:

Måste man skriva av immateriella tillgångar?

Innehållsförteckning:

  1. Måste man skriva av immateriella tillgångar?
  2. Vad ingår i immateriella tillgångar?
  3. Vad är IAS 38?
  4. Hur bokföra immateriella tillgångar?
  5. Vad menas med immateriella?
  6. Vad är Egenupparbetade immateriella tillgångar?
  7. Får man göra överavskrivningar på immateriella tillgångar?
  8. Vilka tillgångar som ska redovisas till verkligt värde enligt IFRS?
  9. Hur bokför man en tillgång?
  10. Är tjänster immateriella?
  11. Vad får redovisas som en tillgång?
  12. Vad räknas in i tillgångar?
  13. Vilka tillgångar värderas till verkligt värde?
  14. Vad räknas som en tillgång?
  15. Hur räknar jag ut mina tillgångar?

Måste man skriva av immateriella tillgångar?

En immateriell tillgång kan definieras som ”en icke-monetär tillgång utan fysisk form” (se K3/BFNAR 2012:1). Detta innebär att likvida medel och fysiska tillgångar (till exempel byggnader, maskiner och inventarier) inte är immateriella tillgångar. Det specificeras även att övriga finansiella tillgångar inte är immateriella tillgångar.

Immateriella tillgångar kan till exempel vara patent, licenser, upphovsrätter och egenutvecklade tekniker. Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

En immateriell tillgång kan uppstå genom att den förvärvas eller genom att företaget på egen hand upparbetar den immateriella tillgången.

En immateriell tillgång kan förvärvas separat (till exempel genom att ett företag köper ett patent eller en licens) eller genom ett rörelseförvärv. Vid ett rörelseförvärv upprättas en förvärvsanalys i vilken identifierbara immateriella tillgångar tas upp.

En immateriell tillgång kan även vara egenupparbetad, det vill säga att den har utvecklats av det företag som redovisar tillgången. När det gäller egenupparbetade immateriella tillgångar skiljer sig reglerna ganska mycket mellan K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1). Detta beskrivs närmare längre ned i detta blogginlägg.

Vad ingår i immateriella tillgångar?

Med immateriella tillgångar menas förmögenhetsrättsliga tillgångar och inte fysiska föremål. Det kan till exempel vara licensrättigheter eller patent.

Inom redovisning är immateriella tillgångar sådana som har värde för företaget utan att vara synliga. Det kan handla om goodwill, patent, utgifter för utvecklingsarbeten, dataprogram, appar och affärsmodeller för att nämna några. En immateriell tillgång kan även finnas på ett fysiskt föremål, som videofilmer på en DVD eller musik på en CD-skiva.

Vad är IAS 38?

Redovisningsstandarden för immateriella tillgångar, IAS 38, har passerat tonåren för länge sedan och är nu över tjugo år gammal. Sedan den kom till har mycket hänt såväl i omvärlden som på redovisningsområdet.

− Samhället har förändrats, vi behöver en ny uppdaterad standard som speglar vår samtid. IAS 38 behöver vara i samklang med den snabba teknologin och digitaliseringen, säger Pernilla Lundqvist, ordförande för FAR:s Strategigrupp Redovisning.

Hur bokföra immateriella tillgångar?

Inom redovisning är en immateriell tillgång en sådan anläggningstillgång som har ett bestående värde för företaget utan att vara synligt påvisbar. Den kan antingen vara upparbetad av företaget eller inköpt.

Som immateriella anläggningstillgångar räknas exempelvis

Vad menas med immateriella?

Immateriella rättigheter avser skapelser som uppfinningar, litterära och konstnärliga verk, formgivningar och symboler samt de namn och bilder som används av företag.

Immateriella rättigheter ger ditt företag rättsligt skydd.

Vad är Egenupparbetade immateriella tillgångar?

En immateriell tillgång kan definieras som ”en icke-monetär tillgång utan fysisk form” (se K3/BFNAR 2012:1). Detta innebär att likvida medel och fysiska tillgångar (till exempel byggnader, maskiner och inventarier) inte är immateriella tillgångar. Det specificeras även att övriga finansiella tillgångar inte är immateriella tillgångar.

Immateriella tillgångar kan till exempel vara patent, licenser, upphovsrätter och egenutvecklade tekniker. Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

En immateriell tillgång kan uppstå genom att den förvärvas eller genom att företaget på egen hand upparbetar den immateriella tillgången.

En immateriell tillgång kan förvärvas separat (till exempel genom att ett företag köper ett patent eller en licens) eller genom ett rörelseförvärv. Vid ett rörelseförvärv upprättas en förvärvsanalys i vilken identifierbara immateriella tillgångar tas upp.

En immateriell tillgång kan även vara egenupparbetad, det vill säga att den har utvecklats av det företag som redovisar tillgången. När det gäller egenupparbetade immateriella tillgångar skiljer sig reglerna ganska mycket mellan K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1). Detta beskrivs närmare längre ned i detta blogginlägg.

Får man göra överavskrivningar på immateriella tillgångar?

En immateriell tillgång kan definieras som ”en icke-monetär tillgång utan fysisk form” (se K3/BFNAR 2012:1). Detta innebär att likvida medel och fysiska tillgångar (till exempel byggnader, maskiner och inventarier) inte är immateriella tillgångar. Det specificeras även att övriga finansiella tillgångar inte är immateriella tillgångar.

Immateriella tillgångar kan till exempel vara patent, licenser, upphovsrätter och egenutvecklade tekniker. Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

En immateriell tillgång kan uppstå genom att den förvärvas eller genom att företaget på egen hand upparbetar den immateriella tillgången.

En immateriell tillgång kan förvärvas separat (till exempel genom att ett företag köper ett patent eller en licens) eller genom ett rörelseförvärv. Vid ett rörelseförvärv upprättas en förvärvsanalys i vilken identifierbara immateriella tillgångar tas upp.

En immateriell tillgång kan även vara egenupparbetad, det vill säga att den har utvecklats av det företag som redovisar tillgången. När det gäller egenupparbetade immateriella tillgångar skiljer sig reglerna ganska mycket mellan K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1). Detta beskrivs närmare längre ned i detta blogginlägg.

Vilka tillgångar som ska redovisas till verkligt värde enligt IFRS?

Det är ett par nyheter inom IFRS som direkt kan påverka årsredovisningarna för fastighetsbolagen. Det har skett ett par uppdateringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende bland annat presentation av totalresultatet. Dessutom vissa förtydliganden i IFRS 7 Finansiella instrument – Upplysningar beträffande kvittning av finansiella tillgångar och skulder där bolagen behöver göra en analys av de eventuella poster i redovisningen som kvittas för att säkerställa att samtliga upplysningar lämnas i enlighet med den uppdaterade standarden. Den mest väsentliga nyheten som påverkar fastighetsbranschens årsredovisningar är förmodligen IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Standarden förtydligar hur ett fastighetsföretag ska värdera fastigheter till verkligt värde. Det har också kommit ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda som framförallt kan påverka de fastighetsbolag som har pensionsåtaganden. Från och med det första kvartalet 2014 kommer även en ny tolkning, IFRIC 21 Levies, att påverka fastighetsföretagens finansiella rapportering.

Värdering till verkligt värde definieras enligt IFRS 13 som ”det pris som skulle erhållas vid en försäljning av en tillgång eller den ersättning som skulle erläggas för att överföra en skuld i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten (”exit price”)”. Standarden är tillämpbar på såväl finansiella som icke-finansiella poster, vilket innebär att såväl finansiella instrument som förvaltningsfastigheter inbegrips i detta. För förvaltningsfastigheterna kräver standarden att en fastighets högsta och bästa utnyttjande fastställs vid värderingen.

Hur bokför man en tillgång?

Exempel på tillgångar är byggnader, maskiner, inventarier m.m. som är tänkt till att ha användning och nyttjande i bolaget i mer än ett år. Olika tillgångar har olika avskrivningstider, vilket kan variera beroende på vilken ekonomisk livslängd och vilket regelverk som används. Ekonomisk livslängd avser hur länge tillgången skall vara i bruk hos bolaget.

En tillgång är en resurs som kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden

Här kan du läsa om hur Tillgångar bokföras och hanteras i Bokio.  Ingående balans av tillgångar kan göras under Inställningar → Sätt första årets ingående balanser. 

Utgifter för inventarier skall i normalfallet redovisas som tillgångar i balansräkningen, som sedan avskrivningar görs över den beräknade nyttjandeperioden. I inkomstskattelagen finns det en möjlighet att omedelbart kostnadsföra utgifter för inventarier med kort livslängd, mindre än 3 år eller med obetydligt värde om ett anskaffningsvärde exklusive moms som understiger ett halvt prisbasbelopp. Exempel på dessa är mobiltelefoner, datorer av mindre värde, skrivare mm. Här kan du läsa mer om varor, förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier.

Är tjänster immateriella?

Som innehavare av immateriella rättigheter kan du förhandla om ett licensavtal med en motpart (licenstagare) som får tillstånd att använda dina tillgångar. Du kan ingå licensavtal med en enda licenstagare (exklusiv licens) eller flera licenstagare. Om du erbjuder flera licenser kan de antingen vara öppna eller begränsade till vissa näringar eller geografiska områden (exempelvis via franchising).

I utbyte får du som licensgivare betalt, vanligtvis i form av royalty som är en procentandel av omsättningen. Du kan också begränsa användningen av dina tillgångar till exempelvis ett geografiskt område eller ett användningsområde.

Vad får redovisas som en tillgång?

Följande föreskrifter ska tillämpas vid bokföring av leverantörsfakturor avseende anläggningar och inventarier. Se även lathunden Redovisning av anläggningar och inventarier.

En anläggningstillgång är en tillgång som uppfyller samtliga dessa tre kriterier:

Vad räknas in i tillgångar?

I affärssammanhang innebär tillgångar ett företags sammanlagda förmögenhet. Tillgångar kan bestå av egendom, likvida medel (pengar), fodringar samt immateriella tillgångar.

Ibland brukar man dela upp ett företags tillgångar i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar finns i företaget under en längre tid och kan exempelvis vara maskiner som är dyra i inköp och beräknas hålla flera år. Istället för att ta hela kostnaden på en gång beräknar man hur länge anläggningstillgången bör hålla och gör avskrivningar månads- eller årsvis. Ett patent som går att sälja eller licensiera ut kan också vara en anläggningstillgång. Omsättningstillgångar är tillgångar som förbrukas snabbare, som exempelvis lagervaror, kassan och kundfordringar.

Vilka tillgångar värderas till verkligt värde?

Verkligt värde är det pris till vilket en överlåtelse kan ske mellan oberoende och kunniga parter som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Det verkliga värdet sammanfaller normalt med anskaffningsvärdet vid anskaffningstillfället men det verkliga värdet kan sedan förändras med tiden och skilja sig från anskaffningsvärdet.

Enligt IFRS skall det verkliga värdet i första hand fastställas med hänvisning till en aktiv marknad och de marknadspriser som gäller på den här marknaden. Om det inte går att tillgå marknadspriser för den tillgång eller skuld som skall värderas eller om marknadspriserna inte är tillförlitliga så får värderingsmodeller användas för att uppskatta det verkliga värdet.

Vad räknas som en tillgång?

Enligt årsredovisningslagarna (ÅRL, ÅRKL och ÅRFL) klassificeras tillgångar i ett företag antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar. Tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i företaget är anläggningstillgångar. Övriga tillgångar är omsättningstillgångar (4 kap. 1 § ÅRL). Anläggningstillgångar är normalt sett tillgångar som företaget har för avsikt att inneha i mer än ett räkenskapsår.

Hur räknar jag ut mina tillgångar?

Balansräkningen är en av företagets viktigaste rapporter tillsammans med resultaträkningen. Balansräkningen visar vilka tillgångar som finns i företaget och hur de är finansierade.

Balansräkningen upplevs ofta som svårare att förstå än en resultaträkning, men egentligen handlar det ju bara om en beskrivning av vilka tillgångar som finns i företaget och i vilken omfattning de är finansierade med eget kapital respektive främmande kapital (lån, mm).