Måste man betala skatt i Sverige om man jobbar utomlands?

Innehållsförteckning:

1. Hur beskattas inkomst från utlandet?
2. När du ska anställa någon från ett land utanför EU?
3. Vad gäller för utländsk arbetskraft?
4. Vad är 183 dagars regeln?
5. Vad är 183-regeln i Sverige?
6. Vad händer om man inte deklarerar utländsk inkomst?
7. Räknas utländska inkomster som arbetsinkomst?
8. Kan jag anställa en frilansare från ett annat land?
9. Får man arbeta i Sverige utan arbetstillstånd?
10. Vilka är för- och nackdelar med utländsk anställning?
11. Var betalar man skatt om man jobbar utomlands?
12. Måste man betala skatt i två länder?
13. Kan man jobba i Sverige utan personnummer?
14. Hur mycket skatt dras på lön i Sverige?

Hur beskattas inkomst från utlandet?

• • 2023-06-29 Förtydligande: Hur ska tjänsteinkomster i utländsk valuta omräknas till svenska kronor?

• Lagens termer gäller inte alltid för motsvarande utländska företeelser
• Inkomster och förmåner p.g.a. anställning
• Socialförsäkringsersättningar
• Valutakurs vid omräkning av tjänsteinkomster i utländsk valuta
• Referenser

När du ska anställa någon från ett land utanför EU?

Den som är arbetsgivare enligt utlänningslagens definition ska underrätta Skatteverket när en tredjelandsmedborgare anställs. Både svenska och utländska arbetsgivare omfattas av underrättelseskyldigheten. Underrättelse ska göras oavsett om personen har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller inte och oavsett om anställningen ska pågå kortare eller längre tid. Underrättelse ska även göras om tredjelandsmedborgaren anställs för att sändas ut för arbete i annat land. Om den anställda  tredjelandsmedborgaren även är medborgare i ett EU-land, EES-stat eller Schweiz, det vill säga har dubbelt medborgarskap, ska underrättelse inte göras.

Det är arbetsgivaren som ska underrätta Skatteverket när personen anställs. Även utländska arbetsgivare som sänder tredjelandsmedborgare till Sverige för att arbeta ska underrätta Skatteverket. Det är den arbetsgivare som den anställde har sitt anställningsavtal med som ska underrätta Skatteverket om anställningen. Vem som betalar ut lönen under den tid som personen arbetar i Sverige är av underordnad betydelse. Vem som är arbetsgivare framgår normalt av uppgifterna på Migrationsverkets blankett Anställningserbjudande/Offer of Employment.

Vad gäller för utländsk arbetskraft?

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd och därför saknar ett svenskt personnummer. Det är Skatteverket som beslutar om samordningsnummer.

Om din anställda saknar ett person- eller samordningsnummer och inte ska folkbokföras i Sverige kan hen själv ansöka om ett samordningsnummer vid personlig inställelse på ett servicekontor. När samordningsnummer tilldelas efter egen ansökan knyts information till numret om att identiteten är styrkt.

Vad är 183 dagars regeln?

Du kan behöva betala skatt i Sverige om du vistas här i mer än 183 dagar. Detta gäller även under rådande coronapandemi.

Om du omfattas av den så kallade 183-dagarsregeln/montörregeln när du arbetar här gäller att:

Vad är 183-regeln i Sverige?

Publicerad 19 november, 2021 av .

Bara arbetsdagar räknas när arbete i Sveriges ska räknas som uthyrning. Det framgår av ett förtydligande hos Skatteverket. Förtydligandet har bäring på 183-dagarsregeln.

Vad händer om man inte deklarerar utländsk inkomst?

Vi betalar skatt för att tillsammans skapa ett bättre samhälle. Grundtanken med skatten är att alla människor ska få samma hjälp och möjligheter.

Jämfört med andra länder betalar vi ganska mycket i skatt i Sverige. Att skatten är hög beror på att staten, kommuner och regioner i Sverige har stora ansvarsområden. Områden som utbildning, sjukvård och infrastruktur finansieras genom skatt.

Räknas utländska inkomster som arbetsinkomst?

Utländska företag kan ha olika slags förfaranden genom vilka de fastställer avlöningsvillkoren för utländska arbetstagare som stationeras i Finland så att beskattningen i tjänstgöringsstaten under utstationeringen inte medför oväntade skattepåföljder. Vanliga är avtal om nettolön, varigenom man garanterar att arbetstagarens lönenivå under tjänstgöringen är en viss nettosumma och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön.  

Förutom avtal om nettolön tillämpas ofta arrangemang där man avtalat om en viss bruttolön under utlandstjänstgöringen och att de skatter som följer av tjänstgöringen jämns ut mellan utreselandet och Finland (s.k. tax equalization) eller i vissa fall skyddas för (s.k. tax protection) mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.

Syftet med utjämningsförfarandet (tax equalization) är att de skatter som arbetstagaren betalat under utstationeringen ska motsvara de skatter som arbetstagaren skulle betala om arbetet utfördes i utreselandet Under utstationeringen avtalar man med arbetstagaren om en viss lön från vilken man drar av kalkylerad skatt (hypotetisk skatt) till ett sådant belopp som skulle ha betalats om arbetet hade utförts i utreselandet. Arbetsgivaren är ansvarig för de slutliga skatterna i utreselandet och tjänstgöringsstaten under utstationeringen.  Om det sammanlagda beloppet av slutliga skatter i utreselandet och tjänstgöringsstaten är lägre än den kalkylerade skatten i utreselandet, återbärs skillnaden inte till arbetstagaren.

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat ett avgörande (HFD:2008:31) i ett fall där en utländsk arbetsgivare betalade kvarskatter för en begränsat skattskyldig arbetstagare.

Ett utländskt arbetsgivarföretag hade sänt arbetstagaren till Finland för arbete och kommit överens med honom om ett s.k. nettolöneförfarande. Detta innebar att den utländska arbetsgivaren betalade för arbetet i Finland (24.2.2001 - 14.6.2002) samma nettolön som arbetstagaren hade fått om han hade arbetat i utreselandet. Den utländska arbetsgivaren hade innehållit skatter och avgifter på lönerna, men dessa skatter hade inte redovisats till skattemyndigheten i Finland. Arbetstagaren hade inte heller betalat förskottsskatter i Finland. Däremot hade det amerikanska företaget under åren 2003 och 2004 betalat till den finska skattemyndigheten de kvarskatter som arbetstagaren hade påförts på basis av inkomster som arbetstagaren deklarerat.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande betraktades de kvarskatter som företaget hade betalt för arbetstagaren som löneinkomst till den del som inbetalningarna översteg de belopp som redan innehållits av löner som företaget betalt till arbetstagaren. Den förmån som uppstått genom att företaget betalade kvarskatterna betraktades som inkomst för det skatteår under vilket förmånen hade intjänats, alltså i detta fall som skattepliktig inkomst för skatteåren 2001 och 2002. Löneinkomsten ansågs utgöra skattepliktig inkomst i Finland enligt 10 § 4 punkten i inkomstskattelagen och den kunde beskattas i Finland enligt artikel 15 i skatteavtalet mellan Finland och Amerikas förenta stater.

Kan jag anställa en frilansare från ett annat land?

Om du som svensk arbetsgivare anställer en utländsk person för arbete här i Sverige avgörs beskattningsfrågan av hur länge den anställda ska vistas i Sverige. Inkomsten

En anställd som vistas i Sverige under högst sex månader kan välja mellan två sätt att bli beskattad. Antingen med särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) eller på samma sätt som en person bosatt i Sverige, alltså enligt inkomstskattelagen.

SINK innebär en skatt på 25 % som du som arbetsgivare drar från den anställdas bruttolön. Den anställda behöver då inte lämna någon inkomstdeklaration

 men får inte heller göra några avdrag från inkomsten.

Får man arbeta i Sverige utan arbetstillstånd?

Om du är medborgare i ett EU/EES-land, eller i Schweiz, behöver du inte ansöka om tillstånd för att arbeta i Sverige, och kan sätta igång med att söka jobb direkt. Du har även rätt att starta och driva eget företag. Om du är medborgare i Schweiz och vill arbeta längre än tre månader behöver du ansöka om uppehållstillstånd.

Vilka är för- och nackdelar med utländsk anställning?

Skyddet mot diskriminering gäller i alla situationer som har samband med arbetet. Det gäller händelser på arbetsplatsen men också sådant som händer utanför om dessa har ett samband med arbetet (till exempel tjänsteresor och personalfester). Skyddet omfattar samtliga diskrimineringsgrunder.

Vad som är diskriminering eller inte beror på den enskilda situationen. Följande är exempel på sådant som kan vara diskriminering i arbetslivet:

• En anställd har lägre lön än en kollega med samma eller likvärdigt arbete och det har samband med kön.
• En arbetsgivare uppfattar att en arbetssökande har ett utländskt klingande namn och kallar därför inte hen till intervju.
• En anställd söker en högre tjänst i företaget men får inte tjänsten och det har samband med att hen använder rullstol.
• En provanställning avbryts när arbetsgivaren får veta att den anställda är gravid.
• En chef gör ovälkomna sexuella närmanden mot en anställd.
• En arbetsgivare vägrar att förstärka belysningen för en anställd som har en synnedsättning.

Det kan i vissa fall vara tillåtet för arbetsgivare att särbehandla personer på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om det är tillåtet beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det gäller för följande fall:

• Särskilda yrkeskrav som är relevanta för anställning.
• Positiv särbehandling som har samband med kön (för vissa typer av åtgärder).
• Särbehandling på grund av ålder.
• Tillämpning av åldersgränser för till exempel pensionsförmåner.

Var betalar man skatt om man jobbar utomlands?

Om du är nordisk medborgare och vill jobba i ett annat nordiskt land behöver du varken arbets- eller uppehållstillstånd. Här är några webbplatser där du kan hitta mer information om att jobba i de nordiska länderna.

Grensetjänsten (grensetjensten.com) – En guide för dig som vill jobba i Norge.

Öresunddirekt (oresunddirekt.se) – En guide för dig som vill jobba i Danmark.

Om du är medborgare i ett EU-land behöver du varken arbets- eller uppehållstillstånd för att jobba i ett annat land inom EU, EES eller i Schweiz. Du behöver bara ha ett giltigt nationellt id-kort där medborgarskap framgår, eller pass. Tänk på att körkort inte är en giltig id-handling i det här sammanhanget. Pass är det säkraste valet.

Vissa länder kräver att du registrerar dig hos de lokala myndigheterna för att visa att du jobbar där. Olika länder har olika regler för detta. Kolla upp vad som gäller i ditt fall. Du hittar mer information om vad som gäller på EU:s webbplats Ditt Europa.

Ditt Europa – Anmäl bosättning i annat EU-land (europa.eu)

Måste man betala skatt i två länder?

Det finns inga EU-regler om var EU-medborgare som bor, arbetar eller vistas utomlands ska skatta för sin inkomst.

Men det land där du anses vara skattskyldig kan beskatta hela din inkomst, inklusive inkomst från andra länder (både i och utanför EU). Du kan behöva betala skatt på lön, pensioner, förmåner, inkomst av kapital eller andra källor eller kapitalvinster från försäljning av egendom i hela världen.

Kan man jobba i Sverige utan personnummer?

För att ditt besök på servicekontoret ska gå snabbt och smidigt rekommenderar vi att du innan besöket använder vår tjänst Flytta till Sverige. Det gäller både för dig själv och om du har barn och/eller partner som flyttar med. Tjänsten är en digital anmälan som finns på flera språk: engelska, arabiska, dari, pashto och svenska.

När du fyller i din anmälan får du förslag på dokument som du normalt behöver ta med dig när du besöker servicekontoret. Skatteverket kan också fråga efter ytterligare uppgifter och dokument. När du har gått igenom alla steg i tjänsten skriver du ut anmälan och tar med dig den till servicekontoret tillsammans med de dokument som du vill visa. Om du har en e-legitimation från en utfärdare som är ansluten till eIDAS så kan du logga in i tjänsten. När du är inloggad så kan du spara ett utkast av din anmälan och fortsätta vid ett senare tillfälle.

Förbered ditt besök på servicekontoret genom att först använda tjänsten Flytta till Sverige.

Hur mycket skatt dras på lön i Sverige?

Om du tjänar olika mycket olika månader, till exempel för att du bara arbetar ibland, ska arbetsgivaren oftast dra mindre i skatt än vad som framgår av skattetabellen. Då kan du begära att Skatteverket ändrar den skatt som din arbetsgivare drar från din lön varje månad. Det kallas för jämkning. Om du inte jämkar får du tillbaka det du har betalat för mycket först nästa år.

• Om jämkning och hur du gör för att begära jämkning