Måste man ansöka om ränteavdrag?

Ränteavdraget innebär att privatpersoner får göra avdrag på sina räntekostnader i deklarationen. Lite förenklat kan man säga att att staten betalar en del av dina räntekostnader eftersom du får tillbaka en del av dem på skatten.

Syftet med ränteavdraget är att öka köpkraften hos den svenska befolkningen. Genom att staten ersätter en del av medborgarnas räntekostnader minskar kostnaderna för att låna pengar. Detta stimulerar ekonomin. Systemet har genomgått flera ändringar och står fortfarande inför prövningar eftersom flera partier vill se en ändring i ränteavdraget.

Får man ränteavdrag på alla lån?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

Ränteavdrag är ett avdrag på skatten för dig som har lån. Det innebär att staten ger tillbaka lite av de räntekostnader du betalat under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Ränteavdrag innebär att du får göra avdrag på den totala skatten med upp till 30% av räntekostnaden på dina lån upp till 100 000 kr. Har du räntekostnader över 100 000 kr får du dra av 21% på den del som överstiger 100 000 kr.

Får man tillbaka hela ränteavdraget?

De flesta av oss har idag någon form av lån, det kan exempelvis vara ett bostadslån, privatlån eller ett mindre sms-lån. Lånen skiljer sig förstås åt när det kommer till vilka säkerheter som krävs, räntenivåer, återbetalningstider med mera. De har dock alla en sak gemensamt, du har rätt att få tillbaka 30 procent av den nominella ränta som du betalat till långivaren. Detta är därför någonting som du bör du ha i åtanke när du beräknar hur stor kostnaden för ett lån blir.

I svensk lag står det att ränteutgifter ska vara avdragsgilla. Det innebär i praktiken att du får lägre skatt när du har räntor att betala. Det kan innebära att din inkomstskatt sänks och du kan ha möjlighet att få tillbaka på skatten om du har stora ränteutgifter. Räntan på ett lån är dock aldrig helt avdragsgillt utan du behöver betala tillbaka den största delen till långivaren. Tänk på att det är skillnad på ränta och andra avgifter (exempelvis aviavgifter) och att de sistnämnda inte är avdragsgilla.

När får man ränteavdrag på bolån?

Ränteavdraget innebär att du får göra avdrag med 30 % av räntekostnaderna upp till 100 000 kr på den totala skatten. Har du haft högre räntekostnader än så under året så är avdraget istället 21 % på den del som överstiger 100 000 kronor. Det finns dock en del villkor som måste uppfyllas för att du ska få göra ränteavdrag på ditt bolån. Du måste:

ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Beloppet betalas ut en gång per år i samband med din skatteåterbäringen, om du inte väljer att jämka din skatt. Du kan även göra ränteavdrag om du har en privat långivare som till exempel en släkting. Då uppger du bara långivarens namn eller personnummer under Övriga uppgifter i inkomstdeklarationen.

Om du uppfyller kraven ovan återstår bara en fråga: hur gör man skatteavdraget? Det korta svaret på det är genom att signera och lämna in din inkomstdeklaration. Vanligtvis brukar det vara så smidigt att din bank, kreditinstitut eller långivare redan har gett Skatteverket kontrolluppgifter på dig som låntagare, så att dessa siffror redan är förifyllda i din deklaration. Det enda du behöver göra då är att lämna in den.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Hur fungerar ränteavdrag för bolån?

Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån. Räntan på de flesta typer av lån är avdragsgilla för privatpersoner i Sverige. Ränteavdraget gäller dock inte studielån.

Det vanligaste är att göra ränteavdrag på bolån och det är också där det finns mest pengar att spara, eftersom lånen ofta är stora. Men du kan också få ränteavdrag på privatlån och billån.

Får man ränteavdrag automatiskt?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

Hur fungerar ränteavdrag på bolån?

Ränteavdrag på bolån innebär att du får göra avdrag för dina räntekostnader som är kopplade till ditt bolån. Det innebär att staten betalar tillbaka en del av dina räntekostnader. Men det inkluderar inte amortering.

Ränteavdraget för bolån betalas vanligtvis ut en gång per år tillsammans med skatteåterbäringen. Syftet med ränteavdraget är att minska bolånets räntekostnader och göra det billigare att låna pengar till bostad.

Hur jämka ränteavdrag?

En skattejämkning innebär att den preliminära A-skatten justeras så att skattebetalaren ska betala rätt skattebelopp varje månad. Skattetabellerna som arbetsgivare använder tar nämligen inte hänsyn till omständigheter som påverkar hur mycket skatt du i slutändan ska betala. Några exempel är om du endast jobbar periodvis, har höga räntekostnader eller flera arbetsgivare. Genom att jämka kan du därför undvika en situation där du behöver betala restskatt, alternativt minska dina månatliga utgifter om du betalar för mycket preliminärskatt.

Anledningen till att ditt bolån påverkar hur mycket slutskatt du behöver betala är att räntekostnaderna är avdragsgilla – det vill säga bolån omfattas av ränteavdraget. Ränteavdraget är en skattereduktion som innebär att du får tillbaka 30 % på räntekostnader upp till 100 000 kr, och 21 % på räntekostnader över 100 000 kr. Då bolån vanligtvis rör sig om stora summor, innebär det att dina månatliga utgifter blir avsevärt högre om du inte jämkar.

Hur syns ränteavdrag i deklarationen?

ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

När är det värt att jämka?

Alla som har lån på sin bostad har rätt till avdrag för ränteutgifterna i deklarationen. Oavsett om du äger eller precis har köpt en villa, en bostadsrätt eller kanske varit med i en ombildning, så dras upp till 30% av dina räntekostnader av. Antingen räknas ränteavdragen ihop och betalas ut en gång per år i samband med att du deklarerar eller så begär du jämkning som då automatiskt gör att du får betala lite mindre i skatt på din lön varje månad.

Ränteavdrag är ett avdrag, en skattereduktion på ditt bolån, (eller andra lån även om det inte är lika vanligt). Det innebär att staten betalar tillbaka upp till 30% av de räntekostnader som du haft under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet med syftet att underlätta för privatpersoner att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Hur gör man ränteavdrag på bolån?

Ränteavdrag på bolån är ett avdrag på de räntekostnader du haft i samband med ditt bolån. Avdraget kallas för Skattereduktion för underskott av kapital och du gör avdraget i din inkomstdeklaration.

Ska vi vara lite petiga så är ränteavdraget rent tekniskt sett inte ett avdrag. Ett avdrag betyder att du minskar den beskattningsbara inkomsten i din deklaration. Något som får till följd att skatten du ska betala in blir lägre. Med ränteavdraget drar du istället av ett reduktionsbelopp du har rätt till, från skatten du ska betala, men det beskattningsbara beloppet minskar inte.

Oavsett hur vi väljer att definiera ränteavdraget så innebär det i praktiken att du får tillbaka en del av de pengar du betalat i ränta på ditt bolån.

Måste man jämka varje år?

Skattejämkning innebär att en förbetald preliminär skatt justeras till att vara högre eller lägre än enligt skattetabellen. Det är vanligt att personer som har flera arbetsgivare eller en lön som varierar kraftigt under årets lopp väljer att jämka. Genom att jämka slipper du riskera kvarskatt eller att betala för mycket skatt under året.

Hur många procent av räntan får man tillbaka?

Är det värt att jämka?

Du som brukar få en större summa kvarskatt eller skatteåterbäring kan justera det genom att ansöka om jämkning. Så funkar skattejämkning och därför ska du göra det.

Den skatt som du betalar på din lön varje månad är baserad på en preliminär uppskattning av vad du kommer att tjäna under året. Om den inte stämmer överens med den slutliga skatten kommer du att få kvarskatt eller skatteåterbäring året därpå.

Genom att jämka är det större chans att den preliminära skatteuträkningen kommer närmare den slutliga skatten. Du betalar alltså rätt skatt från början. Om du vill att din arbetsgivare drar mindre eller mer inkomstskatt än vad som gäller enligt skattetabellen, ansöker du om jämkning hos Skatteverket.

Kan räntan stiga till 7 procent?

1 september 2023

Den mest väntade lågkonjunkturen ser ut att till slut stå för dörren. Svensk ekonomi går in ett lugnare tempo och väntas krympa under 2023. Det mesta talar för att nedgången trots allt bli relativt mild när inflationen faller och räntetoppen blir ett faktum under hösten. Men vad innebär de nya konjunkturutsikterna för boendeekonomin?