Vad gäller vid skyddade personuppgifter?

Innehållsförteckning:

1. Vad gäller vid skyddade personuppgifter?
2. Hur vet jag om jag har skyddade personuppgifter?
3. När får man skyddade personuppgifter?
4. Hur hanterar man en person med skyddad identitet?
5. Vem beviljar skyddad identitet?
6. Får man nytt personnummer vid skyddad identitet?
7. Vem fattar beslut om skyddade personuppgifter?
8. Kan man ha BankID om man har skyddad identitet?
9. Har alla poliser skyddad identitet?
10. Hur får man skyddad identitet på Swish?
11. När upphör skyddade personuppgifter?
12. Hur många lever med skyddad identitet?
13. Hur identifierar man sig utan BankID?
14. Är polis skyldig att identifiera sig?
15. Hur länge får man spara personuppgifter?

Vad gäller vid skyddade personuppgifter?

Personuppgifter kan skyddas genom olika åtgärder, bl.a. skyddad folkbokföring, fingerade personuppgifter och sekretessmarkering. Skatteverket fattar beslut om skyddad folkbokföring och sekretessmarkering. Polismyndigheten fattar beslut om fingerade personuppgifter. Skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter regleras i lag och innebär särskilda rättsverkningar.

Att en person har en sekretessmarkering innebär inga särskilda rättsverkningar utan är endast en anteckning om att det kan antas att uppgifter om den sekretessmarkerade personen inte får lämnas ut på grund av sekretess. Ett beslut om sekretessmarkering går inte att överklaga.

Hur vet jag om jag har skyddade personuppgifter?

En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkering innebär att Skatteverket för in en markering vid dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Den anger att ingen får lämna ut uppgifterna utan tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkeringen förs över till andra myndigheters register.

När får man skyddade personuppgifter?

Du som är utsatt för hot kan i vissa fall få skyddade personuppgifter. Det innebär till exempel att ditt namn och din adress skyddas i folkbokföringsregistret. I vanliga fall är uppgifterna i det svenska folkbokföringsregistret offentliga.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas:

Hur hanterar man en person med skyddad identitet?

Normalt bör man vara väldigt restriktiv till att spara postadress eller annan information om personer med skyddad adress eller uppgifter som är konfidentiella av annan anledning. Om det är information som bara en användare behöver veta, kan en bättre lösning vara att den personen lagrar uppgifterna någon annanstans, och att man i Mira skriver en notering om vem och var informationen finns. Vid importer från andra system som kan innehålla personer med skyddade uppgifter (exv LADOK), är vår rekommendation att definiera regler som gör att de personerna inte importeras eller att känslig inte importeras.

I vissa situationer vill man ändå kunna registrera en persons hemadress och att den ska vara tillgänglig för interna användare, men att den inte ska inkluderas i nedladdade listor. Mira har då stöd för att flagga att personer har “skyddad hemadress”. Om en person markeras med skyddad hemadress, maskeras adressen i alla nedladdade listor, och är inte tillgänglig i externa portaler. Den visas däremot upp i RM, men med en väl synlig kommentar om att personen har skyddad hemadress.

Vem beviljar skyddad identitet?

En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkering innebär att Skatteverket för in en markering vid dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Den anger att ingen får lämna ut uppgifterna utan tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkeringen förs över till andra myndigheters register.

Får man nytt personnummer vid skyddad identitet?

Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. När du har en markering för skyddad folkbokföring får du vara folkbokförd i den gamla kommunen trots att du har flyttat därifrån, eller i en annan kommun som du inte har haft någon anknytning till. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och sprids därmed aldrig till andra myndigheter. En adress till Skatteverket registreras dit du får din post.

Uppgifterna om att du har skyddad folkbokföring skickas till andra myndigheter och annan samhällsservice som du har kontakt med, till exempel sjukvården, Försäkringskassan och kommunen. Det betyder att dessa instanser kan se att du har skyddad folkbokföring.

Vem fattar beslut om skyddade personuppgifter?

Du kan till exempel behöva skyddade personuppgifter om du är hotad och därför inte vill att andra ska veta var du bor.

Kan man ha BankID om man har skyddad identitet?

Även om dina personuppgifter har någon form av skyddsmarkering i folkbokföringen kan du skaffa e-legitimation. För att skaffa e-legitimation behöver du oftast fysiskt besöka ett bankkontor och beställa e-legitimation på kort.

Om du har skyddad identitet kan du inte ansöka om e-legitimation via din internetbank eller skaffa en e-legitimation på fil.

Har alla poliser skyddad identitet?

Du kan till exempel behöva skyddade personuppgifter om du är hotad och därför inte vill att andra ska veta var du bor.

Hur får man skyddad identitet på Swish?

Vi använder kakor (cookies) som på olika sätt gör det lättare att använda våra sidor och för att vi ska förstå hur webbplatsen används.

En kaka är en liten textfil som består av bokstäver och siffror som den webbplats du besöker sparar på din enhet. Kakan fungerar som ett tekniskt stöd som på olika sätt underlättar din användning av webbplatsen. Kakorna på vår webbplats skickas från SEB, eller tredje parter och sparas på olika sätt beroende på vad det är för typ av kaka. Du kan ange dina inställningar för kakor nedan eller ta reda på hur du kan ändra dem via länken nedan.

När upphör skyddade personuppgifter?

Medlemskap i fackförening kategoriseras som känslig personuppgift enligt lagen. Det ställer extra höga krav på att vi hanterar dina medlemsuppgifter på ett korrekt sätt.

Vi säkerställer att dina personuppgifter är skyddade och att behandlingen sker i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning.

Hur många lever med skyddad identitet?

SVT har tidigare berättat om hedersutsatta flickor och kvinnor som vittnar om att de är rädda för att ta hjälp av myndigheter, för att de inte litar på att samhället kan ge dem det skydd de behöver. Tre av fyra som intervjuats i regeringens utredning berättar att de blivit röjda, ofta av just svenska myndigheter.

Rapporten pekar på att en stor del av problemet ligger i bristande rutiner hos myndigheter. Post som skickas fel är orsaken till att många personer röjs.

Hur identifierar man sig utan BankID?

BankID är ett vanligt sätt att identifiera sig i digitala miljöer. Du slipper skapa konton med lösenord hos olika aktörer, och kan istället använda samma säkra lösning hos alla. Som att visa upp en legitmation, fast digitalt.

Är polis skyldig att identifiera sig?

Ibland kan man hamna i situationer där man blir ombedd att visa sin legitimation. Vad gäller egentligen? Utgångspunkten är att var och en har rätt att vägra uppge sin identitet när ett direkt lagstöd som ålägger en sådan skyldighet inte föreligger. Det finns dock vissa situationer där lagstöd de facto finns för polisen att kräva att en person ska identifiera sig. 

En polisman får begära legitimation om det finns särskild anledning att anta att personen i fråga är efterspanad eller efterlyst. Om den berörda personen vägrar uppge sin identitet får han eller hon rätteligen omhändertas för identifiering (14 § Polislagen (1984:387) (PolisL)). Det måste finnas konkreta omständigheter för misstanken, exempelvis att den omhändertagne personen överensstämmer med ett signalement av en efterlyst person. Enbart en vägran att uppge sin identitet utgör således inte en tillräcklig grund för att en polisman ska anta att en person är efterspanad eller efterlyst. 

Hur länge får man spara personuppgifter?

Hur länge får vi som e-handlare lagra konsumentens personuppgifter?

Dataskyddsförordningen uttrycker inte specifikt hur länge personuppgifter får lagras. Det är istället upp till var och en att motivera detta baserat på ändamålen för behandlingen. Personuppgifter kan lagras så länge som ändamålen fortfarande gäller, men man bör inte ha kvar personuppgifterna på obestämd tid ”bara för att de kan vara bra att ha i framtiden” eller om det bara finns en liten möjlighet att de ska användas.