Hur mycket får man i ersättning för att vara familjehem?

Familjehem och ersättning, vad är sant? När jag växte upp hyste min mamma ett oresonligt agg mot det som då kallades fosterfamiljer för “de får banne mig så mycket betalt, de har ju råd med allt!” Tänk så lätt det som vuxen är för mig att punktera den vanföreställningen för min mor. Som vuxen kan jag dessutom undra varför inte fokus låg på det fina i att hjälpa barn som av olika anledningar inte kunde bo i sin egen familj? Vi som arbetar med Lilla hjärtat stöter ofta på dessa föreställningar om familjehemmens rikedomar. Vi har sett kommentarer på vår Önskelåda: “Nej vet du vad, familjehemmen har minsann råd att betala barnens resor själva med alla pengar de får från socialtjänsten”. Ska vi ta en titt på detta och lägga dessa skrönor till sängs en gång för alla?

Nu utgår vi från ett familjehem så som det ska vara – alltså ett tryggt hem där de vuxna är engagerade i barnet, dess situation och uppfyller barnets behov. Arvodet för att vara familjehem för ett barn börjar på 6200 kronor i månaden (enligt Sveriges kommuner och regioner) och stiger beroende på hur krävande omvård ett barn behöver.

Får man barnbidrag när man är familjehem?

Barn som bor i Sverige har vanligtvis rätt till barnbidrag. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse eller senare, till exempel om barnet flyttar till Sverige. Barnbidraget är skattefritt och betalas ut till och med det kvartal barnet fyller 16 år.

Om socialnämnden har placerat ett barn i familjehem ska Försäkringskassan betala ut barnbidrag till familjehemsföräldern eller familjehemsföräldrarna. En förutsättning är att kommunen har begärt att utbetalningen ska ändras. Om kommunen inte begär att utbetalningen ändras kommer barnbidraget att betalas till barnets föräldrar som sedan får ett återbetalningskrav. Barnbidraget kan betalas ut till familjehemsföräldern eller familjehemsföräldrarna från och med månaden efter den månad som kommunen har informerat om ändringen.

Vad ska Omkostnadsersättning täcka?

Omkostnadsersättningen ska täcka merkostnader i samband med en placering, till exempeldel av bostad och kostnader för hushållsutgifter. Omkostnadsersättningen ska också täcka barnets eller ungdomens löpande behov i vardagen som kostnader för kläder, leksaker, förbrukningsvaror eller fickpengar.

Kostnader som barnomsorg, resor i samband med umgänge, resor som är kopplade till barnets behov eller fritidsaktiviteter är omkostnader som du som familjehem ersätts för.

Omkostnadsersättningen är i stort sett inte skattepliktig. Den är heller inte sjukpennings- eller pensionsgrundande. Avdrag i deklarationen kan göras på den del av omkostnadsersättningen som överstiger 5000 kr.

Vem betalar för familjehem?

Barnets individuella behov kan göra att du har kostnader utöver det som ingår i grundkostnaden. Exempel på sådana tilläggskostnader är

Om en kommun eller ett konsulentföretag betalar ut ersättning för tilläggskostnader behöver det finnas en redogörelse som motiverar utbetalningen. Av motiveringen ska det framgå att det finns ett individuellt behov hos barnet som gör att du har kostnader som tillkommer utöver grundkostnaden. Det ska framgå vilka kostnader som ingår i ersättningen och hur de är beräknade. Det behöver däremot inte finnas kvitton på tilläggskostnader inom SKR:s rekommenderade schablonbelopp. Om utbetalaren har följt SKR:s rekommendationer kan du få avdrag för belopp motsvarande det som du har fått ersättning för.

Är familjehem pensionsgrundande?

Varje år ger Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ut rekommendationer kring ersättningar för familjehemsvården. Kommunerna och företagen kan använda dessa som stöd och vägledning när de tar fram sina egna riktlinjer, men det är valfritt och därför kan det se väldigt olika ut när det gäller t.ex. ersättningsnivåerna. Ersättningen är uppdelad i en omkostnadsersättning och en arvodesersättning.

Ersättningsrekommendationer för 2023Läs också om ändringar och tillägg i formuläret för 2023. Du hittar en tråd om det i forumet.

22:43 Ersättningar för kontaktfamiljer/stödfamiljer och kontaktpersoner LSS
22:42 Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL
22:41 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera

Kan man försörja sig som familjehem?

Det är märkligt att så fort ekonomifrågor kommer på tal när det gäller familjehemsvård och placerade barn, så ska vi skämmas och känna skuld för att ta upp frågan om pengar. En skam och en skuld som gärna läggs på oss av både socialtjänsten och andra. Fördomarna mot familjehem är många och en av dem är att vi i första hand skulle ta emot barn i vårt hem för att tjäna pengar. Precis som om att vårda ett barn i vårt eget hem skulle vara mindre värt än att vårda ett barn på institution.

Om det placerade barnet inte får med sig rätt ekonomiska förutsättningar, det vill säga att familjehemmet inte får täckning för alla de extrakostnader och behov som uppstår när man tar emot och vårdar ett barn i sitt hem, så kommer familjehemmets egen privata ekonomi att påverkas negativt. Vi kan ju inte särbehandla det placerade barnet i relation till våra biologiska barn eller bortse från den ekonomiska verklighet vår familj hittills levt efter. Det handlar inte bara om mat och husrum, det handlar om den standard vår familj har levt och lever i. Det handlar också om hur vi som familj ser på och hanterar maten, semestrar, kläder, fritidsaktiviteter, födelsedagar, julaftnar och andra kostnader ur ett hållbarhets- och kvalitetsperspektiv. Helt enkelt den ekonomiska kultur som familjen lever i.

Vad ska Omkostnadsersättningen räcka till?

Ersättningsrekommendationer för 2023Läs också om ändringar och tillägg i formuläret för 2023. Du hittar en tråd om det i forumet.

22:43 Ersättningar för kontaktfamiljer/stödfamiljer och kontaktpersoner LSS
22:42 Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL
22:41 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera

Hur många barn får man ha i familjehem?

Som familjehem är din uppgift bland annat att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp hen behöver. Det innebär att de har regelbunden kontakt med dig och barnet för att följa upp hur barnet har det, och för att se till att både du och barnet har det stöd ni behöver.

Det är socialtjänsten eller en domstol som beslutar om att barn ska placeras i ett annat hem. Socialtjänsten strävar efter att det ska göras på frivillig grund men ibland behöver beslutet tas mot barnets, vårdnadshavarnas eller den gode mannens vilja. I dessa fall görs det med stöd av en lag som kallas för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Unga personer mellan 18 och 20 år kan också vara placerade med stöd av den lagen.

Kan familjehem få avlastning?

Vad ska ett familjehem stå för?

Det cirkulär man ska titta på är SKR´s cirkulär 22:41 "Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera för år 2023" (kap 13).

Hur mycket ersättning får man som Jourfamilj?

Det cirkulär man ska titta på är SKR´s cirkulär 22:41 "Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera för år 2023" (kap 13).

Får man välja barn som familjehem?

Att vara familjehem är många gånger tålamodsprövande och energikrävande samtidigt som det ger väldigt mycket tillbaka. Det är en stor utmaning, där man inte vet hur det blir förrän barnet väl flyttat in. Många placerade barn och ungdomar har mycket bagage med sig, så det kan vara en stor utmaning och det kan krävas mycket tålamod och tid för att få barnet att känna sig tryggt.

Bakgrunden ser olika ut för de barn som behöver komma till ett familjehem. Det kan finnas stora brister i omsorgsförmågan, ett aktivt missbruk eller en sjukdom hos föräldrarna. Det kan även handla om barnets problematik eller livssituation som medför att det behöver placeras. Ytterligare exempel är svårigheter i skolan, konflikter med föräldrarna, kriminalitet, missbruk och liknande problem som kan vara orsaker till att barnet behöver miljöombyte. En annan grupp består av alla de ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar som kommer till Sverige som behöver trygga vuxna som finns där och stöttar och vägleder.

Många barn som placeras kan även ha olika funktionsnedsättningar. Det kan handla om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD eller autism/asperger, ofta i kombination med varandra eller t.ex. intellektuell funktionsnedsättning. Ibland vet man om detta från början, men i vissa fall uppdagas det med tiden. Detta kan göra att uppdraget blir tyngre än vad man fått information om, och räknat med från början.

Oftast placeras barn enligt Socialtjänstlagen (SoL), då har vårdnadshavarna gett sitt samtycke och det blir en så kallad frivillig placering. De gånger som vårdnadshavarna motsätter sig en placering kan socialtjänsten göra en framställning hos socialnämnden om ett tvångsomhändertagande enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det slutgiltiga beslutet fattas sedan av förvaltningsrätten och kan överklagas av vårdnadshavare eller socialnämnden.

Får man pengar för att vara jourhem?

Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö, vardagsomsorg och en familjegemenskap. Ni blir särskilt utvalda för just det barnet eller ungdomen som placeras hos er. Det viktiga är att ni själva lever i en trygg och stabil situation och har vilja, plats och tid att engagera er i ett barn som behöver er och er omsorg.

Kan man bli familjehem om man har ADHD?

Inom hälso- och sjukvården ansvarar ofta Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för att diagnostisera och erbjuda specialiststöd och behandling. Även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar kan ha ett sådant ansvar. Insatserna kan bestå av psykopedagogiska stödinsatser sömnförbättrande hjälpmedel som tyngdtäcke, och vid behov läkemedelsbehandling.

Korrekta kunskaper om adhd och aktuell samsjuklighet är grunden i all behandling. För att kunna bemöta ett barn eller en ungdom med adhd på ett bra sätt behöver man förstå vad funktionsnedsättningen innebär och få strategier för att handskas med vardagen. Hälso- och sjukvården bör erbjuda psykopedagogik i form av information och utbildning till föräldrar, barnet eller ungdomen själv, förskole- och skolpersonal och till andra familjemedlemmar. Man behöver även se till att barnet och dess familj får anpassat informationsmaterial.