Vad ska Efterarvingar göra för att få ut sitt arv?

Innehållsförteckning:

1. Vad ska Efterarvingar göra för att få ut sitt arv?
2. Vem kan vara Efterarvinge?
3. Har särkullbarn rätt till Efterarv?
4. Kan man testamentera bort en Efterarvinge?
5. Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?
6. Hur fördelas Efterarv?
7. När har man rätt till Efterarv?
8. Kan Efterarvinge göra bouppteckning?
9. Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?
10. Vem ärver först maka eller särkullbarn?
11. Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?
12. När är man Efterarvinge?
13. Hur mycket har ett särkullbarn rätt till?
14. Hur fördelas arv mellan maka och särkullbarn?
15. Vill inte att särkullbarn ska ärva?

Vad ska Efterarvingar göra för att få ut sitt arv?

När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras, en så kallad bouppteckning. Bouppteckning fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte och måste vara klar inom tre månader från dödsfallet. Om en förälder dör och lämnar efter sig make och barn under 18 år, ska i regel överförmyndaren förordna en god man som ska representera barnet vid till exempel bouppteckningen.

I regel är efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar och universella testamentstagare (personer som enligt ett testamente ska få hela eller en viss del av boet) delägare i dödsboet. Delägarna ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning.

Vem kan vara Efterarvinge?

Dödsbodelägare kallas de som har omedelbar rätt till dödsboets kvarlåtenskap och kan vara arvinge enligt lag eller genom den avlidnes testamente samt vara make/maka till den avlidne. Efterarvinge kallas de som har rätt till arv först efter att en dödsbodelägare avlidit.

En dödsbodelägare kan vara en person som genom släktskap eller genom testamente har rätt till en del av arvet efter den avlidne. Efterarvinge är en person eller genom ett testamente som har arvsrätt i andra hand enligt lag. Det vill säga efterarvingen får sitt arv först då dödsbodelägaren, alltså den som i första hand fått ärva i sin tur, avlidit.

Har särkullbarn rätt till Efterarv?

Särkullbarn har samma arvsrätt som ett gemensamt barn – men med en viktig skillnad. De har rätt att få ut arvet från sin biologiska förälder direkt, även om styvföräldern fortfarande lever.

I värsta fall kan det innebära att den efterlevande styvföräldern tvingas att sälja hemmet, säger Monika Selvin.

– I ett testamente kan föräldern be särkullbarnet att vänta med att ta ut sitt arv tills den efterlevande makan eller maken har avlidit, förklarar Monika Selvin. Särkullbarnet blir därmed så kallad efterarvinge på samma sätt som de gemensamma barnen. Det innebär att barnet får vänta på en del av sitt arv tills dess att även styvföräldern har avlidit. Särkullbarnet har dock alltid rätt att direkt få ut halva sin arvslott, den så kallade laglotten.

Kan man testamentera bort en Efterarvinge?

En uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re är någon som skri­vits in i ett tes­ta­men­te och ärver allt, en viss del eller det som blir kvar av det den av­lid­ne ägde. Detta till skill­nad mot en le­ga­ta­rie som i ett tes­ta­men­te får en de­fi­ni­e­rad ägodel eller en spe­ci­fik summa pengar och inte är döds­boä­ga­re.

Ef­terar­vinge kallas den som har rätt till arv efter döds­fall, men som måste eller själv väljer att vänta på arv till att en annan ar­vinge före i tur har gått bort. Arvet kallas för ef­terarv.

En ef­terar­vinge är ofta ett ge­men­samt barn som ärver sina för­äld­rar först när båda för­äld­rar­na har gått ur tiden. En ef­terar­vinge kan också vara ett sär­kull­barn, vilket be­ty­der ett barn som inte är ge­men­samt och från ett ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Ett sär­kull­barn blir ef­terar­vinge om det väntar med att ta ut sin för­äl­ders arv till att för­äl­derns nya part­ner också har gått bort.

En ef­terar­vinge kan dess­utom vara någon som enligt tes­ta­men­te ska ärva efter att en första arv­ta­ga­re har av­li­dit utan att vara släkt. En ef­terar­vinge är bara döds­bo­de­lä­ga­re om per­so­nen står i tur att ärva, men inte om den be­hö­ver vänta till att en annan ar­vinge ärver först.

Bröstar­vinge är barn, barn­barn eller barn­barns­barn. Det är de när­mas­te släk­ting­ar­na i rakt ned­sti­gan­de led. En bröstar­vinge kan aldrig bli utan arv, men andra parter och tes­ta­men­te kan på­ver­ka när och hur mycket bröstar­vinge ärver.

Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?

Du kan själv kontrollera vilka typer av cookies du vill acceptera genom att ta ställning nedan. Läs mer här

Cookies

Hur fördelas Efterarv?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).

När har man rätt till Efterarv?

Rätten till efterarv enligt lag förutsätter att den efterlevande maken eller makan med fri förfoganderätt verkligen har ärvt egendom efter den först avlidna maken eller makan.

Om det vid den först avlidna makens eller makans död inte finns några efterarvingar till den avlidna, ärver den efterlevande maken eller makan hela kvarlåtenskapen med full äganderätt.

Kan Efterarvinge göra bouppteckning?

• Dödsbodelägare
  • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
• Efterarvinge
• Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?

Ärv­da­bal­ken är lagen som styr över arvs­frå­gor. Sär­kull­barn har rätt att få sitt arv direkt när deras för­äl­der går bort. Ge­men­sam­ma barn ärver också, men de får arvet först när båda för­äld­rar­na av­li­dit.

De ge­men­sam­ma bar­nens andel går till den ef­ter­le­van­de maken och sedan när båda ma­kar­na gått bort får ge­men­sam­ma barn sitt arv.

Om ma­kar­na endast har sär­kull­barn ärver den ef­ter­le­van­de maken inte ef­tersom arvet direkt går till sär­kull­bar­nen. Om man vill att den ef­ter­le­van­de maken ska ärva måste man skriva ett tes­ta­men­te.

Sär­kull­barn har rätt till lika mycket arv som ge­men­sam­ma barn. Det går inte att göra barn arv­lö­sa och alla barn har rätt till minst sin lag­lott.

Genom att skriva ett tes­ta­men­te är det möj­ligt att ge mera arv till vissa barn och endast lag­lott till andra barn.

Om du inte skri­vit ett tes­ta­men­te och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen be­ty­del­se om det är ge­men­sam­ma barn eller sär­kull­barn.

Nedan hittar du tre ex­em­pel på hur arvet för­de­las när det gäller sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn.

Vem ärver först maka eller särkullbarn?

Singel, sambo, gift, barn, skild, omgift, särkullbarn, gemensamma barn, styvbarn, gifta barn, skilda barn m.m.

Oavsett i vilket skede i livet du befinner dig finns det anledning att fundera över vem som tar över de tillgångar du lämnar efter dig när du avlider. Antingen tillfaller de någon enligt lag, (reglerna finns i Ärvdabalken) eller så har du själv i ett testamente bestämt vem som ska överta dina tillgångar. Här nedan går vi igenom vem som ärver dig enligt lagens regler.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

En bouppteckningsförrättning ska hållas inom tre månader efter inträffat dödsfall.

Syftet och avsikten med bouppteckningsförrättningen är att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder. Det görs för att de närvarande ska få information av vad som ingår i den avlidnes dödsbo.

En förutsättning för att bouppteckningsförrättning ska kunna ske är att en kallelse skickas inom god tid innan tillfället för bouppteckningsförrättningen.

När är man Efterarvinge?

• Dödsbodelägare
  • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
• Efterarvinge
• Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Hur mycket har ett särkullbarn rätt till?

Ärv­da­bal­ken är lagen som styr över arvs­frå­gor. Sär­kull­barn har rätt att få sitt arv direkt när deras för­äl­der går bort. Ge­men­sam­ma barn ärver också, men de får arvet först när båda för­äld­rar­na av­li­dit.

De ge­men­sam­ma bar­nens andel går till den ef­ter­le­van­de maken och sedan när båda ma­kar­na gått bort får ge­men­sam­ma barn sitt arv.

Om ma­kar­na endast har sär­kull­barn ärver den ef­ter­le­van­de maken inte ef­tersom arvet direkt går till sär­kull­bar­nen. Om man vill att den ef­ter­le­van­de maken ska ärva måste man skriva ett tes­ta­men­te.

Sär­kull­barn har rätt till lika mycket arv som ge­men­sam­ma barn. Det går inte att göra barn arv­lö­sa och alla barn har rätt till minst sin lag­lott.

Genom att skriva ett tes­ta­men­te är det möj­ligt att ge mera arv till vissa barn och endast lag­lott till andra barn.

Om du inte skri­vit ett tes­ta­men­te och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen be­ty­del­se om det är ge­men­sam­ma barn eller sär­kull­barn.

Nedan hittar du tre ex­em­pel på hur arvet för­de­las när det gäller sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn.

Hur fördelas arv mellan maka och särkullbarn?

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår det som att du undrar hur arvsrätten ser ut när den som avlider är gift, men inte har några gemensamma barn med sin make. För att redogöra detta kommer jag att använda mig av regler i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). I mitt svar har jag utgått ifrån att din far och hans fru inte har något äktenskapsförord eller testamente och jag redogör därmed bara vad som framgår av lagstiftningen.

Vill inte att särkullbarn ska ärva?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Som jag har uppfattat det så äger du och din man ett hus tillsammans samt lite övrig egendom. Han har ett barn sedan tidigare och ni är nu rädda att om din man går bort före dig ska hans barn vilja ha egendom ur huset. Ni har även ett gemensamt barn.