Vad är gränsbelopp K10?

Sista dagen att lämna in K10-blanketten 2022 (i år) är 2 maj 2023

Enligt Skatteverkets rekommendation bör du alltid deklarera K10, oavsett utdelning.

Det är viktigt för att utdelningens gränsbelopp sparas från år till år.

Handläggningstiden av din privata inkomstdeklaration (INK1) kan bli fördröjd om alla bilagor inte inkluderas.

Har man glömt att lämna in K10 eller gjort fel går det att uppdatera/lämna in blanketten i efterhand till Skatteverket.

När måste man lämna in en K10?

K10 är den blankett där du deklarerar utdelning från fåmansbolag och försäljning av fåmansbolagsaktier. Äger du aktier i ett fåmansbolag med kvalificerade andelar ska du fylla i en K10-blankett i samband med din deklaration. Är du osäker på vad som menas med kvalificerade andelar, läs gärna vår artikel genom att klicka här. Om dina andelar i fåmansbolag är okvalificerade ska du istället fylla i en K12-blankett vid utdelning eller försäljning.

Det är alltså i din K10 det avgörs hur stort gränsbelopp du har för ett visst år. Gränsbeloppet är viktigt eftersom det innebär att utdelning (eller vinst från sålda aktieandelar) upp till gränsbeloppet beskattas i kapital med 20 procent, vilket ses som en låg skattesats. Utdelning som hamnar över gränsbeloppet och upp till 90 IBB (år 2021 6 138 000 kr och år 2022 6 390 000 kr) beskattas istället i inkomstslaget tjänst med cirka 32–57 procent, beroende på din totala inkomst av tjänst under samma år. Utdelning utöver gränsbelopp + 90 IBB beskattas i kapital, det vill säga med skattesatsen 30 procent.

Vad är gränsbelopp enligt förenklingsregeln?

Du kan ta utdelning till låg beskattning enligt förenklingsregeln eller så kan du använda reglerna om lönebaserad utdelning (huvudregeln). Reglerna om lönebaserad utdelning kan ge stora utdelningsutrymmen men kräver också en hel del i löneuttag.

Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

Hur mycket kan jag ta ut i utdelning 2023?

Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

Hur räknar man ut omkostnadsbelopp K10?

Genomsnittsmetoden är ett sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet. För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från dina köp och försäljningar. En avräkningsnota är den nota som du fick av banken när du köpte värdepappret. Du måste räkna ut ett omkostnadsbelopp för varje slags aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier.

Du behöver inte göra en beräkning med genomsnittsmetoden om du har köpt alla dina aktier i ett bolag vid ett tillfälle och sedan sålt alla vid ett tillfälle. Då använder du avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet. Information om händelser för dina aktier finns i Aktiehistorik.

Hur räknar man ut K10?

Måste jag skicka in K10?

I de flesta fall kan du inte öppna den ifyllnadsbara blanketten i webbläsaren. Du måste ladda ner den och själv spara den på din dator. Öppna den sedan i en pdf-läsare, exempelvis Acrobat Reader. Vissa webbläsare gör detta automatiskt men om det inte fungerar behöver du göra det själv.

Vad händer om man inte fyller i K10?

The regulations that regulate how dividends and capital gains (profits from share sales) are taxed at owners of closely held companies are called the 3:12 rules.

The regulations that regulate how dividends and capital gains (profits from share sales) are taxed at owners of closely held companies are called the 3:12 rules. The purpose of the rules is to determine whether the dividend or capital gain should be taxed as income from capital or services. The division between them is declared in the owners’ K10 appendix. The purpose of the K10 form is to calculate the so-called limit amount, which is the maximum amount that a partner can withdraw in the form of dividends or capital gains in the income category capital.

Vad är omkostnadsbelopp i K10?

Schablonbeloppet enligt förenklingsregeln för inkomståret 2021 är 183 700 kr (inkomstbasbeloppet x 2,75). Det beloppet ska delas mellan alla delägare i proportion till hur många andelar man äger.

Hur mycket utdelning kan jag ta ut 2024?

Aktieutdelning, vinstutdelning, eller helt enkelt utdelning handlar om att dela ut medel från ett aktiebolag till dess ägare fördelat på antal aktier per ägare. Det som delas ut är vanligen pengar, men kan även vara exempelvis saker eller fordringar. Aktieutdelning är ett sätt för aktiebolag att ersätta ägarna för satsat kapital och/eller arbetsinsats. Men hur mycket som får delas ut till ägarna när årsredovisningen är fastställd beror på bolagets utdelningsbara medel och om kraven kring utdelning i aktiebolagslagen (ABL) kan uppfyllas, vilket vi ska fokusera på nu.

Vill du istället veta hur du blir beskattad på utdelningen enligt 3:12-reglerna, läs den här 3:12-artikeln.

Hur räknar man ut omkostnadsbeloppet?

Omkostnadsbeloppet är den totala summan du betalar när du köper aktier. I den summan inkluderas priset för aktien, alltså den kurs du köper aktien till, samt courtaget.

Oftast är det bara aktiens pris och courtaget som räknas in i omkostnadsbeloppet. Men om det tillkommer några andra avgifter, som till exempel valutapåslag eller stämpelskatt, ska även dessa inkluderas i omkostnadsbeloppet.

Omkostnadsbeloppet är bra att räkna ut så att du vet exakt hur mycket du har betalat för dina aktier totalt. På så sätt kan du lättare veta om du gör vinst eller förlust om du skulle vilja sälja aktierna.

Omkostnadsbeloppet är även viktigt att känna till i de fall du ska deklarera dina aktieaffärer, om du har sålt aktier med vinst. Skatteverket vill då veta vad du betalade när du köpte aktierna, och vad du fick när du sålde dem.

Hur mycket måste man tjäna för att ta utdelning?

Om du som företagare ska ta ut lön eller utdelning beror på en mängd olika faktorer. Det kan låta lockande att ta utdelning med 20 procent och betala 20 procent i skatt, men det är inte alltid fördelaktigast.

Som företagare kan du påverka hur hög lönen från ditt AB ska vara för ditt arbete och därmed årets resultat i ditt AB. Lönen (arbetsinkomsten) är grunden för rätt till och beräkning av sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m.m. och du tjänar in till din allmänna pension på arbetsinkomsten. Dessutom krävs det att du tagit ut lön för att t.ex. premier till tjänstepension ska vara avdragsgilla för ditt AB och du ska få använda lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln.

Eftersom grundavdraget (som gör att du inte betalar skatt på första delen av din arbetsinkomst) blir högre med inkomst upp till viss nivå och den statliga inkomstskatten börjar tas ut vid viss högre inkomst är beskattningen av arbetsinkomster progressiv [1]. Detta gör att för låginkomsttagare (särskilt pensionärer som har ett högre grundavdrag) eller den som inte har arbetsinkomster från annat håll kan ha fördel av att ta ut lön både för att det ger mer kvar i handen och för att förmåner tjänas in socialförsäkringssystemet.