Vad menas med sjukvård?

I det svenska sjukvårdssystemet är ansvaret för hälso- och sjukvården delat mellan stat, landsting och kommun. Hälso- och sjukvården regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), men inom en rad områden finns speciallagstiftning som, tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, är styrande för verksamheten.

Hur fungerar sjukvården?

Sverige har ett regionalt vårdsystem som till stora delar är åtskilt från socialförsäkringen. Det är regionerna som har ansvaret for vården i Sverige. Varje region har skyldighet att se till att alla som är bosatta i regionen kan få en tillfredsställande sjukvård.

De flesta vårdtjänsterna förvaltas av regionerna, men det finns även privatpraktiserande läkare som har avtal med regionen.

Den svenska vården är uppdelad i öppenvård och slutenvård. Öppenvård innebär att du kan åka hem efter att du har varit i kontakt med vården, medan slutenvård innebär att du är inlagd på sjukhus.

Sverige har en vårdguide (1177 Vårdguiden) som informerar om vård, hälsa och omsorg i hela Sverige. På Vårdguiden får du hälso- och sjukvårdsrådgivning och svar på medicinska frågor av utbildade sjuksköterskor som gör en bedömning av problemet, ger råd och vid behov ger dig upplysningar om var du ska söka hjälp. Dessutom hänvisar de dig till närmaste öppenvårdsmottagning när vårdcentralen är stängd.

Du ska i första hand vända dig till en vårdcentral med dina frågor om hälso- och sjukvård. Vårdcentralen har många olika namn, till exempel husläkarmottagning, familjeläkarmottagning eller hälsocentral.

Du kan själv välja vilken vårdcentral du vill tillhöra i din region. Om läkaren på vårdcentralen gör bedömningen att du behöver mer specialiserad vård eller rehabilitering får du remiss till en specialist på ett sjukhus eller en annan öppenvårdsmottagning.

Vilka styr sjukvård?

Hälso- och sjukvården hamnar i topp när svenskarna ska lista sina viktigaste valfrågor. Trots det är det många som inte vet att det är rösten i regionvalet som väljer hur vården ska styras.– Det försvårar ansvarsutkrävandet, säger Anders Lindström, professor i statsvetenskap.

Över 60 procent av svenskarna tycker att sjukvården är den viktigaste valfrågan. Det visar bland annat undersökningar från Novus som görs regelbundet. Men det är färre än hälften som vet att det är regionerna som har ansvaret för hälso- och sjukvården och att det är regionpolitikerna som har den främsta makten.

Vad är hälso- och sjukvård i kommunen?

Regionen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvård. De har ett uppdrag från regeringen att arbeta för en god hälsa hos befolkningen. Regionen ansvarar för den vård som ges av vårdcentraler och sjukhus.

En region får genom avtal överlåta ansvar till kommunen för hälso- och sjukvård i hemmet. Ett sådant avtal finns hos oss i Västra Götaland. Vårdsamverkan i Västra Götaland, Hälso- och sjukvårdsavtalet

Kommunen i sin tur ansvarar för hälso- och sjukvården på särskilda boenden för äldre, korttidsboenden samt bostäder med särskild service och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Det här är det som idag kallas kommunal primärvård och som tidigare kallades hemsjukvård.

Den hälso- och sjukvård vi som kommun ansvarar för ges bland annat av sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Vi skriver ut recept på hjälpmedel och på de förbrukningsartiklar som behövs vid bland annat inkontinens och diabetes. I kommunens ansvar för hälso- och sjukvård ingår inte läkarinsatser.

Vad är ansvar i vården?

Det finns arbetsuppgifter som bara får utföras av en yrkesgrupp eller vissa yrkesgrupper, eller som kräver särskild utbildning, kompetens eller befattning. En uppräkning av vissa arbetsuppgifter finns på webbsidan Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården hos Socialstyrelsen.

Inom hälso- och sjukvårdspersonalen finns också roller som innebär ett särskilt ansvar. Det är till exempel medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, och medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR.

Inom den kommunala hälso- och sjukvården ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, med särskilda angivna ansvarsområden. Det kan finnas flera MAS i samma kommun och de ansvarar för det verksamhetsområde som kommunen bestämmer.

Vad är sjukvårdens ansvar?

Vårdgivaren har ett omfattande ansvar när det gäller vårdskador och händelser som hade kunnat leda till en vårdskada. I ansvaret ingår bland annat att

utreda klagomål och synpunkter
utreda händelser
anmäla allvarliga vårdskador och händelser som hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada
anmäla legitimerad personal som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren och som kan utgöra en fara för patientsäkerheten
informera patienten som drabbats av en vårdskada
anmäla vissa fel på medicintekniska produkter och vissa brister i märkningen eller bruksanvisningen
rapportera misstänkta biverkningar av läkemedel.

Vårdgivaren är skyldig att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Synpunkterna kan till exempel komma från personal eller andra vårdgivare. Vårdgivaren ska även ta emot klagomål och synpunkter på den egna verksamheten från patienter och deras närstående.

Utredningarna ingår i ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att tidigt identifiera mönster eller trender som pekar på brister i verksamhetens kvalitet och säkerhet så att dessa brister kan åtgärdas.

Vårdgivaren är skyldig att ta emot och hantera klagomål och synpunkter på den egna verksamheten från patienter och närstående. När en patient har lämnat ett klagomål ska vårdgivaren snarast besvara det.

Klagomål ska besvaras på ett lämpligt sätt med hänsyn till klagomålets art och den enskildes förmåga att tillgodogöra sig information. Den som klagar ska få en förklaring till det som hänt. Hen ska också, när det behövs, få en beskrivning av vilka åtgärder som vårdgivaren tänker vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen.

Förstudie om klagomålshantering i hälso- och sjukvården – Ett enkelt, enhetligt och säkert klagomålssystem som bidrar till lärande hos Socialstyrelsen (pdf)

Hur funkar sjukvård i Sverige?

Vi använder både egna kakor och kakor från andra företag. Kakor används för att göra det lite enklare för dig att använda våra sidor och för att komma ihåg dina inställningar, till exempel vilken region du har valt. Kakor används också för att ge oss statistik om hur webbplatsen används. Vi ber om ditt samtycke till att vi använder andra kakor än de som behövs för att webbplatsen ska fungera. Här nedanför kan du bestämma vilka kakor du vill godkänna. Genom att välja ”Acceptera alla kakor” samtycker du till alla kakor från oss och de företag som har funktioner vi använder. Du kan ändra ditt samtycke när som helst. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor och hur du ändrar ditt samtycke

Alltid aktiv

Hur är vården idag?

Hjärtinfarkt och stroke är två av de vanligaste dödsorsakerna. Risken att insjukna i hjärtinfarkt eller drabbas av stroke har dock halverats på bara 20 år. Under samma period har också dödligheten bland de som drabbas minskat, allra tydligast är minskningen för hjärtinfarkt. Av alla som sjukhusvårdas för hjärtinfarkt överlever i dag 90 procent (mätt efter 28 dagar). 1990 var motsvarande siffra 70 procent.

Cancerförekomsten däremot har ökat för både kvinnor och män sedan 1990-talet. Samtidigt överlever fler personer som drabbas av cancer i dag jämfört med tidigare.

När det gäller såväl förekomst som dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och cancer så ligger vi i Sverige lägre än snittet i OECD.

Kunskapsbaserad vård innebär att riktlinjer och rekommendationer för vården följs. Socialstyrelsen anger målnivåer för ett urval indikatorer i nationella riktlinjer. Även kvalitetsregister anger målnivåer.

För 145 indikatorer på Vården i siffror, med målnivåer från kvalitetsregister, kan en jämförelse över tid göras. För 59 procent av dessa, 85 indikatorer, innebar det senaste resultatet en förbättring. Socialstyrelsens har färre indikatorer som de följer upp, av dessa har 65 procent förbättrats sedan den senaste mätningen. Det är viktigt att vi tar fasta på och känner till den positiva utvecklingen.

Vem har rätt till sjukvård?

Du som ansöker om asyl i Sverige har rätt till akut sjuk- och tandvård och vård som inte kan vänta.

I Sverige drivs den offentliga hälso- och sjukvården av regioner. De finns över hela landet.

När du blir sjuk eller skadar dig ska du i första hand vända dig till en vårdcentral. Ofta behöver du boka tid innan du besöker vårdcentralen. Berätta om du behöver tolk när du bokar tid. Om du blir akut sjuk och behöver en ambulans ska du ringa nödnumret 112.

När du ansöker om asyl i Sverige har du rätt till akut sjukvård och tandvård och vård som inte kan vänta. Det är regionen som beslutar om vilken vård du kan få. Du har också rätt till förlossningsvård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, mödrahälsovård samt vård enligt smittskyddslagen (en lag som ska förhindra att smittsamma sjukdomar sprids).

Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma sjukvård och tandvård som andra barn som bor i Sverige. Vården är till stor del gratis för barn, men det kan variera beroende på var man bor. Medicin för barn är gratis om man har recept från en läkare.

Du har rätt till tolk när du träffar sjukvårdspersonal. Berätta att du behöver tolk när du bokar tid.

Vem styr Sveriges sjukvård?

Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg.

Regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Regionens viktigaste uppgift är hälso- och sjukvård.

Vem betalar sjukvården i Sverige?

Hälso- och sjukvård är vård som alla människor i samhället kan använda och har rätt till. Hur sjukvården fungerar skiljer sig åt i världen. Sverige har bestämt att rätten till bra vård skall vara lika för alla – alltså jämlik. Därför behöver du inte betala mycket pengar om du behöver träffa en läkare, opereras eller vara inlagd på ett sjukhus. Den största kostnaden betalas av pengar från skatten. Regionerna och kommunerna ansvarar för vården. Det är viktigt att veta hur vården fungerar och vad du ska göra om du behöver vård.

Är det gratis sjukvård i Sverige?

Avgiften för akuta besök på sjukhus varierar över landet. Du hittar aktuella avgifter på landstingets/regionens webbplats eller via 1177 Vårdguiden.

Vem bär ansvaret för vården?

Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) har enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vårdanalys till uppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården samt i gränssnittet mellan vården och omsorgen. Det är i detta perspektiv Vårdanalys yttrande tar sin utgångspunkt.

Vårdanalys tillstyrker den föreslagna lagen och förordningen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet, men anser att samtliga bestämmelser där organisationslagen innehåller hänvisningar till patientlagen istället bör kompletteras med det innehåll som framgår av de bestämmelserna i patientlagen. På det sättet förtydligas vårdens ansvar i förhållande till patienten, eftersom alla skyldigheter och dess faktiska innehåll då framgår av organisationslagen. Framgår det inte tydligt både vad som ska göras och av vem ökar risken för att skyldigheterna inte efterlevs.

I kapitlet Jämlik vård anser Vårdanalys att utredningen bättre hade behövt underbygga hur ökad valfrihet över landstingsgränserna kan bidra till att utjämna regionala skillnader. Vi ser även att det hade varit av vikt om utredningen hade belyst vilka eventuella sidoeffekter ökad valfrihet kan få på andra aspekter av ojämlikhet i vården, till exempel omotiverade skillnader i tillgång till vård beroende på hälsotillstånd, socioekonomi och kön. I övrigt ställer sig Vårdanalys bakom utredningens förslag och bedömningar, men ser att de får konsekvenser i fråga om resurser som inte förts fram.

En lag och förordning om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet

Vårdanalys menar att det är en god intention att förtydliga ansvaret på hälso- och sjukvårdsområdet genom förslaget till patientlag och nu genom organisationslagen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) är svårläst och innehåller en blandning av målbestämmelser och direkta skyldigheter i en inte helt logisk ordning. Ansvaret är också otydligt eftersom det i många avseenden åläggs flera aktörer.

Vårdanalys tillstyrkte förslaget till patientlag med motiveringen att den kunde bidra till att synliggöra och tydliggöra hälso- och sjukvårdens skyldigheter gentemot patienten. Eftersom utredningens direktiv uttryckligen angav att utredningen inte skulle föreslå en rättighetslagstiftning utan en skyldighetslagstiftning, underströk Vårdanalys vikten av att vårdens skyldigheter då måste vara tydliga för alla. Vårdens förmåga och fokus på att leva upp till sina skyldigheter hänger naturligen samman med en tydlig organisation och ansvarsfördelning. Framgår det inte tydligt både vad som ska göras och av vem ökar risken för att skyldigheterna inte efterlevs. Lika viktigt är att fullgörandet av skyldigheterna följs upp av såväl verksamhetschefer, vårdgivare och huvudmän som på nationell nivå genom tillsyn, eftersom patienten inte själv kan göra gällande en rättighet eller utkräva ansvar i domstol. Patienten är, även om en skyldighetslagstiftning görs tydlig, trots allt en ensam aktör som befinner sig i ett underläge och är beroende av att de som har ansvaret också tar det. Vårdanalys framförde också att det var olyckligt att ansvaret inte tydligt framgick i patientlagen.

Vad kan man kräva av vården?

Här kan du läsa mer om vilka cookies som används på Patientförsäkringsföreningens hemsida och varför de behövs.

Har alla människor rätt till sjukvård?

Det finns olika sorters rättigheter. Alla rättigheter är lika viktiga men vissa går aldrig att bortse ifrån.

En grupp rättigheter kallas för medborgerliga och politiska rättigheter. Människor ska ha rätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill eller inte tro på någon gud alls och kunna välja att vara med i föreningar.

Andra rättigheter kallas för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Människor ska ha rätt till ett arbete och att äta sig mätta. Människor som inte kan arbeta ska få hjälp av samhället. Alla ska få sjukvård och lära sig att läsa och skriva.