Vilka ID-handlingar är godkända?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Vad kan man använda istället för id-kort?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Kan man använda sitt körkort som legitimation?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Hur identifierar man sig utan ID?

Säkerheten bygger på samma stabila grund som identifiering och underskrift med BankID, med några tillägg för fysisk miljö. När en person vill visa sitt digitala ID-kort identifierar hen sig först i BankID-appen. På så sätt verifieras personens identitet varje gång. Ett digitalt ID-kort som inte längre är giltigt kan inte visas, vilket minskar riskerna att företag och butiker av misstag godtar utgångna ID-handlingar.

Vad menas med giltig ID-handling?

Rättvist byggande och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöksstatistik och möjliggöra personaliserad marknadsföring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Hur kan man identifiera sig utan id-kort?

Lämnar du ofta din ID-handling hemma? Skulle det någonsin hända med din mobil? Med Frejas ID-kort i mobilen kan du vara helt digital när du är på språng, och du behöver aldrig oroa dig för att glömma plånboken eller ID-kortet hemma.

Eftersom Freja redan fungerar som en digital identitet för e-tjänster, representerar det digitala ID-kortet i Freja ett steg ut från den digitala världen in i den fysiska. Ditt digitala ID-kort skapas med den data du har lagt till i Freja och det ger dig möjlighet att bevisa din identitet på ett enkelt sätt i alla möjliga situationer och miljöer i vardagen.

Hur kan man identifiera sig utan leg?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig. Om du saknar legitimation kan någon av nedanstående personer närvara vid ansökningstillfället och intyga din identitet, om personen kan visa godkänd legitimation: •Make/maka •Sambo (ni ska vara skrivna på samma adress) •Registrerad partner •Förälder •Mor- eller farförälder •Myndigt barn •Myndigt syskon •Vårdnadshavare Personen undertecknar på plats en speciell blankett för detta ändamål "Försäkran identitet" och sökande ska även medta nytaget fotografi. Om personen inte kan närvara vid ansökningstillfället kan blanketten fyllas i och undertecknas på ett svenskt konsulat.

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

Vad gör man om man inte har giltig legitimation?

Det är viktigt att fastställa varje patients identitet för att kunna ge trygg och säker vård. Att fastställa varje persons identitet är en fråga om patient- och informationssäkerhet. Det innebär en risk att vårda någon som man inte vet vem det är. Det handlar dels om att journalen ska föras på rätt patient, men också om tillgång till korrekt information om patienten (exempelvis blodsmitta, överkänsligheter, tidigare vård och så vidare). Vårdgivaren ansvarar för att det finns tillräcklig kunskap och rutiner för identitetskontroll i sin verksamhet.

Hur identifierar man sig utan körkort?

Värnplikt kan hindra utfärdande av identitetskort eller förkorta giltighetstiden för identitetskort som beviljas. En värnpliktig beviljas identitetskort högst till utgången av det år då hen fyller 28 år, om hen inte visar att skyldigheten att försvara landet inte utgör något hinder för att utfärda identitetskortet.

Hinderlöshet: Hinderlöshet innebär att du har fullgjort din värnplikt eller civiltjänst, eller att du är befriad från tjänstgöring. Granskningen av detta blir gradvis automatisk och därför behövs inte alltid ett separat intyg.

Måste man ha id-kort på sig hela tiden?

Som EU-medborgare har du rätt att resa fritt i de 27 EU-länderna samt i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz (som är med i Schengenområdet ) om du har med dig ett giltigt pass eller nationellt id-kort. Resehandlingarna måste vara giltiga på resdagen. Barn måste ha ett eget pass eller id-kort, och ibland ett särskilt tillstånd – läs mer om resehandlingar för minderåriga. Om du ska resa med anhöriga som inte är EU-medborgare bör du kontrollera vilka regler som gäller för dem.

Kan man ha leg på mobilen?

Hem > K > Kan Man Ha Leg På Mobilen?

E-legitimationer finns i olika varianter: i mobilen, i datorn eller på en fysisk legitimation. Det är den som ger ut e-legitimationen som bestämmer vilken utrustning som du behöver för att kunna använda e-legitimationen.