:

Kan man hitta på efternamn?

Innehållsförteckning:

  1. Kan man hitta på efternamn?
  2. Får man skapa eget efternamn?
  3. Kan man skydda sitt efternamn?
  4. Hur kollar man upp patent?
  5. Får man ta ett gammalt släktnamn?
  6. Vad är det ovanligaste namnet i Sverige?
  7. Vilka efternamn får man inte byta till?
  8. Hur mycket kostar det att lägga till ett efternamn?
  9. Vilka namn får man inte byta till?
  10. Vilka släktnamn får man ta?
  11. Vad står PRV för och vad är deras uppgift?
  12. Hur kan man ta reda på om ens uppfinning redan finns?
  13. Får jag ta ett utdött Adelsnamn?
  14. Får man ta sin morfars efternamn?
  15. Vad är det värsta namnet?

Kan man hitta på efternamn?

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Får man skapa eget efternamn?

Med byte till ett nybildat efternamn menas byte till ett namn som inte används eller tidigare har använts som efternamn i Sverige. Det kan vara helt nykonstruerade namn men också ord eller ordbildningar som redan finns men som inte används eller har använts som efternamn.

Den som önskar byta till ett nybildat efternamn ansöker om detta hos Skatteverket (13 § första stycket PNL). Det finns inget hinder för upprepade byten.

Information om vad ansökan ska innehålla och vilka ansökningar som är avgiftsbelagda beskrivs på sidan Ansökan och avgifter.

Kan man skydda sitt efternamn?

Du kan ansöka om att byta till ett nybildat efternamn, alltså ett efternamn som inte redan används.

Fem kriterier för att byta till ett nybildat efternamn:

Hur kollar man upp patent?

  • Svenska patent
  • Svenska offentliga patentansökningar
  • Europeiska patent (EP-patent) som validerats i Sverige.
  • Europeiska patent med enhetlig verkan (enhetliga patent).

    Enhetliga patent är sökbara i databasen, men vi länkar vidare till European Patent Register (på EPO:s webbplats) för all information om ett patent.

  • EP-ansökningar som publicerats under §88 PL (Patentlagen)
  • Beviljade EP-patent där Sverige är designerat, men som ännu inte har validerats i Sverige eller fått enhetlig verkan (sökbara i databasen i sex månader från EPO:s beviljandedatum).
  • Tilläggsskydd och förlängd tilläggsskyddstid för patent

Patentdatabasen innehåller alla uppgifter och dokument som finns i PRV:s arkiv från 1885 fram till nu. I de äldre patentdokumenten kan informationen vara begränsad.

Aktinsyn är PRV:s offentliga arkiv för patentansökningar. Här kan du titta på originalhandlingar och vissa bibliografiska uppgifter i alla offentliga patentansökningar från 2004 och framåt. Dokumenten öppnas direkt i arkivet eller laddas ner som pdf-filer.

Får man ta ett gammalt släktnamn?

Namnlagen ger alltså ett utökat skydd för unika släktnamn. Det betyder att alla namn som bärs av färre än 2000 personer är skyddade (det rymmer med råge även den talrikaste ätt på Riddarhuset). Man får dock ta upp ett äldre släktnamn om det har burits av någon i rakt uppstigande led inom fyra generationer. Det betyder att du kan ta upp din mormors mormors adliga namn om du vill.

Men den här texten handlar inte om vad du får göra utan hur jag tänker mig att vi överlag bör resonera kring vårt historiska arv.

Vad är det ovanligaste namnet i Sverige?

Det finns många unika och ovanliga namn men vissa namn är ändå ovanligare än andra. Här har vi samlat 100 extremt ovanliga namn som förhoppningsvis kan fungera som inspiration för dig som letar efter ett mycket ovanligt och unikt namn till ditt barn.

Ditt barn är unikt så varför ska namnet inte vara det? Kanske frågar du dig vilket som är det ovanligaste namnet i Sverige? Det finns tyvärr inget enkelt svar på den frågan då det finns många personer som är ensamma om sitt namn. Då SCB inte lämnar ut statistik om dessa namn vet vi tyvärr inte hur många dom är. Vi vet däremot att det finns fler än 45 000 förnamn som endast bärs av två personer i Sverige.

Vilka efternamn får man inte byta till?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det finns flera olika sätt att ändra sitt efternamn på, men man måste ansöka om namnbyte samt få det beviljat av Skatteverket.

Hur mycket kostar det att lägga till ett efternamn?

En person kan enligt Skatteverket begära byte av namn och efternamn genom ett formulär. Vissa förfrågningar har en avgift, medan andra är gratis.

Här hittar du relevant information om hur du byter namn på skattekontoret och vad du ska tänka på när du gör det.

Det finns olika formulär du behöver ladda ner beroende på vilken ändring du vill göra. Du kan till exempel lägga till eller ta bort namn, ändra stavningen av ditt förnamn eller ordningen mellan dina namn, ändra ditt efternamn till gift eller ändra till ett dubbelt efternamn.

Om du är över 18 år kan du ändra ditt namn eller förnamn utan formulär genom att logga in.

Vilka namn får man inte byta till?

Ibland kan det uppfattas som konstigt att vissa namn har blivit godkända medans namn som känns helt okej har blivit förbjudna. I Sverige är det Skatteverket som tar beslut om huruvida ett namn ska godkännas eller inte.

Många vill ge sina barn ett unikt och kreativt namn. Kanske vill man att barnet ska vara ensamt om sitt namn. Varje år så skickas det konstiga förslag på namn till Skatteverket. Vissa namn går igenom medan andra inte godkänts. En del namn är även förbjudna. Om du inte är nöjd med ditt namn så kan du relativt enkelt byta namn.

Vilka släktnamn får man ta?

Med den nya namnlagen ska det överlag bli enklare och billigare att byta namn. Fram tills idag har den som har velat byta efternamn varit tvungen att fråga alla som redan bär på namnet om det är okej att ta det.

Det vanligaste efternamnet i dag är Andersson (238 843 personer), tätt följt av Johansson (238 259 personer).

Att vara en ”Svensson” är inte alls lika vanligt. Namnet hamnar först på 9:e plats på 100 i topp-listan och placerar sig därmed efter såväl Karlsson, Nilsson och Eriksson som Larsson, Olsson och Persson.

LÄS MER: SCB:s lista över de 100 populäraste efternamnen

Vad står PRV för och vad är deras uppgift?

I propositionen behandlas vissa frågor om patent och växtförädlarrätt.

För det första föreslås vissa ändringar i de bestämmelser i patentlagen (1967:837) och växtförädlarrättslagen (1997:306) som reglerar i vilken utsträckning utländska sökande av patent respektive växtförädlarrätter måste företrädas av ombud. Det föreslås att de båda lagarnas ombudskrav samordnas. Patent- och registreringsverket respektive Växtsortnämnden skall i fortsättningen kunna kräva att en utländsk sökande skaffar ett ombud i Sverige för att ta emot delgivningar, men inte för något annat ändamål.

Vidare behandlas några frågor om s.k. prioritet. Det föreslås att det i både patentlagen och växtförädlarrättslagen uttryckligen skall föreskrivas att prioritet skall medges för ansökningar som har gjorts i en stat eller ett område som är medlem i Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO). Det föreslås också att de föreskrifter om de närmare förutsättningarna för rätten till prioritet som i dag finns i patentkungörelsen (1967:838) och växtförädlarrättsförordningen (1997:383) förs över till patentlagen respektive växtförädlarrättslagen.

Europeiska kommissionen överlämnade den 6 juni 1998 till Sverige en formell underrättelse, i vilken kommissionen angav att vissa bestämmelser i patentlagen om ombudskrav är oförenliga med EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsfrihet. Denna fråga tas upp i en departementspromemoria som utarbetades inom Justitiedepartementet under våren 2000, Ombudskrav, prioritet och elektronisk ingivning – några frågor om patent och växtförädlarrätt (Ds 2000:30). I promemorian behandlas frågan om regleringen av ombudskravet i patentlagen (1967:837) och växtförädlarrättslagen (1997:306).

I promemorian behandlas också utformningen av patentlagens och växtförädlarrättslagens bestämmelser om prioritet i ljuset av det s.k. TRIP:s-avtalets allmänna bestämmelser om nationell behandling och mest-gynnad-nationsbehandling.

Mot bakgrund av behovet att möjliggöra ingivning av patentansökningar på elektronisk väg diskuteras i promemorian slutligen frågan om innebörden av patentlagens krav på skriftlighet för patentansökningar.

Hur kan man ta reda på om ens uppfinning redan finns?

  • Vad är ett patent?
  • Hur länge gäller ett patent?
  • Vad skyddas av patent?
  • Hur får jag ett patent?
  • Vilka krav måste uppfyllas?
  • Vad innebär patentskyddet?
  • Patent och konkurrenter

Kan ett patent skydda din idé? Ja, om din idé är en ”teknisk” uppfinning. Men ett patent innebär inte med automatik att din idé kommer att bli lönsam. Det finns många exempel på idéer som blivit framgångsrika utan patent. Och det finns många exempel på patent som ligger i träda.

Ett patent tar tid att få och kostar pengar att upprätthålla. Det sägs ofta att patent är dyrt och komplicerat. Det främsta skälet till att patent är dyrt är att det krävs experter för att både ansöka om patent (patentombud) men även för att försvara ett patent (jurister). Ett svenskt patent är varken särskilt dyrt eller komplicerat att få, men kostnaderna kan snabbt rusa iväg om du hamnar i en situation där du måste försvara ditt patent. Dessutom räcker det sällan eller aldrig med ett enbart svenskt patent om du har en bra idé. Den finns det antagligen anledning att också skydda i några andra länder. Och då blir det naturligtvis dyrare och mera riskfyllt.

Därför är det viktigt att undersöka om det kanske finns andra skydd som är billigare men som ändå fungerar lika bra eller kanske till och med bättre för dina syften, till exempel designskydd eller varumärkesskydd. Ett alternativ är att komplettera patentskyddet med andra skydd. Eftersom ett patent innebär att din idé automatiskt offentliggörs efter viss tid (18 månader) kanske det även finns andra skyddsstrategier, till exempel hemlighållande, som bättre passar din idé. Till toppen

Får jag ta ett utdött Adelsnamn?

8 september, 2014

Det är otidsenligt att ett adligt och utdött släktnamn inte skulle få återupptas för att den manliga grenen har ”brutits” av en kvinna för 150 år sedan. Det ansåg en man som i rakt nedstigande led är släkt med adelsättens stamfader. Patentbesvärsrätten har dock nu beslutat att inte godkänna namnbytet.

Får man ta sin morfars efternamn?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Eftersom lagen skiljer på byten av namn som sker i familjerättslig ordning, vilket sker då man byter till efternamn med anknytning till ena föräldern, och byten som sker i administrativ ordning har jag utgått från den uppdelningen i mitt svar.

Vad är det värsta namnet?

  • Wasp
  • Tottenhamn
  • Alkis
  • Pilsner
  • Prinsessan
  • Tomhet
  • Skrot
  • Think
  • Superfastjellyfish
  • Green
  • Anarkia
  • Messias
  • Rackartuss
  • Lakrits
  • Ikea
  • Minus
  • Money Penny
  • Kaninen
  • Dotcom
  • Allah
  • Jord
  • Snäckan
  • Tegnér
  • Rebell
  • Trollet
  • T-Rex
  • Kråka
  • Mysco
  • Diablo
  • Lucifer
  • Nazi
  • Gosse
  • Hoor
  • HelloKillerz
  • Hoppsan
  • Judas
  • Fisen
  • Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssql-bb111163
  • Amiral
  • Superman
  • Veranda
  • Pappa
  • Farmor
  • Biceps
  • Simon-Klippan
  • Tholle (ett allmänt känt skånskt dialektord som betyder en klump eller en korv med avföring.)
  • Knorren
  • Superfastjellyfish
  • Stormtass
  • Papich

Enligt personnamnlagen i Sverige får inget namn som kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn godkännas.