiva tjänsteföretag. Detta är ett mycket vanligt och samtidigt viktigt nyckeltal. Rent praktiskt skulle det kunna uttryckas så att en vinstmarginal på 10% ger ett bidrag på 10 kr från varje 100-lapp i omsättning för att täcka räntekostnader och ge vinst.

De flesta företag har dock någon form av finansiering, så i det sista steget tar vi även hänsyn till dessa, och mäter överskottet efter att även räntekostnaderna har betalats. Det som är kvar är den procentandel av varje 100-lapp i försäljning som blir vinst.

Nedan visar vi med ett exempel hur de olika nyckeltalen kan räknas ut för ett företag.

När är sista dag för bokslut?

Årsredovisningen ska vara inlämnad till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Om ditt räkenskapsår slutade 31 december 2022 måste den vara inlämnad senast måndag den 31 juli 2023. Vid digital inlämning kan du lämna in din årsredovisning samma dag.

Om du har brutet räkenskapsår gäller andra datum beroende på ditt företags bokslutsdatum enligt tabellen nedan:

Kan man göra ett bokslut själv?

Enligt bokföringslagen måste dina kvitton, fakturor och alla övriga affärshändelser vara i ordning och kontinuerligt under året föras in i ditt ekonomisystemet (eller i en pärm om du får underlagen i pappersform.)

Det mest tidseffektiva är att göra papperskvitton och pappersfakturor digitala så fort som möjligt. Kvitton kan scannas och arbetar du med ett bokföringsprogram som exempelvis Visma eEkonomi skickas informationen från kvittot rakt in i bokföringsprogrammet. När det gäller fakturor är vår bästa tips att använda sig av e-faktura! Då hanteras allt på smidigast sätt för både leverantör och kund. Sedan sparar du papperskvitton och andra fysiska underlag i en pärm, i tidsordning.

Får du in ett underlag elektroniskt så behöver det inte skrivas ut och sparas, du ska spara det i den form du får in det. Det vill säga, om du har fått ett kvitto som pdf-fil så ska du spara pdf-filen i datorn. Att skriva ut dem är förstås okej, men spara originalet. Ta helst hjälp med bokslutet av en redovisningskonsult