Vad menas med K3?

Huvudregelverket för ett företag som ska upprätta årsredovisning är K3 (Bokförings-nämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning, BFNAR 2012:1). Reglerna i K3 omfattar aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former, ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar.

Alla större företag, med undantag för de företag som följer RFR 2 eller upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS, ska tillämpa K3 när de upprättar sin årsredovisning. Vilka företag uppfyller kriterierna för att vara större? Om företaget uppfyller minst två av nedanstående kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är företaget ett större företag.

Vad är K1 K2 K3 K4?

K-regelverken bygger på olika grundprinciper och har olika särdrag. Det finns fyra kategorier av regelverk: K1–K4. K4 avser de företag som tillämpar den internationella normgivningen (IAS/IFRS) och omfattas inte av Bokföringsnämndens normgivning. De behandlas därför inte här.

Vad betyder K2 och K3?

K2 (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) och K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla företag som ska upprätta årsredovisning ska tillämpa K3. De flesta mindre företag kan dock välja att i stället tillämpa K2, som är ett förenklat regelverk.

Vad är K1 K2 och K3?

Vägledningen innehåller regler om redovisning av fusion. Fusion kan ske genom att två eller flera aktiebolag går samman. Fusion kan även ske mellan två eller flera ekonomiska föreningar och i vissa fall även mellan en ekonomisk förening och ett helägt aktiebolag.

Vägledningen innehåller också regler om redovisning vid nedströmsfusion, dvs. när det överlåtande företaget är moderföretag och det övertagande företaget är dotterföretag.

Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening kan delta i en så kallad gränsöverskridande fusion. Även vid gränsöverskridande fusioner ska det allmänna rådet tillämpas om det övertagande företaget är ett svenskt företag.

Vägledningen innehåller regler om årsbokslut. Reglerna tar upp hur årsbokslut ska utformas samt hur tillgångar, skulder, intäkter och kostnader ska värderas. Ett årsbokslut ska innehålla resultaträkning, balansräkning och vissa upplysningar.

Regelverket ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 31 december 2017 och får tillämpas på räkenskapsår som påbörjas tidigare om räkenskapsåret avslutas tidigast den 31 december 2017.

Vem måste ha K3?

BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) är huvudregelverket för de företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § BFL. Det gäller dock inte företag som ska upprätta en redovisning baserad på internationella redovisningsregler enligt IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Företag som omfattas av IAS-förordningen ligger utanför Bokföringsnämndens normgivning i frågor om att upprätta årsredovisning och koncernredovisning. Dessa företag ska följa Rådet för finansiell rapporterings rekommendation Redovisning för juridiska personer. Företag som frivilligt valt att tillämpa rekommendationen från Rådet för finansiell rapportering får inte heller tillämpa K3 (BFNAR 2012:1 punkt 1.3).

K3 ska inte heller tillämpas av de mindre företag som har valt att tillämpa de förenklade redovisningsreglerna i K2 Årsredovisning (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag).

Det allmänna rådet BFNAR 2012:1 gäller för samtliga företagsformer. Det har därför kompletterats med ett särskilt kapitel för stiftelser (kapitel 36) och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund (kapitel 37) för att tillgodose deras särart.

När ska man ha K3?

Sedan 2015 ska års- och koncernredovisningar för samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar (inklusive bostadsrättsföreningar) upprättas enligt antingen K3 eller K2. Övriga verksamhetsformer tillämpar K3 antingen frivilligt eller för att företaget uppfyller definitionen av större företag i ÅRL. Samtliga ideella föreningar och stiftelser med 90-konto tillämpar K3. I år (2017) ska handelsbolag, ideella föreningar, stiftelser och andra som upprättar årsredovisning och som ännu inte gått över till K3 välja mellan K3 och K2. K2 har därmed kompletteras med särregler så att det kan tillämpas av alla företag oavsett verksamhetsform.

K3 är huvudregelverket för samtliga företag som ska upprätta årsredovisning och koncernredovisning. Större företag ska och mindre företag får tillämpa K3.

När blir man K3?

När väljer man K2 eller K3?

11 oktober 2021

K2 och K3 är två vanliga regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregelverket för ett företag som ska upprätta årsredovisning är BNFAR 2012:1 (Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning), K3. De flesta mindre bolag har dock möjlighet att istället välja att tillämpa BFNAR 2016:10 (Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag), K2.

När är K3 tvingande?

Vid genomgången av skillnaderna utgår vi ifrån att bolaget har K2 som huvudalternativ och utifrån det när K3 bör beaktas.

Vilka omfattas av K3?

ÅRL anger att en rad noter av allmän karaktär ska lämnas i förekommande fall.

Srf konsulternas synpunkter: De allmänna upplysningarna bör begränsas till av företaget tillämpade, övergripande redovisningsprinciper utöver vad som följer av ÅRL.

Principer som berör enskilda poster i resultat- och balansräkningarna bör i stället redovisas i noter för respektive post.

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges. I K2 anges att det räcker med att tala om att K2 tillämpas. Ett företag ska dessutom ange enligt vilka grunder företaget gör avskrivning av sina anläggningstillgångar (specificerat per post i balansräkningen), om företaget har tagit med indirekta tillverkningskostnader vid lagervärderingen samt om företag utfört tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris enligt huvudregeln eller alternativregeln. Vidare ska företag som fördelar avskrivningen på annat sätt än linjärt lämna upplysning om hur avskrivningen fördelas samt att företag som skriver av en tillgång till ett restvärde ska upplysa om det.

Tillämpas K3 kan följande vara vägledande under denna rubrik.

Är det första gången K3 tillämpas ska upplysning lämnas om det samt om vilka lättnadsregler som tillämpats i kapitel 35.

Om företaget ändrat principer för värdering eller klassificering ska jämförelsebelopp för föregående räkenskapsår räknas om så att jämförelsen blir relevant.

Jämförelsebelopp behöver inte räknas om, om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med kraven på överskådlighet, ger en rättvisande bild och följer god redovisningssed. De särskilda skälen ska då redovisas i not.

Mindre företag behöver aldrig räkna om jämförelsetalen, men ska i så fall lämna upplysning i not om detta.

Upplysningar ska, enligt ÅRL, lämnas om det behövs för att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.

Srf konsulterna menar att rättvisande bild som huvudregel erhålls om lagar och rekommendationer följs. Av K2 framgår att det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet utan avvikelser.

Det torde med andra ord i praktiken inte vara aktuellt att någon rättvisande bild inte uppstår vid tillämpning av K2. Enligt Srf konsulterna gäller detta även vid tillämpning av K3.

Enligt ÅRL får avvikelse göras från normgivande organs allmänna råd om det krävs för att ge en rättvisande bild. Som nämnts ovan torde det i praktiken inte förekomma mer än i enstaka undantagsfall. Om så ändå sker ska upplysning lämnas.

Enligt ÅRL får även avvikelse göras från ÅRL:s grundläggande redovisningsprinciper, om det krävs för att ge en rättvisande bild. Upplysning ska då lämnas med skälen för avvikelsen och uppgifter om effekt på ställning och resultat. Består avvikelsen i att en kvittning görs, ska företaget även lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittats mot varandra. I K2 anges när avvikelse får göras och hur detta ska behandlas.

Ett moderföretag som också är dotterföretag behöver under vissa omständigheter inte upprätta koncernredovisning. Om koncernredovisning inte avlämnas på dessa grunder ska upplysning lämnas med uppgifter om det moderföretag som upprättar koncernredovisning i vilket detta företag ingår. Dessutom behöver inte moderbolag i mindre koncerner upprätta koncernredovisning.

Dotterföretag ska lämna uppgifter om moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern (större företag ska även lämna motsvarande upplysningar för moderföretaget i den största koncernen) som företaget ingår i.

Större företag ska enligt lag för varje dotterföretag, intresseföretag, eller ägarintresse i andra företag ange följande: 1. Namn, organisationsnummer, säte och eget kapital. 2. Resultat enligt senaste årsbokslut. 3. Kapitalandel i företaget och rösträttsandel, om den avviker från kapitalandelen. 4. Antalet andelar och bokfört värde för andelarna.

Dessa krav kan frångås om uppgifterna är oväsentliga för erhållande av rättvisande bild. Dispens kan också medges för att utelämna uppgifter om något av de inblandade företagen vållas allvarlig skada.

Uppgifter om eget kapital och resultat får också utelämnas då dotterföretaget omfattas av en av bolaget, eller bolag i ”överkoncern”, upprättad koncernredovisning.

Enligt K3 ska större företag lämna följande upplysningar om rättelse av fel

Karaktären på felet
Rättelsebeloppet för varje påverkad post i resultaträkning och balansräkning
Rättelsebeloppet för varje påverkad post i den ingående balansen

När krävs K3?

För räkenskapsår som avslutas den 31 mars 2020 eller senare får företagen även tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2020:1) om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2012:1 punkt 1.7).

Vilka får redovisa enligt K2?

När måste man byta från K2 till K3?

Detta regelverk kan tillämpas av företag vilka enligt gällande gränsvärden i bokföringslag samt årsredovisningslag utgör mindre företag. Det får inte tillämpas av mindre publika aktiebolag. Regelverket är endast avsett för företag som upprättar årsredovisning. Det får även tillämpas av de företagsformer som frivilligt väljer att upprätta årsredovisning, med undantag för enskilda firmor och enkla bolag.

Vilka måste ha K3?

• K1 får användas av fysiska personer som driver enskild firma eller handelsbolag och även av ideella föreningar. Med K1 avslutas den löpande bokföringen med ett förenklat årsbokslut. Årsomsättningen får normalt inte överstiga 3 miljoner. De företag inom gruppen som inte följer K1 får istället upprätta årsbokslut enligt Bokföringslagens bestämmelser.

• Ett aktiebolag måste använda antingen K2 eller K3. Det är bolaget som bestämmer vilket regelverk som ska användas, men det är ofta klokt att anlita expertis för att få råd inför ett beslut om byte av regelverk.

När blir K3 tvingande?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

K3 är principbaserat medan K2 är regelbaserat. K3 innehåller ett kapitel där begrepp som Tillgång, Skuld, m.m. definieras. När en tolkningsfråga avseende redovisning ska avgöras och det allmänna rådet inte ger tydlig vägledning måste frågan besvaras utifrån de principer och definitioner som finns i kapitel 2. Det ger upphov till mer tolkningsfrågor och resonemang än i K2.