Vilka noter ska vara med i K2?

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan? Behöver du hjälp i programmet, vänligen kontakta vår support.Läs hur vi hanterar personuppgifter

Hur bokför man nedskrivning av aktier?

Finansiella anläggningstillgångar är egetkapitalinstrument, fordringar på andra och andra finansiella instrument som en redovisningsenhet avser att inneha stadigvarande i mer än ett år.

Tillgångar är enligt IFRS resurser som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av tidigare händelser från vilka framtida ekonomiska fördelar väntas tillfalla redovisningsenheten. Att stadigvarande bruka en tillgång innebär att syftet med innehavet är användning i en redovisningsenhet under en längre tid (normalt > 1 år).

Hur bokför man återföring av nedskrivning?

Om du har anledning att tro att en kund inte kommer att betala, kan du boka din kundfordran som en befarad kundförlust. Vid inkomstbeskattningen får företaget avdrag för kundförlusten om du kan göra det troligt att det finns ett nedskrivningsbehov. Detta är normalt fallet först vid en konstaterad förlust, t ex vi konkurs eller offentligt ackord. Du kan dock få avdrag för förlusten även om den inte är konstaterad om det finns ett sannolikt nedskrivningsbehov. Enligt Skatteverket ska nedskrivningsbehovet prövas utifrån en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

Tecken på att det finns ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan vara (förutom fordrans ålder i relation till normal kredittid) att den trots upprepade krav inte har betalats.

Hur ska Förändring av eget kapital redovisas i årsredovisningen?

Det inbetalda och registrerade aktiekapitalet redovisas som Belopp vid årets ingång i specifikationen av förändringar i eget kapital.

Bokföringsskyldigheten för ett aktiebolag inträder när bolaget registreras hos Bolagsverket. När bokföringsskyldigheten inträder ska bolaget upprätta en öppningsbalansräkning. I öppningsbalansräkningen tar bolaget upp tillgångar, skulder och eget kapital som finns vid bokföringsskyldighetens inträde. Eftersom aktiekapitalet betalas in innan registreringen ingår det i öppningsbalansräkningen. Det redovisas därmed som Belopp vid årets ingång i specifikationen av förändringar i eget kapital.

Vad är skillnad mellan K2 och K3?

2004 började bokföringsnämnden arbeta med något som kallades K-projektet, vilket innebar att man skulle ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

K är helt enkelt en förkortning av kategori, och när projektet gick i mål hade man tagit fram fyra olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4) som innehåller samtliga regler relevanta för espektive kategori. Man kan alltså säga att K-regelverken presenterar olika typer av redovisningsregler.

K1 behandlar företag som upprättar förenklat årsbokslut och K4 behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). K2 och K3 är däremot de vanligaste och mest populära regelverken, varför vi hädan efter endast fokuserar på dessa.

Det stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är ett regelbaserat regelverk medan K3 är ett principbaserat regelverk. På svenska betyder det att K2 är ett förenklat regelverk med standardiserade regler och schablonbelopp att utgå från, medan K3 är ett mer uttömmande regelverk med färre standardiserade regler.

Det betyder i sin tur framförallt att K2 är betydligt enklare att tillämpa, då du i princip utgår från en given mall. Samtidigt blir du mer begränsad med K2, då regelverkets standardiserade natur försvårar möjligheten att anpassa din redovisning till din verksamhet eller dina behov.

Med samma logik betyder det att K3 öppnar upp för större möjligheter att anpassa redovisningen utefter den egna verksamheten. Samtidigt innebär avsaknaden av standardiserade regler i K3-regelverket att årsredovisningen blir mer omfattande och därmed mer komplicerad att upprätta.

Hur vet jag om jag har K2 eller K3?

Vid val mellan regelverken är det bra att känna till om man utgör ett mindre eller större bolag. Enligt definitionen menas större företag enligt nedan att man ska under två år i rad uppfylla minst två av följande villkor:

Ett medelantal anställda på minst 50 personer
Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Om man inte uppfyller kraven enligt ovan innebär det att man är ett mindre företag.

Vad är skillnaden mellan avskrivning och nedskrivning?

I Sverige förfogar alla högskole- och universitetsanställda själva över rättigheterna till sina uppfinningar och forskningsresultat enligt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar. Detta kallas lärarundantaget men gäller alltså inte enbart lärare. Om inget annat har avtalats, t ex med en extern part, innebär det att forskaren själv förfogar över sina resultat och idéer. Det betyder att kostnaderna för exempelvis patent bekostas av forskarens egna företag eller av forskaren privat. För mer information eller rådgivning kring patent tas kontakt med Innovationskontoret eller Karolinska Institutet Innovations AB (KIAB).

Anläggnings- och inventarienummer anges med automatik i samband med att anläggningen aktiveras via EFH-faktura eller när inventarien registreras i anläggningsregistret, se vidare i manualen för AT-modulen, som finns på Medarbetarportalen/Stöd och Verktyg/ Ekonomi/ Manualer och vägledning. OBS! Obligatorisk inventeringsinformation för spårbarhet t ex serienummer, plats eller ansvarig person anges i flik 1 i anläggningsregistret. Det finns inga krav på att märka upp inventarien med aktuellt nummer utan det avgör institutionen själv.

En inventarie kopplas endast till anläggningsgrupp 1000 medan det för en anläggning måste väljas korrekt anläggningsgrupp utifrån anläggningstyp, livslängd och finansiering. För mer information om vad som är avgörande vid bedömning av avskrivningstid, se avsnitt om Avskrivningar. För byte av projekt och anläggningsgrupp måste ärende skickas till [email protected] då dessa ändringar endast görs av Redovisning&Controlling.

Karolinska Institutet är enligt Förordningen om myndigheters bokföring skyldig att i inventarieregistret registrera de tillgångar som bedöms vara stöldbegärliga men som inte ska redovisas som anläggningstillgångar. De anskaffningar som redovisas som i kontogrupp 561*, Korttidsinvesteringar och förbrukningsinventarier, kan vara stöldbegärliga.

Nedanstående förbrukningsinventarier med ett inköpsvärde under 30 000 kr ska alltid ses som stöldbegärliga och tas in i inventarieregistret:

Bärbara datorer (ej tillbehör såsom skärm, tangetbord mm)
Smartphones
Surf- och läsplattor
Övrigt såsom digitala kameror, projektorer och liknande

Hur bokförs nedskrivning av värdepapper?

Inom redovisning innebär en nedskrivning att man minskar en anläggningstillgångs bokförda värde ned till ett belopp som motsvarar tillgångens värde.

En nedskrivning får endast göras om värdeminskningen kan antas vara bestående. Om tillgångens värde har gått ned och det inte finns några tecken på att värdet inom en snar framtid kommer att stiga igen, måste man göra en nedskrivning. Kravet är hela tiden att redovisningen ska ge en rättvisande bild. Nedskrivningsreglerna får alltså inte användas för att reglera resultatet.

Hur mycket överavskrivningar får man föra tillbaka?

Ibland saknas fritt eget kapital i balansräkningen för mer eller mindre nödvändig utdelning. Då kan det vara intressant att känna till att överavskrivningar på inventarier kan lösas upp utan omedelbar beskattning.

De flesta företag använder räkenskapenlig avskrivning. Företaget får då tillämpa antingen 30 % avskrivning på det skattemässiga restvärdet eller 20 % årlig avskrivning på anskaffningsvärdet. Företaget kan växla metod från år till år så att den mest gynnsamma metoden alltid används.

När ska man upprätta en kontrollbalansräkning?

En kontrollbalansräkning är en uppställning av tillgångar och skulder i ett bolag som upprättas för att kontrollera om mer än hälften av aktiekapitalet har förbrukats. En special-balansräkning som upprättas för att få koll på läget i bolaget när det går dåligt skulle det kunna uttryckas.

Måste man ha med väsentliga händelser i årsredovisning?

En förvaltningsberättelse behöver innehålla vissa uppgifter. De punkter vi listar nedan är alla sådana som man ska inkludera i berättelsen.

Kommunen i vilken företaget har sitt säte
Verksamhetsområdet företaget är aktivt inom
Beskrivning av viktiga händelser under året
En översikt som ger en rättvis bild av företagets ställning, verksamhet och resultat
Information om sådant som inte redovisas i företagets balansräkning
Information om sådant som inte redovisas i företagets resultaträkning
Information om sådant som inte redovisas i noterna
Det förslag styrelsen ger om hur en vinst eller förlust ska hanteras
Information om det finns förändringar i företagets egna kapital
Vilka förväntningar företaget har på den framtida utvecklingen

När man beskriver viktiga händelser ska man inte göra det med siffror. Det går att även ha siffror med, men man får inte endast beskriva de viktiga händelserna så utan man ska också göra det med ord. Den information man ska ta med som inte redovisas i noterna, balans- eller resultaträkningen ska vara sådan som är viktig för att man ska kunna bedöma vilken ställning och vilka resultat företaget har uppnått. Det är information man behöver ha med om det är så att den finns, men om den inte finns behöver man inte lämna en kommentar om det.

Samtliga krav som gäller för en årsredovisning som följer regelverket K2 finns hos Bokföringsnämnden. I deras guider finns all information om förvaltningsberättelsens innehåll. Det som gäller att veta är att det kan finnas särskilda krav för aktiebolag, och andra krav som gäller för exempelvis stiftelser, ideella och ekonomiska föreningar.

När måste man byta från K2 till K3?

I det allmänna rådet BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk regleras under vilka förutsättningar det är förenligt med god redovisningssed för ett företag att byta mellan olika K-regelverk.

Det allmänna rådet ska tillämpas av företag som enligt 6 kap. 1 § BFL ska upprätta en årsredovisning, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar eller handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare. Det allmänna rådet gäller vid byten mellan följande K-regelverk (BFNAR 2012:4 punkt 1):

BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2)
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Vilka får redovisa enligt K2?

Alla aktiebolag ska lämna en årsredovisning till Bolagsverket – och K2 och K3 är regelverk som styr hur årets löpande bokföring ska avslutas. Men vilka skillnader finns och vad passar för ert företag? Vi reder ut begreppen.

De flesta aktiebolag som räknas som ett mindre företag kan välja att ta fram årsredovisningen enligt K2, som är ett mer förenklat regelverk. Det är mer ”mallat” än K3. Det gör att det är enklare att upprätta en årsredovisning, samtidigt som det innebär färre valmöjligheter. En förenkling är färre periodiseringar – företaget behöver exempelvis inte periodisera intäkter eller kostnader under 5 000 kronor. Det går också att göra enklare avskrivningar. eftersom man får använda avskrivningstiden fem år på alla typer av inventarier.

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?

2004 började bokföringsnämnden arbeta med något som kallades K-projektet, vilket innebar att man skulle ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

Var går gränsen för avskrivning?

När du använder förenklat årsbokslut får direktavdrag göras vid inköp av inventarier vars kostnad understiger ett halvt av årets prisbasbelopp.

Direktavdrag får även göras för inventarier som har en beräknad användningstid i företaget på högst 3 år oavsett vad de kostar. Med användningstid menas den normala ekonomiska livslängd inventariet kan antas ha i en verksamhet av det slag som företaget bedriver.

Exempelvis anses motorsågar oavsett pris vara direkt avdragsgilla för skogsarbetare genom att användningstiden är högst tre år, men måste - om priset är beloppsgränserna ovan - tas upp på avskrivningsplan i företag som använder sågen vid enstaka tillfällen per år, t ex för att sköta en större tomt på en näringsfastighet.

En skillnad mot gängse räkenskapsenlig avskrivning är att värdering vid förenklat årsbokslut ska ske kollektivt av inventarier som ingår i avskrivningsunderlaget. Det betyder att man t ex vid försäljning av inventarier i sin bokföring av försäljningen inte ska eller får ta hänsyn till redan gjorda avskrivningar på varje enskilt inventarium. Detta sätt att hantera redovisningen av en försäljning av inventarier sköter programmet automatiskt.