Hur får jag tag i en bouppteckning?

Skatteverket är ansvarig myndighet beträffande bouppteckningar. Det gäller för alla ärenden kring bouppteckningar, alltifrån att beställa en gammal bouppteckning till att skicka in ny bouppteckning. För kontakt och hjälp med bouppteckning – ring nummer 0770 – 33 90 70, maila oss eller fyll i formuläret längre ned.

Enligt Tryckfrihetsförordningen är en bouppteckning en offentlig handling, vilket gör det möjligt att begära ut bouppteckningar – både gamla och nya. För att begära ut nyare bouppteckningar förutsätts dock att dessa hunnit bli registrerade hos Skatteverket. Det är därför inte möjligt att begära ut bouppteckningar som är under pågående handläggning eller på väg in till Skatteverket. Registrerade bouppteckningar kan därför begäras ut, oavsett om det rör sig om en tilläggsbouppteckning, dödsboanmälan eller en “vanlig” bouppteckning.

Var kan man se bouppteckningar?

En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av er efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet.

Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän. Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt till att ärva den avlidna. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

Om ni har bett någon utomstående förvalta dödsboet, exempelvis en boutredningsman eller en testamentsexekutor kan inte samma person agera som förrättningsman.

Vem kan bestyrka kopia av bouppteckning?

Så här gör ni vid arvskiften när ni är flera arvingar/dödsbodelägare och där ni förvaltar dödsboet själva.

Hur får man besked om bouppteckning?

Tillbaka

Hur lång tid tar det innan hela dödsboavvecklingen är klar? Vilka delar måste genomföras innan arvet kan fördelas?

Hur hitta arvingar?

Om den avlidne inte var gift avgör arvsordningen vem som har rätt till arv. Detta gäller också om den avlidne var sambo.

Hur får man reda på vem som är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare
- Förändringar i dödsbodelägarkretsen
Efterarvinge
Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

Med bouppteckning menas den genomgång (förrättning) som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man då upprättar kallas bouppteckning.

En registrerad bouppteckning har följande funktion:

Måste alla Dödsbodelägare skriva på bouppteckning?

En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av er efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet.

Om ni har bett någon utomstående förvalta dödsboet, exempelvis en boutredningsman eller en testamentsexekutor kan inte samma person agera som förrättningsman.

Hur lång tid tar det att få arv efter bouppteckningen?

Du kan själv kontrollera vilka typer av cookies du vill acceptera genom att ta ställning nedan. Läs mer här

Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?

Det är inte dödsboet i sig som gör något utan det är dödsbodelägarna som tillsammans är ansvariga för att sköta dödsboet.

Det kan exempelvis vara att betala räkningar, säga upp prenumerationer och ordna bouppteckning. En bouppteckning ska göras så snart som möjligt och den ska senast fyra månader efter dödsfallet skickas till Skatteverket.

Bouppteckningen är viktig för att dödsbodelägarna ska komma vidare med dödsboet och till sist dela ut arv.

För att det ska bli enklare att sköta dödsboet utses ofta en företrädare att sköta allt det praktiska.

Ofta är det en bröstarvinge eller nära anhörig som företräder dödsboet. Den som företräder dödsboet behöver ett dödsfallsintyg för att visa att den har rätt att representera dödsboet.

Det kan också vara en utomstående person som företräder dödsboet. Dödsbodelägarna bestämmer då gemensamt vem det ska vara.

Måste man ange lösöre i bouppteckning?

Ja, vad är lösöre egentligen? Hur vet man hur mycket man har i lösöre hemma och varför måste man ange lösörets värde? Vi reder ut alla frågetecken kring förhållandet lösöre – försäkring.

Får man röra dödsbo innan bouppteckning?

När en person går bort omvandlas den avlidnes tillgångar och skulder till ett dödsbo, som är en egen juridisk person. Det som ingår i ett dödsbo kan till exempel vara en bostad, tillgångar på bankkonton och eventuella lån. Dödsboet ägs och företräds av dödsbodelägarna.

Hur vet man när bouppteckningen är klar?

Man får räkna med att det tar minst några månader innan arvet betalas ut. Om den avlidnes finanser är komplicerade eller om arvingarna är oense kan det dessutom ta betydligt längre tid.

De moment som ska utföras innan arvet betalas ut är en bouppteckning och arvskifte.

Vad får man göra innan bouppteckningen är klar?

Måste man ta upp lösöre i bouppteckning?

En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsdagen. Bouppteckningen kan förklaras som en förteckning över den avlidnas tillgångar och skulder som denne hade/ägde när den avled. Bouppteckningen blir senare underlag för det arv som så småningom ska gå ut till arvingarna, efter det att bouppteckningen har registrerats av Skatteverket.

Exempel på tillgångar som ska antecknas i en bouppteckning kan vara allt ifrån fastigheter till fordon, lösöre (möbler, inredning, husgeråd etc.), kontanter, banktillgångar och värdepapper. Som skuld i ett dödsbo ska exempelvis begravningskostnader och obetalda fakturor som förelåg på dödsdagen tas upp. Skulder som uppkommer efter dödsfallet tas inte upp om de inte är direkt hänförliga till dödsfallet. Det kan exempelvis handla om en faktura för palliativ vård, en ambulansresa i samband med dödsfallet eller liknande.