Vad menas med en koncern?

Begreppet koncern används på flera ställen i inkomstskattelagen. Det finns en allmän definition av begreppet svensk koncern i 2 kap. 5 § IL. Flera kapitel i inkomstskattelagen innehåller också specifika koncerndefinitioner som begränsas till vissa regler. Ibland används begreppet koncern utan att definieras särskilt.

Hur begreppet koncern ska tolkas i ett visst fall beror alltså på om en specifik koncerndefinition är tillämplig. I annat fall får de allmänna reglerna i 2 kap. IL tillämpas.

När räknas det som en koncern?

Ett moderföretag har bestämmande inflytande över ett eller flera dotterföretag. Tillsammans utgör dessa företag en koncern. Det kan med andra ord inte finnas ett moderföretag om det inte finns ett dotterföretag och vice versa.

Begreppet bestämmande inflytande är avgörande vid bedömning om det finns ett dotterföretag eller inte. Detta begrepp förklaras i mer detalj nedan.

Begreppet bestämmande inflytande är avgörande vid bedömning om det finns ett dotterföretag eller inte.

Om ett företag har ett ägarintresse och utövar ett betydande inflytande i ett annat företag kan det delägda företaget utgöra ett intresseföretag. Det betydande inflytandet ska vara kopplat till driftsmässig och finansiell styrning. Om företaget är ett dotterföretag eller gemensamt styrt företag är det dock inte ett intresseföretag.

Ett ägande på minst 20 procent förutsätts vara ett ägarintresse.

Hur skapar man en koncern?

En koncern definieras som en ekonomisk konstellation bestående av ett moderbolag och minst ett dotterbolag, där moderbolaget har bestämmande inflytande. Vi kan därför säga att en koncern, åtminstone i normalfallet, uppstår när moderbolaget införskaffar en antingen direkt eller indirekt majoritet av rösterna i dotterbolaget. Viktigt att komma ihåg är också att ett koncernförhållande endast kan uppstå mellan juridiska personer. Vi kan alltså inte tala om en koncern i de fall en privatperson äger två bolag.

När är det koncernföretag?

Antalet anställda ökar snabbare i koncernföretag jämfört med företag som inte ingår i koncerner. Störst är ökningen i svenskägda koncerner. Där har antalet anställda ökat med 39 procent jämfört med 28 procent i utlandsägda koncerner.

Hela 74 procent av alla anställda i det privata näringslivet arbetar i ett koncernföretag. Antal anställda i svenskägda koncernföretag har dessutom ökat 11 procent mer än i utlandsägda koncernföretag under perioden 2005–2020.

Hur kan en koncern vara uppbyggd?

Programmet skapar en koncerntablå för kassaflödet med utgångspunkt från kassaflödets avsnittsindelning och de saldon du har i balans- och resultattablån och på kompletteringssidorna.

Vad är en mindre koncern?

Moderbolag i en större koncern måste upprätta koncernredovisning. Syftet är att visa den ekonomiska ställningen för koncernen som helhet som om det vore ett företag. Reglerna om koncernredovisning kom till stor del till efter Kreugerkraschen. En del i kraschen var att man flyttade resultat mellan olika bolag i koncernen. Därför fick siffrorna för enskilda bolag att se bättre ut än vad de egentligen var och ingen förstod hur ställningen var för koncernen som helhet.

Idag måste alla större koncerner upprätta en koncernredovisning och lämna in den till Bolagsverket. Med större koncerner avses koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

Hur ser man om ett bolag ingår i en koncern?

En koncern är en grupp av företag förenade genom ägande.

En koncern består av moder- och dotterföretag. Om ett företag (moderföretaget) äger så många aktier i ett annat bolag att det har mer än hälften av rösterna i det ägda bolaget kallas det sistnämnda för dotterbolag. Det kan också vara så att moderföretaget har ett bestämmande inflytande över dotterbolaget av någon annan orsak än röstmajoritet, t ex genom avtal.

Hur beskattas en koncern?

I Sverige till skillnad från en del andra länder utgör koncernen inte ett eget skattesubjekt. En koncern beskattas inte utan de enskilda företagen som ingår i koncernen utgör enskilda skattesubjekt och beskattningen sker då i de enskilda företagen.

Mellan koncernföretag förekommer det dock ett antal transaktioner som ger skattemässiga konsekvenser och som omfattas av skattemässiga regler. De vanligaste koncernmässiga transaktionerna är koncernbidrag och utdelning mellan koncernföretag.

Vilka företag ingår i en koncern?

Då kontroll utövas av underordnat företag talar man ibland om en företagsgrupp eller koncern. Ägar- och maktförhållandena mellan de olika företagen i en grupp kan variera i stor utsträckning. Likaså kan företagsformerna inom gruppen variera mellan olika typer av bolagsformer. Andra skillnader kan avse företagens verksamheten – några tillverkar varor, andra säljer dem. Trots att företagen i en koncern är självständig rättssubjekt existerar i praktiken olika intressenbindningar mellan dem.

Kan en koncern ha flera moderbolag?

Kan en kommun vara en koncern?

Hej Janne,

Inledningsvis bör noteras att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall, vi bistår däremot gärna med generell vägledning.

Vem får ge koncernbidrag?

Företagsverksamhet kan bedrivas i form av en koncern som består av flera bolag. Varje bolag i en koncern beskattas som en självständig skattskyldig. Det betyder att resultatet räknas ut och beskattas separat för varje koncernbolag. Att verksamheten bedrivs i form av en koncern kan således leda till en strängare beskattning jämfört med att verksamheten bedrivs i ett enda bolag. Så kan vara fallet exempelvis när ett av bolagen i koncernen går med förlust och ett annat bolag går med vinst.

Koncernbidragslagen gör det möjligt att under vissa förutsättningar jämna ut inkomsterna mellan de olika aktiebolagen och andelslagen i koncernen. Genom koncernbidrag kan ett samfund som ger koncernbidrag och uppvisar vinst minska sin beskattningsbara näringsinkomst. På motsvarande sätt kan ett mottaget koncernbidrag öka näringsinkomsten i det samfund som tar emot koncernbidrag eller minska dess eventuella näringsförlust. Med koncernbidrag avses enligt 2 § 1 mom. i koncernbidragslagen annat bidrag än kapitalplacering som inte enligt NärSkL får avdras från inkomsten.

Ett aktiebolag eller andelslag får enligt 2 § 1 mom. i koncernbidragslagen ge ett annat aktiebolag eller andelslag koncernbidrag, om lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL, näringsskattelagen) tillämpas på beskattningen av såväl givaren som mottagaren. Mottagare eller givare av koncernbidrag kan på basis av 2 § 2 mom i koncernbidragslagen även vara sådana utländska samfund som jämställs med aktiebolag eller andelslag och som är allmänt skattskyldiga på basis av att den i 9 § 8 mom. i ISkL avsedda verkliga ledningen utövas i Finland. Parten som ger eller tar emot koncernbidrag kan dock inte enligt 7 § 3 punkten i koncernbidragslagen vara en depositionsbank, ett kreditinstitut eller en försäkrings- eller pensionsanstalt som avses i NärSkL.

Lagen om koncernbidrag vid beskattningen tillämpas på aktiebolag och andelslag (3 § 1 mom. i koncernbidragslagen) med undantag för sådana depositionsbanker, kreditinstitut eller försäkrings- eller pensionsanstalter som avses i NärSkL (7 § 3 punkten i koncernbidragslagen). Koncernbidragets givare eller mottagare får således inte vara ett annat samfund eller ett personbolag.

Koncernbidragslagen tillämpas också på sådana i ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten avsedda allmänt skattskyldiga utländska samfund som jämställs med sådana aktiebolag eller andelslag som avses i ISkL 3 § 4 punkten. Då man granskar om ett utländskt samfund eller förmögenhetskomplex är jämförbart med sådana aktiebolag eller andelslag som avses i ISkL 3 § 4 punkten är utgångspunkten i regel huruvida det utländska samfundets civilrättsliga ställning huvudsakligen motsvarar den inhemska bolagsformens ställning (RP 136/2020 rd, s. 49). Exempelvis kan ett utländskt bolag vara jämförbart med ett aktiebolag, om det bolagsrättsligt motsvarar ett finländskt aktiebolag. Således jämställs till exempel svenska aktiebolag (Ab) och estniska osaühing (Oü) med finländska aktiebolag.

Varför ska man ha dotterbolag?

För idrottsföreningar med elitverksamhet kan det vara fördelaktigt att bedriva elitverksamheten i ett bolag. Här hanterar man sponsorer, partners och man köper och säljer spelare – det vill säga kommersiell verksamhet.

- Man har då lämnat den ideella kärnverksamheten i föreningen, t ex barn- och ungdomsidrott. Inkomsterna i den kommersiella verksamheten kan helt enkelt vara för stora vilket kan leda till att kommersiella delen kan ”smitta ner” kärnverksamheten. I en sådan situation kan det finnas anledning att dela upp verksamheten så att den kommersiella delen drivs i ett dotterbolag. Tennis och golf är exempel på verksamheter där det ofta funkar bra att ha bolag som äger banan eller hallen, så länge man har koll på att penningströmmarna går rätt. Vem är det som står bakom avtalet, är det bolaget eller klubben? Det är oerhört viktigt att ha koll på sin struktur alltså, säger Sofia Bülow.

Men det finns också nackdelar med att ideella organisationer äger dotterbolag. En sådan kan vara att de anställda måste vara anställda på olika ställen, man måste fakturera emellan till ett marknadsmässigt pris och momsen blir en fördyring.

Är koncernbidrag skattefritt?

Ett skattemässigt begrepp som gör det möjligt att utjämna de skattepliktiga resultaten mellan två företag.

Hur många koncerner finns det i Sverige?

Nytt år – nya möjligheter. Och nya siffror från våra myndigheter. Bolagsverket rapporterar att numera har Sverige 590 000 aktiebolag. Det är en hög siffra för ett land med 10 miljoner invånare. I t.ex. Danmark är motsvarande siffra knappt 270 000, inräknat både aktieselskaber och anpartsselskaber, med en befolkning på 5,8 miljoner.

Siffran har dessutom ökat dramatiskt de senaste åren. År 2000 fanns det 275 000 aktiebolag i Sverige, 2005 fanns det 300 000 och år 2008 hade siffran ökat till 340 000 aktiebolag. När kravet på minsta aktiekapital sänktes från 100 000 kr till 50 000 kr och senare samma år revisorkravet avskaffades för uppskattningsvis 72 % av alla aktiebolag tog ökningen ordentlig fart. År 2011 var det drygt 400 000 bolag och antalet passerade en halv miljon år 2015. Och nu alltså snart 600 000 aktiebolag.