Hur mycket lön måste man ta ut för utdelning 2023?

Du kan ta utdelning till låg beskattning enligt förenklingsregeln eller så kan du använda reglerna om lönebaserad utdelning (huvudregeln). Reglerna om lönebaserad utdelning kan ge stora utdelningsutrymmen men kräver också en hel del i löneuttag.

Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

Hur mycket utdelning kan jag ta ut 2023?

Förenklingsregeln utgår ifrån en schablon motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp. För utdelning 2023 uppgår gränsbeloppet enligt förenklingsregeln till 195 250 kronor, oavsett löneuttag.

Förenklingsregeln kan bara nyttjas i ett bolag och att schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andel i bolaget. Är ni flera ägare till ett bolag så fördelas schablonbeloppet utifrån ägarandel.

Hur mycket lön för Lönebaserad utdelning?

För att möjliggöra lågbeskattad utdelning efter årsskiftet måste du som delägare uppfylla det så kallade löneuttagskravet, det vill säga ha tagit ut en årslön om minst 641 280 kronor (vilket motsvarar 9,6 inkomstbasbelopp och som för inkomstår 2020 uppgår till 66 800 kronor).

Observera att det lönebaserade utrymmet för delägarnas samtliga andelar inte får överstiga ett belopp motsvarande 50 gånger delägarens eller närståendes kontanta ersättning från bolaget eller dess dotterbolag.

Ett vanligt fel är att man inte gör en avstämning innan årsskiftet och tar ut för låg lön vilket begränsar dina möjligheter till lågbeskattad utdelning. Eftersom det är kontant utbetalda löner för kalenderåret som ingår i beräkningen går ett misstag i form av för lågt löneuttag inte att reparera i efterhand.

Hur mycket lön måste man ta ut för utdelning 2024?

Oavsett om du tar ut lön eller inte har du möjlighet att varje år tillgodoräkna dig ett gränsbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp enligt den så kallade schablonregeln. 2023 kan du, baserat på nämnda schablonregel, ta en utdelning på 195 250 kronor till 20 procents skatt. Så länge du äger alla aktier i företaget kan du tillgodoräkna dig hela schablonbeloppet, i annat fall får du ta del av schablonen i proportion till hur många aktier du äger. Kom ihåg att schablonbeloppet bara kan användas på aktierna i ett företag som du äger.

Om du tar ut lön ur företaget och dessutom kanske har några anställda lönar det sig antagligen att istället tillämpa den så kallade löneregeln för att bestämma storleken på ditt gränsbelopp. Enligt denna regel kan du tillgodogöra dig 50 procent av totalt utbetalda löner som underlag för utdelningsbeskattning på 20 procent. För att få använda löneregeln räcker det inte med de anställdas löner, du måste också ta ut lön själv. För att kunna tillämpa löneregeln för utdelningar under 2023 måste du som ägare under året innan, alltså 2022, ha tagit ut en lön om minst det lägsta av 6 inkomstbasbelopp (426 000 kronor) med tillägg för 5 procent av totala löner eller 9,6 inkomstbasbelopp (681 600 kronor). Det är alltid löner per kalenderår som ska beaktas vid beräkningen och även en närstående kan uppfylla löneuttagskravet.

Läs också: Lön eller utdelning - så ska du tänka!

Tänk så här; om du vill ta en utdelning år 2024 så är det lönerna år 2023 som du ska räkna på. Skulle du missa att ta ut den lön som krävs tappar du helt möjligheten till att använda dig av löneregeln det året. Det är därför viktigt att du verkligen stämmer av innan årsskiftet att du ligger rätt i lön – och tänk på att lönen måste vara utbetald under 2023.

Måste man ta ut lön för att ta ut utdelning?

Vad skatten blir är olika när det kommer till lön och utdelning. Lön är dyrare än utdelning men det kommer också med sina fördelar. Men för att du ska kunna fatta ett informerat beslut så har vi stolpat upp och räknat ut exakt hur stor skillnad det är mellan lön och utdelning. Här kan du läsa vidare för att se hur mycket du får i fickan baserat på vardera alternativ.

Vad är en bra lön 2023?

Kan man ta ut utdelning utan att ta ut lön?

För att kunna ta utdelning krävs vinst i bolaget som bolaget betalar bolagsskatt på och väldigt många får nog vara nöjda om de har inkomster i bolaget som ger en hygglig lön. Och lön ska alltid vara förstahandsvalet. Först när du har lön från bolaget (eller inkomster från annat håll, t ex pension eller annan anställning) upp till brytpunkten för statlig skatt (613 900 inkomstår 2023) så blir det intressant att avstå från lön från bolaget. Då blir det nämligen bättre att låta bolaget skatta fram en vinst (med 20,6% bolagsskatt) och sedan dela ut pengarna till dig med bara 20% kapitalskatt.

Tack vare jobbskatteavdrag, grundavdrag, nivån på arbetsgivaravgifterna och för att en lön ger pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst vinner lönealternativet före utdelningsalternativet så länge du inte kommer över brytpunkten för statlig skatt.

Är det bättre att ta utdelning än lön?

Om du som företagare ska ta ut lön eller utdelning beror på en mängd olika faktorer. Det kan låta lockande att ta utdelning med 20 procent och betala 20 procent i skatt, men det är inte alltid fördelaktigast.

Som företagare kan du påverka hur hög lönen från ditt AB ska vara för ditt arbete och därmed årets resultat i ditt AB. Lönen (arbetsinkomsten) är grunden för rätt till och beräkning av sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m.m. och du tjänar in till din allmänna pension på arbetsinkomsten. Dessutom krävs det att du tagit ut lön för att t.ex. premier till tjänstepension ska vara avdragsgilla för ditt AB och du ska få använda lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln.

Eftersom grundavdraget (som gör att du inte betalar skatt på första delen av din arbetsinkomst) blir högre med inkomst upp till viss nivå och den statliga inkomstskatten börjar tas ut vid viss högre inkomst är beskattningen av arbetsinkomster progressiv [1]. Detta gör att för låginkomsttagare (särskilt pensionärer som har ett högre grundavdrag) eller den som inte har arbetsinkomster från annat håll kan ha fördel av att ta ut lön både för att det ger mer kvar i handen och för att förmåner tjänas in socialförsäkringssystemet.

När lönar det sig att ta utdelning?

Att kunna ta ut vinst ur sitt aktiebolag är det som är lockar många när de väljer att starta just aktiebolag. Men när får man ta ut utdelning egentligen och hur mycket? Vi reder ut!

Att ta ut utdelning i stället för lön kan lätt ses som rena skatterabatten. Utdelningen beskattas som kapital med 20 procent skatt, medan du måste betala sociala avgifter på lönen och dessutom betala skatt till såväl hemkommun som kanske statskassan. Det gör att en del företagare väljer att hålla nere sin egen lön för att ta så mycket utdelning som möjligt i stället.

Hur många tjänar över 50 000 i månaden?

Låga löner: mindre än 25 000 kr/mån
Mellanlöner: 25 000 – 50 000 kr/mån
Höga löner: över 50 000 kr/mån

Hur många i Sverige tjänar över 60000?

Lönerna i Sverige kan variera beroende på faktorer som yrke, utbildning och erfarenhet. Enligt uppgifter från Medlingsinstitutet var den genomsnittliga bruttolönen för en heltidsanställd i Sverige år 2020 cirka 42 800 kronor per månad. Detta kan dock variera kraftigt beroende på det specifika yrket. År 2020 var till exempel den genomsnittliga lönen för en programvaruutvecklare cirka 55 000 kronor per månad, medan den genomsnittliga lönen för en detaljhandelsförsäljare var cirka 24 000 kronor per månad. Dessutom kan lönerna också påverkas av regionen, där Stockholm och Göteborg har högre löner än andra städer.

Hur många i Sverige tjänar över 60'000 kronor i månaden?

Vad är bäst lön eller utdelning?

När du tar ut lön från ditt aktiebolag så räknas den summan in i ditt trygghetssystem hos till exempel Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Men du betalar å andra sidan vanligtvis mer skatt och avgifter på de pengarna än du gör på utdelning som endast har 20 procent skatt upp till en viss gräns (gränsbeloppet).

Hur mycket bör man ta i utdelning?

Reglerna för utdelning i fåmansbolag kan vara lite komplicerade och det skiljer lite vad som gäller beroende på bolagets struktur. I den här artikeln förutsätter vi att

Du äger minst 4% av aktiebolaget vid ingången av året du betalar ut utdelningen. Om du alltså utbetalar utdelning 2023 så ska du ha ägt aktierna vid ingången av 2023.
Du uppfyller kraven på kvalificerade andelar i fåmansföretag. Lite förenklat ska ni då vara maximalt fyra ägare som kontrollerar mer än hälften av rösterna.

Så om du äger aktiebolaget själv, eller t.ex. till hälften vardera tillsammans en annan person så uppfyller du förutsättningarna.

När betalar man 57% skatt?

Marginalskatten är faktiskt inte en skatt utan ett uttryck för hur stor andel av din inkomst över en viss gräns du betalar i skatt. Enkelt uttryckt kan man säga att marginalskatten är den skatt du betalar på den sista intjänade hundra- eller tusenlappen. Om du till exempel får en löneökning på 1 000 kronor i månaden men bara får en femhundring extra på lönekontot varje månad kan man säga att din marginalskatt är 50 %.

Vad räknas som en höginkomsttagare?

– Toppen av inkomstfördelningen domineras av män, 77 procent av hundradelen med högst inkomst var män år 2021. Medianåldern var 51 år, men den enskilt vanligaste åldern var 48 år för män och 49 år för kvinnor, säger Peter Gärdqvist som arbetar med inkomststatistik på SCB.

Åldersfördelningen är relativt sammanpressad i hela gruppen – två tredjedelar av de 79 200 personerna med högst inkomst var 40–59 år. Endast 750 personer var under 30 år.

– Drygt 5 000 personer i topprocenten var 70 år och äldre, det vill säga en bit över den vanliga pensionsåldern. I många fall är det tack vare höga tjänstepensioner som de äldre tillhör inkomsttoppen, men det finns även personer med höga löneinkomster och företagarinkomster i denna grupp, säger Peter Gärdqvist.

Den största andelen i topprocenten, 84 procent eller 66 500 personer, var födda i Sverige. Det kan jämföras med hela befolkningen, där 78 procent av alla som var 20 år och äldre hade fötts här.

Resterande 12 700 personer i topprocenten var alltså födda i ett annat land. Förutom de nordiska länderna låg Tyskland, Storbritannien, Iran, USA, Indien och Polen på topp-tio-listan över antalet höginkomsttagare. I tabellen nedan framgår också den relativa representationen i topprocenten per födelseland.

– De svenskfödda toppinkomsttagarna utgjorde 1,1 procent av samtliga svenskfödda. Motsvarande andel för personer födda i till exempel USA och Storbritannien var 3,2 procent. Det var alltså tre gånger så vanligt att en amerikan eller britt som bodde i Sverige tillhörde inkomsttoppen jämfört med en svenskfödd person, säger Peter Gärdqvist.