Vilka beslut går inte att överklaga?

Laga kraft är en juridisk term och innebär att beslutet inte längre kan överklagas. Om du önskar överklaga ett beslut är det därför viktigt att se till att skicka in överklagan inom angiven tidsfrist. I Sverige gäller enligt grundlag att alla har rätt till att få sitt ärende prövat. En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.

Kan man överklaga Högsta domstolens beslut till EU?

Uppgift: Tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner
Sammansättning:
- Domstolen: en domare från varje EU-land och elva generaladvokater
- Tribunalen: två domare från varje EU-land
Inrättad: 1952
Plats: Luxemburg
Webbplats: EU-domstolen

EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Den löser också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna.

Även privatpersoner, företag och organisationer kan i vissa fall vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

Domstolen avger domar i mål som hänvisas till den. Det här är de vanligaste typerna av mål:

Begäran om förhandsavgörande – de nationella domstolarna ska se till att EU-lagarna tillämpas korrekt, men kan tolka dem olika. Om en nationell domstol är osäker på hur en lag ska tolkas eller om den är giltig kan den be EU-domstolen om råd. EU-domstolen kan också avgöra om en nationell lag eller praxis är förenlig med EU-lagstiftningen.
Överträdelseförfarande – om ett EU-land inte följer EU-lagstiftningen kan EU-kommissionen eller ett annat EU-land inleda ett överträdelseförfarande. Om landet anses skyldigt måste det genast rätta till felet. Ett land som inte följer domen kan tvingas betala böter.
Talan om ogiltigförklaring – om ett EU-land, rådet, kommissionen eller (i vissa fall) Europaparlamentet anser att en rättsakt strider mot EU-fördragen eller någon grundläggande rättighet, kan de begära att domstolen ogiltigförklarar den. Även privatpersoner kan begära att domstolen ogiltigförklarar en rättsakt som påverkar dem personligen.
Passivitetstalan – parlamentet, rådet och kommissionen är skyldiga att fatta vissa beslut under vissa omständigheter. Om de inte gör det kan EU-länderna, övriga EU-institutioner och (på vissa villkor) privatpersoner eller företag väcka talan vid domstolen.
Skadeståndstalan – om du som privatperson eller företag har lidit skada av att EU eller någon EU-anställd vidtagit en åtgärd, eller underlåtit att vidta en åtgärd, kan du väcka talan.

Vart kan du överklaga efter Högsta domstolen?

Högsta domstolen är den högsta rättsinstansen i Sverige och är den instans som skapar prejudikat som verkar ledande för tolkning av olika lagar och bestämmelser. I den här artikeln ska vi gå igenom vilka fall som hamnar i högsta domstolen, vad skillnaden är mellan tingsrätt, hovrätt och högsta domstol samt vad som händer om man överklagar en dom. Fortsätt läs om du är intresserad av att få reda på mer om Högsta domstolen.

Den viktigaste uppgiften som HD har är att skapa vägledande avgöranden, så kallade prejudikat. Det krävs i regel prövningstillstånd för att HD ska ta upp målet. HD beslutar även i fråga om domvilla och resning.

Vad kostar det att överklaga till Högsta domstolen?

Du har rätt att överklaga ett beslut som tingsrätten har fattat hos hovrätten. Om du vill överklaga beslut som tingsrätten har fattat under rättegången (t.ex. ett beslut om att ett vittne inte ska höras) kan du vanligen bara göra det när du överklagar domen.

Om du vill överklaga tingsrättens beslut hos hovrätten måste du göra det inom 30 dagar. Du har sju dagar på dig att meddela tingsrätten att du inte är nöjd med beslutet och tänker överklaga det. Överklagandet måste vara skriftligt. Det ska riktas till hovrätten och lämnas in till den tingsrätt som har fattat beslutet.

Du får överklaga beslutet därför att du anser att domstolen inte gjorde en riktig värdering av bevisen och/eller därför att du anser att domstolen har tolkat lagen på fel sätt. Motparterna, dvs. åklagaren och målsäganden (om sådan finns), har samma rätt att överklaga som du har.

Vilka beslut är överklagbara?

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges1. i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 §,2. i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 11 a §, eller3. i form av anpassad studiegång enligt 12 §.

Om en utredning enligt 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

FörskoleklassEn elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

15 a § En elev som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 15 § andra stycket. (9 kap 15 §)

10 kap. 30 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

Placeringen vid resursskolan ska regelbundet följas upp och utvärderas.

En elev har rätt att gå kvar vid resursskolan så länge eleven är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder.

5 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning, ska tas emot i den anpassade grundskolan.

Frågan om mottagande i den anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i den anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i den anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag.Ett barn får dock tas emot i den anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör den anpassade grundskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning.Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från den anpassade grundskolan till en annan skolform.

Har man alltid rätt att överklaga?

I vissa mål krävs det att hovrätten först tar ställning till om målet ska tas upp i hovrätten. Ett sådant ställningstagande kallas för prövningstillstånd. Det framgår av tingsrättens dom om det behövs ett prövningstillstånd eller inte. För att avgöra om ett prövningstillstånd ska ges, sätter en jurist vid hovrätten sig in i ärendet och redovisar det muntligt för tre domare. Domarna gör sedan en bedömning av tingsrättens dom och om det finns skäl att ge prövningstillstånd.

Hovrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:

Har man alltid rätt att överklaga ett beslut?

Huvudregeln i svensk rätt är att en dom eller ett beslut får överklagas av den som domen eller beslutet rör om avgörandet har gått henne eller honom emot. Överklagandet ska skickas in till den instans som meddelade beslutet eller domen. De kommer sedan att pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och skickar sedan över överklagandet till nästa instans som avgör om parten har rätt att klaga. Det finns två typer av beslut – slutliga beslut och icke slutliga beslut. Ett slutligt beslut få alltid överklagas om inte annat är föreskrivet. Ett icke slutligt beslut får ibland enbart överklagas i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut. Det kan t.ex. röra beslut som fattas under en pågående rättegång. Ibland kan det även krävas att en part anmäler missnöje för att senare ha rätt att överklaga beslutet.

För att ett mål ska tas upp till prövning i hovrätten krävs det i vissa fall prövningstillstånd. Det krävs exempelvis inte prövningstillstånd i ett brottmål när påföljden har blivit annan än böter. Prövningstillståndet är ingen begränsning i en parts rätt att överklaga men det innebär att underinstansens beslut eller dom inte kan prövas om hovrätten eller Högsta domstolen inte gett sitt tillstånd. Prövningstillstånd meddelas om det finns anledning att tro att underinstansens dom inte är korrekt eller om målet rör en fråga som är viktig att få prövad eftersom det saknas vägledande avgöranden inom det området.

Vilka beslut kan man överklaga?

Syftet med ett överklagande är att den som berörs av ett besluts verkningar ska ha en möjlighet att få beslutet ändrat eller upphävt, eller, med andra ord, att få de oönskade konsekvenserna eliminerade. Det är dock inte alla beslut som får överklagas utan beslutets verkningar har betydelse men även form eller karaktär.

Vid beslutsfattandet behöver Skatteverket bedöma om ett beslut är överklagbart för att kunna avgöra om Skatteverket ska underrätta den enskilda om hur ett överklagande görs. Vilka av Skatteverkets beslut som får överklagas framgår normalt av speciallagstiftning, t.ex. i SFL framgår både vilka beslut som får överklagas och vilka som inte får det. När ett beslut väl har överklagats är det inte Skatteverket bedömer om beslutet är överklagbart eller inte utan det är domstolens sak att avgöra.

När vinner en dom från Högsta domstolen laga kraft?

Om en dom har vunnit ’laga kraft’ innebär det att domen inte längre går att överklaga. Detta innebär med andra ord att domen är slutgiltig oavsett vilken domstolsinstans. Till exempel vinner en dom laga kraft efter fyra veckor efter domstolen meddelas i hovrätten (55 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)).

Det finns dock några olika undantag till denna huvudregel. Dessa så kallade rättsmedel är resning (58 kap. 2–3 §§ RB gällande brottsmål), återställande av försutten tid (58 kap. 11 § RB) och klagan över domvilla (59 kap. 1 § RB).

Kan man alltid överklaga en dom?

Om du är missnöjd med en dom i tingsrätten går det att överklaga domen för att försöka ändra beslutet. Detsamma gäller om du inte är nöjd med ett myndighetsbeslut, då du i stället vänder dig till förvaltningsrätten. Har du rätt att överklaga beslutet har du ofta goda möjligheter att få det ändrat, men det gäller att du lämnar in din överklagan i tid och med rätt uppgifter och information. I denna artikel går vi igenom hur du kan överklaga ett beslut till hovrätten eller förvaltningsrätten. Du får också veta vad du bör tänka på innan du överklagar, och vilka kostnader som kan uppstå i samband med att målet tas upp igen.

En dom i ett tvistemål som avgjorts i tingsrätten kan tas vidare till hovrätten om någon av parterna inte är nöjda med resultatet. Detta måste du göra skriftligen inom tre veckor från och med det datum som domen meddelats. Det är alltid till tingsrätten som du skickar din överklagan, och de vidarebefordrar sedan överklagandet till hovrätten tillsammans med all information i målet. Överklagandet måste bland annat innehålla uppgifter om varför du inte är nöjd med domen, och hur du vill att den ska ändras.

Vad kostar det att överklaga till tingsrätten?

I brottmål kan domen så att säga avkunnas i slutet av sammanträdet även samma dag, varmed domaren muntligt förklarar innehållet i domen för närvarande parter och allmänheten. I det här skedet kan parten ännu separat be att domen även skickas skriftligt (om parten till exempel behöver en skriftlig dom för att ansöka om skadestånd). Parten ska alltså ge e-postadressen till tingsrätten för att skicka domen. Om parten har ett biträde skickar tingsrätten domen till biträdet.

Oftast ger tingsrätten ändå domen som en kanslidom, dvs. domaren berättar i slutet av sammanträdet vilken dag domen avkunnas. Denna dag infaller vanligtvis inom cirka två veckor från det muntliga sammanträdet. I det här skedet frågar domaren efter de närvarande parternas kontaktuppgifter för att skicka domen och vanligtvis skickas domen per e-post. Om parten har ett biträde skickar tingsrätten kanslidomen till biträdet som sedan meddelar detta till sin huvudman.

Vad krävs för att överklaga?

arbetsdomstolen.se och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Vad är skillnaden mellan tingsrätt hovrätt och Högsta domstolen?

Högsta domstolen är den tredje och sista instansen bland de allmänna domstolarna. Allmänna domstolar handlägger huvudsakligen tvistemål, brottmål och domstolsärenden. Målen och ärendena inleds normalt vid någon av landets tingsrätter. Tingsrättens avgöranden kan överklagas till hovrätten och hovrättens avgöranden till Högsta domstolen.

Tingsrättens uppgift är att avgöra mål mellan enskilda samt mål mellan enskilda och staten. Tingsrätten prövar först målet och dess avgörande kan överklagas till hovrätten. Hovrätten har till uppgift att kontrollera de överklagade avgörandenas riktighet. Parternas intresse av en korrekt dom tillgodoses genom prövningen i tingsrätt och hovrätt.

Högsta domstolen har en annan funktion. Dess uppgift är inte att kontrollera att alla överklagade avgörande är materiellt riktiga, utan Högsta domstolens främsta uppgift är att meddela vägledande avgöranden, s.k. prejudikat. Ett prejudikat ger vägledning för hur en viss bestämmelse eller regel ska tolkas och klargör för tingsrätter och hovrätter hur de ska döma i liknande fall i framtiden. Till skillnad från tingsrätten och hovrätten ska Högsta domstolen alltså inte bara tillämpa de lagar och regler som finns utan även tydliggöra dess innehåll och verkningar. Att Högsta domstolen har denna funktion framgår av reglerna om prövningstillstånd.

Kan Högsta domstolen Skapa ny rätt?

Rättspraxis är en egen rättskälla, som kan bli använd i domstolsavgöranden. Rättspraxis är ofta avgörande i hur man tolkar en lag och dömer i en rättsprocess.

När ett ärende går till domstol, brukar domstolen kolla på liknande fall där Högsta domstolen har dömt. Högsta domstolens domar är kallade för rättspraxis.

Vilka beslut går att överklaga?

I enlighet med 12 kap. 2 § högskoleförordningen kan följande beslut överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:

beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket
beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet
avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment
avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis
beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll
beslut att stänga av en student som inte betalat sin studieavgift (förordningen 2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor).

I enlighet med 12 kap. 2 § högskoleförordningen kan följande beslut överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:

beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 §
beslut om att kräva tillbaka utbildningsbidrag för doktorander (förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander)

I enlighet med 12 kap. 2 § högskoleförordningen kan följande beslut överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:

beslut om anställning vid en högskola, med undantag av beslut om anställning som doktorand eller som lektor vid en befordran enligt 4 kap. 12 c §
beslut enligt 4 kap. 13 § att avslå en ansökan om befordran