Vad innebär det att vara oaktsamhet?

Vad är skillnaden mellan uppsåt och oaktsamhet? Det finns en detalj som löper som en röd tråd mellan alla typer av brott: skuld. Gärningsmannen ska ha uppvisat skuld och gärningen ska ha skett med ett uppsåt eller med oaktsamhet.

Huvudregeln och grundprincipen inom straffrätt är att det ska ha funnits ett uppsåt. En gärningsman ska ha känt till, och haft möjlighet att anpassa sig efter, lagen - men struntat i detta. Men, en del handlingar kan dock vara straffvärda även om det saknas ett tydligt uppsåt. En gärningsman kan ha handlat utan uppsåt, men oaktsamt. Var går gränsen?

Vilka brott är Oaktsamhetsbrott?

Hej och tack för din fråga.

1:2 BrB stadgar att en gärning skall anses som brott endast då den begås uppsåtligen, om inte annat föreskrivs. Huvudregeln för brott är därmed att gärningsmannen ska ha haft uppsåt. Detta stadgande är ett utflöde ur den så kallade konformitetsprincipen. Principen innebär att en person endast är straffvärd om denne haft möjlighet att anpassa sig efter lagen, men inte gjort det. Kort sagt, man ska alltså haft en möjlighet att förstå vad lagen inneburit; haft en möjlighet att rätta sig efter den. Man ska ha haft viss insikt, ett uppsåt, till att gärningen företogs.

Vad är medveten oaktsamhet?

(lat. Dolus) - att medvetet, med syfte att åstadkomma en viss effekt, göra något, exempelvis orsaka en skada.

Inom straffrätten är uppsåt ett krav för att någon ska kunna dömas, såvida inte brottsbeskrivningen uttryckligen anger att det räcker med oaktsamhet/vårdslöshet, genom lokutionen "den som av oaktsamhet orsakar [...]" eller liknande. Medvetenheten kan vara av olika grad, och man pratar ofta om olika nivåer av uppsåt:

Vad räknas som grov oaktsamhet?

Author

Uppsatsens fokus ligger på grov vårdslöshet, ett begrepp som har många nyanser i det svenska rättssamhället. Syftet är att försöka klargöra konceptet och då framför allt inom försäkringsrättens biförpliktelse, framkallande av försäkringsfall. Den allmänna definitionen av culpa är att skadevållaren har frånstigit en normal aktsamhetsnorm. Denna riktlinje utformas efter det egna samhällets socialt accepterade beteende samt andra sedvänjor. Det visar sig senare att det även finns andra närliggande definitioner av culpa, bl.a. det ekonomiska culpakriteriet som speglas av rättsekonomiska synpunkter med viljan att uppnå balans mellan nytta och kostnad. Studien går sedan djupare in på culpa ur försäkringsrättsligt hänseende där jag behandlar skillnaden mellan grov vårdslöshet och medvetet risktagande, skillnaden mellan GFAL och NFAL gällande framkallande av försäkringsfall samt något kort om bevisfrågor och jämkning. Medvetet risktagande är ett koncept som introducerades inom försäkringsrätten i och med NFAL men har funnits inom juridiken tidigare. Medvetet risktagande påträffas också i föreskriften BrB 3:7 som stadgar om vållande av annans död. Ingen glasklar definition av konceptet finns ännu men jag kan i alla fall konstatera att grov vårdslöshet och medvetet risktagande kan betyda samma sak inom försäkringsrätten. Dessvärre kan medvetet risktagande också bedömas vara en något mildare grad av vårdslöshet än vad grov vårdslöshet är. Inom straffrätten står det uttryckligen i bestämmelsen att när bedömningen om huruvida brottet är grovt vårdslöst eller inte, ska hänsyn tas till huruvida ett medvetet risktagande av allvarligt slag har verkställts. Enligt NFAL behöver försäkringsbolaget inte heller visa på grov oaktsamhet för att det ska få påföljder för försäkringstagaren. Numera räcker det om försäkringsgivaren kan visa att försäkringstagaren har varit medveten om att en skada kan inträffa. Den enda påföljden i försäkringsrättsliga sammanhang är nedsättning av försäkringsersättningen och även om försäkringstagaren har uppträtt grovt vårdslöst är det inte säkert att han förlorar hela ersättningen. I likhet med SkL 6:1 är nedsättningen inte obligatorisk utan det kan också förekomma att ingen nedsättning sker, än om det är ovanligt. För att öka intresset och förståelsen för framställningen finns det också ett kort kapitel om de olika försäkringstyperna och deras reglering kring framkallande av försäkringsfall. Härefter behandlar uppsatsen de olikheter och likheter som finns mellan skadeståndsrätten och försäkringsrätten samt straffrättens perspektiv på culpa. Adekvat kausalitet spelar en mycket stor roll i skadeståndsrätten men har i princip ingen del av försäkringsrätten. Den väsentliga skillnaden mellan dessa två är att försäkringsbolaget tar på sig en risk i försäkringstagarens ställe mot vederlag. Inom skadeståndsrätten uppstår det en skadeståndsskyldighet på grund av ett oaktsamt beteende vilket får en förutsägbar följd och så är det inte alls i försäkringsrättsliga sammanhang. Försäkringsgivaren har ingen del i skadeförloppet utan är en helt utomstående part, som betalar ut ersättning om skadan har inträffat enligt ett förutbestämt sätt som är stadgat i försäkringsavtalet. Uppfyller händelseförloppet avtalsvillkoren har ett försäkringsfall inträffat och denna bevisbörda ligger på försäkringstagaren. Däremot om det skulle föreligga ett framkallande av ett försäkringsfall enligt försäkringsbolaget, är det upp till dem att styrka det för att kunna sätta ned ersättningen.

Kan man dömas för oaktsamhet?

Vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av en olyckshändelse kan personen inte dömas att betala skadestånd.

Se också:

Kan man bli dömd för oaktsamhet?

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt brott, oaktsam våldtäkt. Vad är då en oaktsam våldtäkt?

För att hitta svaret behöver vi titta närmare i 6 kap. brottsbalken. Det är här man hittar reglerna om sexualbrott och däribland, våldtäkt. Av 6 kap. 1 § kan bl.a. följande utläsas:

Hur vet man om det är uppsåt?

Att alkoholen påverkar ens omdöme och beteende är dessutom vetenskapligt vedertaget. I en medicinsk lärobok listas som ”centralnervösa etanoleffekter” bl.a. följande: eufori, stimulering, välbehag, ångestdämpning, hämnings- och omdömeslöshet, ökat självförtroende, sluddrande tal, koordinationsstörning, labilitet, aggressivitet, melankoli, sänkt intellektuell förmåga (Franck & Nylander, Beroendemedicin, 2011, s. 109). I doktorsavhandlingen Substance Use and Violence (Lundholm, 2013) anges bl.a. följande på s. 21: “A large body of literature is provided regarding the association between alcohol and aggressive and violent behavior. Alcohol intake has been associated with all types of violent offences; assault, homicide, sexual offences, domestic violence and child abuse. Alcohol intoxication interferes with the higher order cognitive construct executive functioning, including for example inhibition, planning and decision-making. Further, the capacity of detecting internal and external cues is diminished. Consequently, an alcohol-intoxicated person may experience less fear, interpret a social situation wrongly and act on impulses without evaluating any consequences. Hence, alcohol intake increases impulsive and risk-taking behavior.” Det är alltså uppenbart att alkohol påverkar sådant som omdöme, impulskontroll och konsekvenstänkande. Detsamma gäller för många slag av narkotika. Kan man då klandras lika mycket rent juridiskt om man begår ett brott i ett berusat eller drogpåverkat tillstånd?

Vad är uppsåt och oaktsamhet?

Vad krävs för att man ska bli dömd?

Vilket straffet blir för den dömde beror på flera saker. Domstolen gör en sammanvägd bedömning och väljer vilken påföljd som de anser vara lämpligast utifrån det brott som begåtts och utifrån den dömdes personliga förhållanden.

Vid brott med mycket högt straffvärde blir det normalt inte aktuellt med annan påföljd än fängelse. Är straffvärdet inte så högt kan andra påföljder komma i fråga. I sin sammanvägda bedömning tar domstolen hänsyn till:

Kan man bli dömd utan uppsåt?

Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!

För att ett brott överhuvudtaget skall anses ha begåtts krävs det att gärningsmannen haft uppsåt till själva handlingen.

Vad krävs för att dömas?

Om det inte står annat i lagen så är en gärning brottslig bara om den begås uppsåtligen.

Det finns olika slags uppsåt: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt.

Avsiktsuppsåt innebär att gärningsmannen vill uppnå en viss följd eller effekt, och att denne uppfattar att det också är möjligt att lyckas med det.

Får jobbet reda på om man blir dömd?

Om det inte står annat i lagen så är en gärning brottslig bara om den begås uppsåtligen.

Det finns olika slags uppsåt: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt.

Avsiktsuppsåt innebär att gärningsmannen vill uppnå en viss följd eller effekt, och att denne uppfattar att det också är möjligt att lyckas med det.

Är det olagligt att springa ifrån polisen?

Bedrägerier är ett vanligt förekommande brott på internet.
Handel med illegala tjänster, såsom koppleri och droger.
Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn sker nästan uteslutande på internet då bilder och filmer sprids via e-post, fildelningsprogram, chattsidor och sociala medier med mera.
Näthat sker också uteslutande via it-teknik och blir brottsligt först när innehållet faller under brottsbalken, som exempelvis olaga hot.
Även våldsbrott kan vara it-relaterade. Det kan innebära att gärningspersonen använder internet som ett verktyg i planeringen av ett brott.

När man ljuger i en rättegång?

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Brott för vittnen i rättegång

Vilka straff kan man dömas till?

Böter är ett straff som betalas i pengar. Böter kan utdömas som:

penningböter (ett visst bestämt belopp)
normerande böter
dagsböter

Penningböter är bestämda till ett visst penningbelopp och används bland annat vid trafikbrott. Normerande böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan.

Samhällstjänst betyder att man istället för att avtjäna ett fängelsestraff – får arbeta oavlönat i ett antal timmar som domstolen har beslutat. Det kan röra sig om som lägst 40 timmar och som högst 240 timmar. Samhällstjänst döms ut bara om den tilltalade själv går med på att genomföra straffet. Samhällstjänst kan kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn. Om den dömde inte fullföljer sin samhällstjänst kan domstolen meddela denne en varning eller undanröja påföljden och i stället döma till en annan påföljd som ofta blir fängelse.