Hur vet man räkenskapsår?

På allabolag.se visas alltid de senast publicerade bokslutssiffrorna. Dessa hämtas när ett bolag har lämnat in sin årsredovisning. Fristen för att lämna in sin årsredovisning är senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Om till exempel räkenskapsåret löper från den 1 januari till den 31 december (detta är vanligast) ska bolaget senast ha inlämnat sitt bokslut den 31 juli. Bolaget kan också ha ett så kallat brutet räkenskapsår som normalt finns i tre varianter (mmdd): 0501–0430, 0701–0630 eller 0901–0831.

Utöver dessa brutna räkenskapsår, kan Skatteverket vid "synnerliga skäl" godkänna att en annan period än tolv hela månader får användas. Detta kan ge utslag i ett bolags siffror, exempelvis att bolaget under räkenskapsår 1 har en mycket större omsättning än under räkenskapsår 2 eftersom räkenskapsår 1 innehöll fler månader.

Det finns enbart tillgång till exakta bokslutssiffror och nyckeltal för aktiebolag. För andra bolagsformer visar vi omsättning och antal anställda inom ett intervall beräknat av SCB. När det inte finns siffror tillgängliga för ett aktiebolag har bolaget troligtvis inte ännu lämnat in sin första årsredovisning.

När är mitt räkenskapsår?

Den period som omfattas av ett årsbokslut eller en årsredovisning kallas räkenskapsår. Oftast omfattar räkenskapsåret 12 månader, men räkenskapsåret kan under vissa förutsättningar förlängas eller förkortas (se mer om förlängda och förkortade räkenskapsår nedan).

I Sverige är det fortfarande mest förekommande att räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret och sträcker sig från den 1 januari till den 31 december. Finansbolag, försäkringsbolag, enskilda firmor och handelsbolag med fysisk person som delägare saknar möjligheten att välja brutet räkenskapsår och måste därmed använda 31 december som slutet för sitt räkenskapsår.

Vilket räkenskapsår ska man ha?

Räkenskapsåret måste vara kalenderår (1 jan-31 dec) för följande företag:

Enskilda näringsidkare.
Handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst.
Samfällighetsförvaltande juridiska personer.

Vad menas med innevarande räkenskapsår?

Om du är medborgare i ett land utanför EU och är familjemedlem till en person med arbetstillstånd kan du få uppehållstillstånd för samma tid. Om tillståndet är längre än sex månader kan du också få ett arbetstillstånd.

Som familjemedlem räknas maka, make, sambo, registrerad partner och ogifta barn under 21 år. Ogifta barn som är 21 år eller äldre kan i vissa fall få tillstånd. Det krävs då att de är beroende av dig eller din partner för sin försörjning.

Din anhörige som har uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige omfattas av ett försörjningskrav. Det betyder att hen måste ha en inkomst som täcker boendekostnaden och levnadsomkostnader för sig själv och för sin familj. Försörjningskravet gäller inte vid en förlängningsansökan.

När får ett räkenskapsår börja sluta?

Att ha koll på räkenskapsåret är viktigt för företagets redovisning och rapportering av ekonomiska transaktioner. Många företag använder det traditionella kalenderåret (1 januari till 31 december) som räkenskapsår, men det är också möjligt att ha ett förlängt räkenskapsår. I denna artikel kommer vi att utforska hur ett förlängt räkenskapsår fungerar och svara på några vanliga frågor om ämnet.

Ett förlängt räkenskapsår innebär att företaget har ett avvikande avslutningsdatum för sitt räkenskapsår jämfört med det traditionella kalenderåret. Det kan vara användbart för företag som har verksamheter som inte följer det traditionella kalenderåret eller som behöver anpassa sig till moderbolagets redovisningsperiod. Genom att förlänga räkenskapsåret kan företaget anpassa sin redovisning och rapportering efter sina specifika behov.

Vilket räkenskapsår som är bäst beror på företagets specifika behov och verksamhet. Det traditionella kalenderåret är det vanligaste och följer den allmänna redovisningsprincipen. Det kan vara enkelt att följa och jämföra med andra företag. Ett förlängt räkenskapsår kan vara fördelaktigt för företag som har säsongsbetonad verksamhet, följer andra redovisningsstandarder eller behöver anpassa sig till moderbolagets redovisningsperiod.

För att ta reda på om ett företag har ett förlängt räkenskapsår kan man undersöka företagets årsredovisning. Där framgår det vilket avslutningsdatum som används för räkenskapsåret. Om det avviker från den 31 december har företaget antagligen ett förlängt räkenskapsår.

De flesta företag med förlängt räkenskapsår måste deklarera senast den 2 maj året efter räkenskapsårets slut. Det är viktigt att vara medveten om att deklarationstiden kan variera beroende på företagets storlek och eventuella förlängningar eller avvikelser från det vanliga kalenderåret. Det är rekommenderat att kontrollera de specifika deklarationsreglerna hos Skatteverket.

När börjar och slutar räkenskapsåret i enskild näringsverksamhet?

Du måste alltid ange vid vilket datum inom den valda perioden som firman startades, dvs när du började driva din näringsverksamhet.

Det kan ofta vara en bedömningsfråga att avgöra när en firma startades. Datum för en ansökan om godkännande för F-skatt kan ge en viss vägledning liksom en ansökan om registrering hos Bolagsverket.

Ofta kan det ändå vara enklast att anse att firman startades den första dagen på det möjliga räkenskapsåret om inga uppenbara omständigheter talar emot det. Därför föreslår programmet alltid detta datum.

Hur ändrar man räkenskapsår?

Räkenskapsåret måste vara kalenderår (1 jan-31 dec) för följande företag:

Enskilda näringsidkare.
Handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst.
Samfällighetsförvaltande juridiska personer.

Kan man ändra räkenskapsåret?

För att få byta från kalenderår till brutet räkenskapsår krävs tillstånd från Skatteverket. Vid byte från brutet år till kalenderår krävs inget tillstånd. Detsamma gäller vid samordning av räkenskapsår inom en koncern.

Tillstånd beviljas bara om det finns starka företagsekonomiska skäl för bytet, exempelvis säsongsvariationer i verksamheten.

I vilka fall är det tillåtet att avkorta ett räkenskapsår?

Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader (3 kap. 1 § första stycket BFL). Med kalendermånader menas hela och obrutna kalendermånader.

Fysiska personer ska ha kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 1 § andra stycket BFL).

Detta gäller också handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller för en del av bolagets inkomst, liksom sådana juridiska personer som förvaltar en samfällighet som är delägarbeskattad (6 kap. 6 § andra stycket IL), t.ex. en gemensamhetsanläggning.

Kan man byta räkenskapsår?

Räkenskapsåret måste vara kalenderår (1 jan-31 dec) för följande företag:

Enskilda näringsidkare.
Handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst.
Samfällighetsförvaltande juridiska personer.