:

Kan källare räknas som boarea?

Innehållsförteckning:

  1. Kan källare räknas som boarea?
  2. Vad klassas som boyta?
  3. Vad är skillnaden mellan boarea och biarea?
  4. Är tvättstuga boyta?
  5. Vad klassas som källare?
  6. Hur stor får en källare vara?
  7. Vad räknas inte in i boarea?
  8. Hur mäter man boytan?
  9. Vad räknas inte som boarea?
  10. Vilka regler gäller för tvättstuga?
  11. Hur stor källare får man bygga?
  12. Vad räknas som inredd källare?
  13. Är badrum boyta?
  14. Är uterum biarea?
  15. Är boarea och boyta samma sak?

Kan källare räknas som boarea?

Enligt marknadsplatsen Byggstart.se ligger genomsnittspriset för att renovera källare på ca 15.000 kronor per m2. Detta inkluderar allt arbete och alla material. Vissa källare har bättre förutsättningar på förhand för att omvandlas till boyta, och detta innebär att det råder stora prisskillnader mellan olika projekt per kvadratmeter.

En av faktorerna som driver upp priset för ett renoveringsprojekt är huruvida källaren har fuktskador eller inte. Om man har en fuktig källare så måste man först och främst ta tag i det här problemet innan man kan sätta igång med renoveringen. Detta innebär i regel att man måste dränera och isolera källaren, samtidigt som man gör invändiga förberedelser för renoveringen.

Takhöjden är också en viktig faktor att ta i beaktning. Om takhöjden är mindre än 2.3 meter så måste man sänka golvet för att rummet ska godkännas som boyta. Sänkning av golvet innebär att man måste bila upp betongen och gjuta ett nytt golv. Detta är dyrt och komplicerat att utföra, och det kräver både specialutrustning och hög kompetens.

Vad klassas som boyta?

Vad är egentligen ett halv rum? Och ingår förråd i boytan? Eller räknas det till biyta? Det är inte alltid självklart hur man räknar storlek på boende, men här försöker vi reda ut några frågor.

---

Vad är skillnaden mellan boarea och biarea?

Det finns undantagsregler för exempelvis våningsplan med snedtak och souterrängvåningsplan. Läs mer om dessa längre ner i artikeln.

Artikelns innehåll:1. Vanligt våningsplan ovan mark2. Våningsplan med snedtak3. Souterrängvåning4. Vad gäller för bostadsrätt & lägenhet?5. Trappa inomhus6. Källare7. Gäststuga & Attefallshus som är inrett som en bostad8. Hur mäter man?9. Felaktig area vid bostadsaffär – vad gäller?10. Ordlista – definition av ord inom ämnetKlicka för att gå direkt ner till önskad rubrik

I ett helt vanligt våningsplan ovan mark klassas all golvyta som boarea med några undantag:

Ett inrett våningsplan med snedtak måste först och främst ha en yta som är minst 60 cm bred och är minst 190 cm från golv till tak för att du överhuvudtaget skall få räkna något som boarea. Har våningsplanet ingen sådan yta får det alltså inte räknas med alls i boarean.

Om det har en yta som är minst 60 cm x 190 cm så får man räkna enligt följande:

All yta som har 190 cm högt till tak är boarea. Utöver den ytan får du mäta 60 cm extra in på ytan där det är mindre än 190 cm högt och räkna den ytan som boarea. Resterande yta blir biyta.

Är tvättstuga boyta?

För en fullständig redogörelse av areabegreppen och deras tillämpning, se SS 21054:2009. Nedan följer en sammanfattning.

… utgörs av den area byggnaden upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark.

Vad klassas som källare?

Hur definieras enplans/ tvåplans-hus?Kan man ha ett enplanshus med förhöjt väggliv eller med mansardtak och inredd vind och få det bedömt som en enplanshus förutsatt att man håller sig inom värdena för byggnads- och nockhöjd?

Stämmer det att vid en våning inte räknas som sådan vid bygglovsprövning om avståndet mellan dess golvnivå och skärningspunkten för byggnadshöjden är mindre än 1,5 meter?

Hur stor får en källare vara?

  • Vad är en attefallstillbyggnad?
  • Vad är en tillbyggnad?
  • På vilka byggnader får attefallstillbyggnaden göras?
  • Hur många attefallstillbyggnader får byggas?
  • Attefallstillbyggnaden får vara högst 15,0 m²
  • Attefallstillbyggnaden får inte överstiga bostadshusets taknockshöjd
  • Får attefallstillbyggnaden ha källare, vind eller loft med mera?
  • Attefallstillbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • Mark som inte är tillgänglig för allmänheten
  • Allmän plats exempelvis natur eller park
  • Allmän plats som är väg eller gata
  • Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten
  • Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten
  • Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten
  • Attefallstillbyggnader får inte byggas på vissa platser
  • Attefallstillbyggnader kan kräva bygglov
  • Attefallstillbyggnad kräver anmälan
  • Vad händer om attefallstillbyggnaden byggs utan anmälan eller startbesked?
  • Kan någon överklaga en attefallstillbyggnad?
  • Attefallstillbyggnaden får vara planstridig
  • Vilka krav gäller för attefallstillbyggnaden?
  • Vad händer om attefallstillbyggnaden inte har byggts enligt kraven?
  • Andra åtgärder och ändringar kan kräva bygglov
  • Andra tillstånd kan krävas
  • Film om frågor och svar om bygglovsbefriade åtgärder
  • Relaterad information

Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

En attefallstillbyggnad får endast göras på ett en- eller tvåbostadhus. Den får inte byggas till på en komplementbyggnad som exempelvis en friggebod eller ett fristående garage. Attefallstillbyggnaden får inte heller byggas till på ett attefallshus. Detta gäller oavsett om attefallshuset är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 29)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett en- eller tvåbostadshus får byggas till med högst en attefallstillbyggnad. Det är alltså inte möjligt att först göra en tillbyggnad, och därefter ytterligare en tillbyggnad. Detta gäller även om den första tillbyggnaden är mindre än 15 m2. Detta ändras inte om byggnaden exempelvis säljs och får en ny ägare. (jfr prop. 2013/14 127 sid. 33)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

En attefallstillbyggnad får ha en bruttoarea på högst 15,0 m2. Attefallstillbyggnaden får uppföras i flera plan så länge inte begränsningen om 15,0 m2 bruttoarea överskrids. Enligt Boverkets uppfattning måste en attefallstillbyggnad ha någon bruttoarea. Det innebär att en tillbyggnad som inte medför någon bruttoarea, till exempel ett skärmtak, inte kan vara en attefallstillbyggnad.

Vad räknas inte in i boarea?

Vad är egentligen ett halv rum? Och ingår förråd i boytan? Eller räknas det till biyta? Det är inte alltid självklart hur man räknar storlek på boende, men här försöker vi reda ut några frågor.

---

Hur mäter man boytan?

Det finns undantagsregler för exempelvis våningsplan med snedtak och souterrängvåningsplan. Läs mer om dessa längre ner i artikeln.

Artikelns innehåll:1. Vanligt våningsplan ovan mark2. Våningsplan med snedtak3. Souterrängvåning4. Vad gäller för bostadsrätt & lägenhet?5. Trappa inomhus6. Källare7. Gäststuga & Attefallshus som är inrett som en bostad8. Hur mäter man?9. Felaktig area vid bostadsaffär – vad gäller?10. Ordlista – definition av ord inom ämnetKlicka för att gå direkt ner till önskad rubrik

I ett helt vanligt våningsplan ovan mark klassas all golvyta som boarea med några undantag:

Ett inrett våningsplan med snedtak måste först och främst ha en yta som är minst 60 cm bred och är minst 190 cm från golv till tak för att du överhuvudtaget skall få räkna något som boarea. Har våningsplanet ingen sådan yta får det alltså inte räknas med alls i boarean.

Om det har en yta som är minst 60 cm x 190 cm så får man räkna enligt följande:

All yta som har 190 cm högt till tak är boarea. Utöver den ytan får du mäta 60 cm extra in på ytan där det är mindre än 190 cm högt och räkna den ytan som boarea. Resterande yta blir biyta.

Vad räknas inte som boarea?

I genomsnitt har svenskarna 42 kvadratmeter bostadsyta per person. Småhusägarna bor rymligast. De har 46 kvadratmeter per person, medan de i bostadsrätt har 39 och hyresgäster har 35 kvadratmeter per person.[1] Det minsta boendeutrymmet har man i Botkyrka, Stockholm, Sundbyberg och Solna med 34 kvadratmeter per person.[2]

Vilka regler gäller för tvättstuga?

För att vi tillsammans ska hålla ordning i tvättstugorna förväntas att alla medlemmar som nyttjar tvättstugorna följer de regler som finns.

  • Har du bokat en tvättid behöver du aktivera din tid genom att dra din accesstagg på passerdosan utanför.

  • Om du inte börjat tvätta inom 30 minuter får en annan medlem i bostadsrättsföreningen nyttja maskinerna. Då öppnas tiden i det digitala bokningssystemet. Detta för att maskinerna inte ska stå oanvända i onödan. Systemet känner av hur mycket tid som behövs för en tvättid, och det går inte att boka om det inte finns tillräckligt med tid fram till nästa tvättid. Ni kommer endast in tvättstugan på den bokade tid. 

  • Endast den digitala bokningen gäller, om du inte vill boka via webben eller appen går det att boka via digitala tavlan i trapphuset i entrén.

  • Du får inte använda torktumlare eller torkskåp efter avslutad tvättid utan endast inom den bokade tvättiden.

  • Akuttvättstugan i A-huset är inte bokningsbar. Det är absolut förbjudet att ta ut andras tvätt och stoppa in sin egen. Vid användning av akuttvätten är det däremot viktigt att ha koll på sin tid då fler vill använda maskinerna. 

  • Det är absolut förbjudet att färga kläder i tvättmaskinerna. 

  • Bygel-BH ska alltid tvättas och torkas i en tvättpåse för att undvika skador på maskinerna. Orsakar du skador kan du bli ersättningsskyldig. 

  • Rengör torktumlarens luddfilter med hjälp av borsten efter varje användning. Detta p.g.a. risk för överhettning och brand!

  • Du och dina grannar ansvarar gemensamt för att tvättstugan är ren, städa alltid tvättstugan efter avslutad tvättid. Torka av maskinerna, arbetsbänkar och torkskåpet från damm och tvättmedel, rengör tumlarens filter och sopa/torka golvet. 

Hur stor källare får man bygga?

En komplementbyggnad är en fristående byggnad som inte är huvudbyggnad, exempelvis garage, friggebod, gäststuga, växthus, förråd eller poolhus. Komplementbyggnaden kan även ha kök och badrum, men får inte användas som bostad.    

Ett komplementbostadshus är också en fristående byggnad som inte är huvudbyggnaden. Det får användas som bostad i form av permanentboende, uthyrningsbostad eller fritidshus.

Vad räknas som inredd källare?

För en luftig och inbjudande känsla, håll er till ljusa neutrala färger när ni ska inreda källare.  Källaren är rummet på den lägsta nivån och har vanligtvis inte dörröppningar eller fönster för att släppa in naturligt ljus.  De ljusa neutralerna skapar en bra förstorande grund, för att lägga till färgklickar genom textilier, kuddar, konst etc.

Är badrum boyta?

Här förklaras först kortfattat skillnaden mellan de olika begreppen. Därefter beskrivs mer utförligt vilka regler som gäller kring hur boarea och biarea ska mätas upp samt vilka undantag som finns. 

Totalarea är boarea plus biarean. För att ytan ska inkluderas krävs att:

  • Taknivnån är på minst 190 cm
  • Utrymmet kan nås inifrån bostaden

Uppmätning sker genom att samtliga våningsplan mäts individuellt. Detta utifrån ytterväggarnas innermått, strax ovanför golvsockeln. En bostad som har måtten 12 x 7 meter har därmed en boarea på 84 kvm. Som visas på bilden nedan tar man inte hänsyn till innerväggar, diskbänkar eller annan fast inredning. 

Är uterum biarea?

Vad är egentligen ett halv rum? Och ingår förråd i boytan? Eller räknas det till biyta? Det är inte alltid självklart hur man räknar storlek på boende, men här försöker vi reda ut några frågor.

---

Är boarea och boyta samma sak?

I genomsnitt har svenskarna 42 kvadratmeter bostadsyta per person. Småhusägarna bor rymligast. De har 46 kvadratmeter per person, medan de i bostadsrätt har 39 och hyresgäster har 35 kvadratmeter per person.[1] Det minsta boendeutrymmet har man i Botkyrka, Stockholm, Sundbyberg och Solna med 34 kvadratmeter per person.[2]