:

Vad betyder samma koncern?

Innehållsförteckning:

  1. Vad betyder samma koncern?
  2. Vad är en stor koncern?
  3. Varför bilda koncern?
  4. Vad är en mindre koncern?
  5. Hur ser man om ett bolag ingår i en koncern?
  6. Hur många koncerner finns det i Sverige?
  7. Hur beskattas en koncern?
  8. Är en koncern ett företag?
  9. Vad kännetecknar ett koncernföretag?
  10. Vilket företag är störst i Sverige?
  11. När räknas man som koncern?
  12. Vem får ge koncernbidrag?
  13. Vilket företag är rikast?

Vad betyder samma koncern?

Företag, oberoende av juridisk form, är intresseföretag, om ett företag eller en person kan utöva bestämmande inflytande i ett annat företag eller kan påverka var inköp görs.

Som intresseföretag betraktas företag av vars hela aktiekapital eller motsvarande eget kapital minst 20 % direkt eller indirekt ägs eller disponeras av ett annat företag. Som intresseföretag betraktas också företag där samma privatperson direkt eller indirekt äger eller disponerar över minst 20 % av aktiekapitalet eller motsvande eget kapital.

Business Finland anser att direkt eller indirekt bestämmande inflytande uppstår till exempel på följande grunder:

Vad är en stor koncern?

Idag finns många smarta system som förenklar och automatiserar din koncernredovisning. Vad sägs om konsoliderade rapporter på 1 minut? Det kan bli din vardag Boardeasers automatiserade koncernrapportering.

Vi automatiserar konsolidering och rapportering och stöttar dig i ett strukturerat arbetssätt. Med oss kan du enkelt rapportera löpande på alla nivåer och vara trygg i att du har ett korrekt underlag, inte minst inför koncernårsredovisningen. 

Här kan du läsa mer om vårat effektiva verktyg för koncernkonsolidering: Verktyget som förenklar din koncernkonsolidering

När ditt moderbolag förvärvar ett företag eller delar av ett företag ska du göra en förvärvsanalys för att hitta eventuella övervärden eller goodwill. En förvärvsanalys är en av grundstenarna i en koncernredovisning och därför är det viktigt att den både görs och blir bokförd på rätt sätt. 

Ska ditt företag köpa andelar i ett annat bolag? Läs mer om krav, anskaffningsvärde, goodwill och övervärden och eventuella fel som kan uppstå: Allt om förvärvsanalys

Koncernkonsolidering är en term som ofta dyker upp när man pratar om koncernredovisning. När du gör en koncernkonsolidering eliminerar du dina bolags interna affärer med varandra. Du tar bort interna transaktioner mellan de bolag som ingår i din koncern och gör bolagen till en gemensam enhet i din koncernredovisning. När du gör det ser ekonomin likadan ut som den gör för ett vanligt bolag, fastän den nu är gemensam för alla bolagen. 

Många företag använder fortfarande Excel till sin konsolidering. Men att hantera det här arbetet manuellt tar inte bara mycket tid, det ökar också risken för fel. Genom att digitalisera och till viss del även automatisera processer minskar du kostnader och frigör tid till andra delar av ditt arbete. 

Här kan du läsa mer om fördelarna med digitala lösningar för koncernkonsolidering: Koncernkonsolidering i Excel? dags att tänka om!

Att ha ett fungerande system är a och o för en smidig konsolideringsprocess. Att sköta sin konsolidering i Excel medför ofta en stor manuell insats som utöver att det tar mycket tid också ökar riskerna för fel och att du jobbar med icke uppdaterad data.

Med Boardeaser automatiserar du din koncernrapportering och kan skapa konsoliderade rappporter på 1 minut per bolag.

Men som vi alla är smärtsamt medvetna om så kan det ta lite tid att komma igång snabbt med ett system och ibland är det så illa att vi skaffar oss ett system men skjuter på framtiden att börja använda det tills den tidpunkt ”då vi har lite tid över” Känner du igen dig?

Som vd för ett bolag och en koncern är du ansvarig för att samla in ekonomiska och strategiska uppgifter, redovisa eventuella förändringar och ge

styrelsen det underlag som krävs för att bedöma hur företaget mår. Med hjälp av genomtänkt rapportering med rätt nyckeltal gör du det lättare för din styrelse att fatta beslut som tar din verksamhet närmare era framgångsmål. 

En vd-rapport bör tas fram en gång i månaden (men det kan finnas behov av att göra det ännu oftare). Exakt vad som ska in gå i din vd-rapport beror på vad din styrelse vill ha. Men några viktiga områden som alltid bör finnas med är ekonomi, affärsdrivande aktiviteter, kommande händelser och scenarion, uppföljning av uppsatta mål och personal och organisation. 

Varför bilda koncern?

En koncern är en ekonomisk konstellation mellan självständiga företag i syfte att samordna verksamheterna som ingår. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Definitionen av ett dotterföretag är att moderföretaget ska ha bestämmande inflytande. 

En koncern uppstår i normalfallet när ett moderbolag innehar mer än 50 % av rösterna i dotterbolaget antingen direkt eller indirekt.

Ett koncernförhållande kan bara uppstå mellan juridiska personer. Om en privatperson ensam äger två bolag uppstår alltså inget koncernförhållande mellan bolagen även om de är närstående genom sitt ägarförhållande. 

Vad är en mindre koncern?

Vad?

En koncernredovisning är en särskild årsredovisning som ett moderbolag upprättar utöver sin vanliga årsredovisning. Koncernredovisningen utförs som om moderbolaget och dess dotterbolag är en ekonomisk helhet och ska ge ekonomisk information om koncernens ställning, resultat och kassaflöde. Detta görs för att intressenter ska kunna utvärdera koncernen som helhet. En koncernredovisning görs på grund av lagkrav, eller om bolaget själva vill göra en intern konsolidering. En intern konsolidering gör företaget för hel- eller halvår och utan många av de formkrav som finns för den lagstadgade koncernredovisningen som vi utgår från i detta blogginlägg.

Hur ser man om ett bolag ingår i en koncern?

Begreppet koncern används på flera ställen i inkomstskattelagen. Det finns en allmän definition av begreppet svensk koncern i 2 kap. 5 § IL. Flera kapitel i inkomstskattelagen innehåller också specifika koncerndefinitioner som begränsas till vissa regler. Ibland används begreppet koncern utan att definieras särskilt.

Hur begreppet koncern ska tolkas i ett visst fall beror alltså på om en specifik koncerndefinition är tillämplig. I annat fall får de allmänna reglerna i 2 kap. IL tillämpas.

Hur många koncerner finns det i Sverige?

Nytt år – nya möjligheter. Och nya siffror från våra myndigheter. Bolagsverket rapporterar att numera har Sverige 590 000 aktiebolag. Det är en hög siffra för ett land med 10 miljoner invånare. I t.ex. Danmark är motsvarande siffra knappt 270 000, inräknat både aktieselskaber och anpartsselskaber, med en befolkning på 5,8 miljoner.

Siffran har dessutom ökat dramatiskt de senaste åren. År 2000 fanns det 275 000 aktiebolag i Sverige, 2005 fanns det 300 000 och år 2008 hade siffran ökat till 340 000 aktiebolag. När kravet på minsta aktiekapital sänktes från 100 000 kr till 50 000 kr och senare samma år revisorkravet avskaffades för uppskattningsvis 72 % av alla aktiebolag tog ökningen ordentlig fart. År 2011 var det drygt 400 000 bolag och antalet passerade en halv miljon år 2015. Och nu alltså snart 600 000 aktiebolag.

Hur beskattas en koncern?

Koncernbidrag är en inkomstöverföring mellan företag inom en koncern. Bestämmelser om koncernbidrag finns uteslutande i skattelagstiftningen. Inom associationsrätten utgör överföringarna mellan koncernföretag antingen vinstutdelning eller aktieägartillskott. Sverige har valt att beskatta varje enskilt företag för sig, oavsett om det ingår i en koncern eller inte.

Är en koncern ett företag?

En koncern är en grupp av företag förenade genom ägande.

En koncern består av moder- och dotterföretag. Om ett företag (moderföretaget) äger så många aktier i ett annat bolag att det har mer än hälften av rösterna i det ägda bolaget kallas det sistnämnda för dotterbolag. Det kan också vara så att moderföretaget har ett bestämmande inflytande över dotterbolaget av någon annan orsak än röstmajoritet, t ex genom avtal.

Vad kännetecknar ett koncernföretag?

En koncern definieras som en ekonomisk konstellation bestående av ett moderbolag och minst ett dotterbolag, där moderbolaget har bestämmande inflytande. Vi kan därför säga att en koncern, åtminstone i normalfallet, uppstår när moderbolaget införskaffar en antingen direkt eller indirekt majoritet av rösterna i dotterbolaget. Viktigt att komma ihåg är också att ett koncernförhållande endast kan uppstå mellan juridiska personer. Vi kan alltså inte tala om en koncern i de fall en privatperson äger två bolag.

Vilket företag är störst i Sverige?

Ett företags börsvärde motsvarar det totala värdet av antal aktier tillsammans. För att få fram börsvärdet multiplicerar du således aktuellt pris per aktie med antal utestående aktier. För dig som investerare eller intressent ger börsvärdet en uppfattning om hur stort ett visst bolag är. Börsvärdet är också avgörande för vilken börslista företag noteras på – Large Cap, Mid Cap eller Small Cap. Dessa tre indelningar används på de flesta internationella börser och syftar bland annat till att göra det enklare för investerare att hitta rätt i djungeln av alla tiotusentals noterade bolag.

Så vad betyder då de olika kategoriseringarna? På ovan lista över Sveriges största företag sett utifrån börsvärde är det bolag listade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista vi har rangordnat. Här återfinns nämligen de allra största bolagen, med ett börsvärde på 1 miljard euro eller mer. På Mid Cap-listan finns de vars börsvärde ligger mellan 150 miljoner och 1 miljard euro, och på Small Cap-listan finns de med börsvärde som understiger 150 miljoner euro.

Är du främst intresserad av att investera i riktigt stora svenska bolag är alltså NASDAQ Stockholm Large Cap rätt börslista att leta kandidater på.

Den absoluta majoriteten av svenska bolag är små med 250 anställa eller färre. Ett fåtal aktörer är dock tunga arbetsgivare med tiotusentals anställda i sina respektive organisationer. Såväl på hemmaplan, som internationellt. Några av de största svenska företagen sett till antal anställda enbart hemma i Sverige är bland andra Volvo, Electrolux, ASSA Abloy, Securitas och inte minst klädjätten H&M – vilka bara i Sverige har över 14 000 anställda i sina butiker samt i tjänstemannaroller.

På säkerhetsföretaget Securitas arbetar enligt den senaste statistiken omkring 10 000 personer (i Sverige). Låsbolaget ASSA Abloy sysselsätter över 50 000 människor i sin organisation – både Sverige och globalt inräknat – och på Volvo Cars arbetar drygt 23 000 personer.

Trots att antal anställda förstås säger något om hur stort eller litet ett bolag är, är det ett mindre tillförlitligt sätt att se på ett företags storlek. Många större företag, i synnerhet sådana som är verksamma globalt, arbetar till exempel med underleverantörer och har dotterbolag vars anställda räknas med i viss statistik, men inte all.

Ett företags omsättning talar om hur mycket bolaget säljer under en viss given period – till exempel under ett år eller ett kvartal. Liksom börsvärde är omsättningen ett nyckeltal som  relativt väl speglar ett företags storlek. Samtidigt är det viktigt att belysa att omsättningen enkom visar försäljning, utan att ta hänsyn till sådant som marginaler och vinster. Att ett företag har hög omsättning betyder alltså inte att de per automatik har bra lönsamhet och gör ett bra resultat.

Topp 10-listan över de svenska företag som just nu har högst omsättning per aktie är inte helt olik den över de största svenska bolagen beräknat efter börsvärde, även om vissa bolag skiljer sig åt. På Avanza kan du enkelt se hur mycket ett bolags aktie omsätter genom att ta fram en aktielista över bolag noterade på Stockholm Large Cap, och sedan välja alternativet Kurs. Totalt omsättning för respektive företag redovisas inte, men detta går att hitta i de senaste finansiella rapporterna – vilka i sin tur finns på bolagens egna hemsidor.

Sett till omsättning per aktie är följande bolag topp tio på den svenska marknaden just nu:

När räknas man som koncern?

En koncern består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. Detta innebär att en koncern är en sammanslutning av flera företag.

Enligt årsredovisningslagen kan ett moderföretag uppstå på flera olika sätt. Det vanligaste sättet är att ett företag innehar mer än hälften av det totala antalet röster i ett annat företag. Detta ägande kan vara både direkt och indirekt.

Med direkt ägande menas att moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna i ett dotterföretag. Med indirekt ägande menas att moderföretaget når röstmajoritet genom att de även innehar röster i andra företag som i sin tur har rösträtt i dotterföretaget.

Övriga sätt ett moderföretag kan uppstå på finns i årsredovisningslagens första kapitel och alla sätten bygger på att moderföretaget har ett bestämmande inflytande i dotterföretaget.

Ett moderföretag (företag A) kan äga ett eller flera dotterföretag (företag B). Detta dotterföretag kan i sin tur äga andra dotterföretag (företag C). Företag B och företag C bildar då en underkoncern, i vilken företag B är moderföretag.

En koncernredovisning är upprättad som om moderföretaget och dess dotterföretag vore en enda ekonomisk enhet.

En koncernredovisning är en redovisning för ett moderföretag och dess dotterföretag upprättad som om dessa vore en enda ekonomisk enhet, det vill säga som om företagen i koncernen inte har några transaktioner mellan varandra.

Det vi utgår ifrån i detta blogginlägg är den lagstadgade koncernredovisningen. Företag kan även välja att göra en intern konsolidering, eller koncernredovisning, för delår eller helår. Vad gäller interna konsolideringar finns inte samma formkrav.

Vem får ge koncernbidrag?

Företagsverksamhet kan bedrivas i form av en koncern som består av flera bolag. Varje bolag i en koncern beskattas som en självständig skattskyldig. Det betyder att resultatet räknas ut och beskattas separat för varje koncernbolag. Att verksamheten bedrivs i form av en koncern kan således leda till en strängare beskattning jämfört med att verksamheten bedrivs i ett enda bolag. Så kan vara fallet exempelvis när ett av bolagen i koncernen går med förlust och ett annat bolag går med vinst.

Koncernbidragslagen gör det möjligt att under vissa förutsättningar jämna ut inkomsterna mellan de olika aktiebolagen och andelslagen i koncernen. Genom koncernbidrag kan ett samfund som ger koncernbidrag och uppvisar vinst minska sin beskattningsbara näringsinkomst. På motsvarande sätt kan ett mottaget koncernbidrag öka näringsinkomsten i det samfund som tar emot koncernbidrag eller minska dess eventuella näringsförlust. Med koncernbidrag avses enligt 2 § 1 mom. i koncernbidragslagen annat bidrag än kapitalplacering som inte enligt NärSkL får avdras från inkomsten.

Ett aktiebolag eller andelslag får enligt 2 § 1 mom. i koncernbidragslagen ge ett annat aktiebolag eller andelslag koncernbidrag, om lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL, näringsskattelagen) tillämpas på beskattningen av såväl givaren som mottagaren. Mottagare eller givare av koncernbidrag kan på basis av 2 § 2 mom i koncernbidragslagen även vara sådana utländska samfund som jämställs med aktiebolag eller andelslag och som är allmänt skattskyldiga på basis av att den i 9 § 8 mom. i ISkL avsedda verkliga ledningen utövas i Finland. Parten som ger eller tar emot koncernbidrag kan dock inte enligt 7 § 3 punkten i koncernbidragslagen vara en depositionsbank, ett kreditinstitut eller en försäkrings- eller pensionsanstalt som avses i NärSkL.

Lagen om koncernbidrag vid beskattningen tillämpas på aktiebolag och andelslag (3 § 1 mom. i koncernbidragslagen) med undantag för sådana depositionsbanker, kreditinstitut eller försäkrings- eller pensionsanstalter som avses i NärSkL (7 § 3 punkten i koncernbidragslagen). Koncernbidragets givare eller mottagare får således inte vara ett annat samfund eller ett personbolag.

Koncernbidragslagen tillämpas också på sådana i ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten avsedda allmänt skattskyldiga utländska samfund som jämställs med sådana aktiebolag eller andelslag som avses i ISkL 3 § 4 punkten. Då man granskar om ett utländskt samfund eller förmögenhetskomplex är jämförbart med sådana aktiebolag eller andelslag som avses i ISkL 3 § 4 punkten är utgångspunkten i regel huruvida det utländska samfundets civilrättsliga ställning huvudsakligen motsvarar den inhemska bolagsformens ställning (RP 136/2020 rd, s. 49). Exempelvis kan ett utländskt bolag vara jämförbart med ett aktiebolag, om det bolagsrättsligt motsvarar ett finländskt aktiebolag. Således jämställs till exempel svenska aktiebolag (Ab) och estniska osaühing (Oü) med finländska aktiebolag.

Vilket företag är rikast?

  • Apple (USA)
  • Google (USA)
  • Samsung Group (Sydkorea)
  • Amazon.com (USA)
  • Microsoft (USA)
  • Verizon (USA)
  • AT&T (USA)
  • Walmart (USA)
  • China Mobile (Kina)
  • Wells Fargo (USA)
  • Toyota (Japan)
  • McDonald’s (USA)
  • General Electric (USA)
  • ICBC (Kina)
  • China Construction Bank (Kina)
  • BMW (Tyskland)
  • Coca-Cola (USA)
  • Facebook (USA)
  • T (Telekom) (Tyskland)
  • Agricultural Bank of China (Kina)
  • Mercedes-Benz (Tyskland)
  • IBM (USA)
  • NTT Group (Japan)
  • Walt Disney (USA)
  • Shell (Nederländerna)
  • Chase (USA)
  • Marlboro (USA)
  • The Home Depot (USA)
  • Nike (USA)
  • Vodafone (Storbritannien)
  • Bank of China (Kina)
  • Bank of America (USA)
  • Citi (USA)
  • Mitsubishi (Japan)
  • HSBC (Storbritannien)
  • Hyundai (Sydkorea)
  • Nestlé (Schweiz)
  • Starbucks (USA)
  • CVS (USA)
  • Intel (USA)
  • Oracle (USA)
  • PetroChina (Kina)
  • Allianz (Tyskland)
  • China State Construction (Kina)
  • Sinopec (Kina)
  • Ford (USA)
  • Huawei (Kina)
  • UPS (USA)
  • Honda (Japan)
  • HP (USA)