:

När uppstår en uppskjuten skattefordran?

Innehållsförteckning:

  1. När uppstår en uppskjuten skattefordran?
  2. Hur bokföra uppskjuten skattefordran?
  3. Vad är en uppskjuten skattefordran?
  4. Hur deklarera uppskjuten skattefordran?
  5. Måste man redovisa uppskjuten skatt?
  6. Hur räknar man ut uppskjuten skatt?
  7. När ska uppskjuten skatt redovisas?
  8. Varför uppskjuten skatt?
  9. Hur mycket uppskjuten skatt?
  10. Hur fungerar uppskjuten skatt?
  11. Är det bra att göra uppskov?
  12. Hur mycket skatt ska jag betala på mitt Uppskovsbelopp?
  13. Hur många gånger kan man få uppskov?
  14. Måste jag deklarera uppskov varje år?
  15. Måste man köpa en dyrare bostad för att få uppskov?

När uppstår en uppskjuten skattefordran?

Företag som tillämpar K3 ska tillämpa kapitel 29 Inkomstskatter. I resultaträkningen ska både aktuell skatt och uppskjuten skatt tas med i skattekostnaden/-intäkten.

Uppskjuten skatt är enligt punkt 29.11 inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skattefordran representerar enligt punkt 29.12 en reduktion av framtida inkomstskatt som hänför sig till

Hur bokföra uppskjuten skattefordran?

Årets skattekostnad består av både aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skillnaden mellan dessa båda begrepp är primärt kopplad till när i tiden skatten ska betalas.

Med aktuell skatt menas inkomstskatt hänförlig till innevarande räkenskapsår, det vill säga inkomstskatt som är hänförlig till årets skattepliktiga resultat. Även inkomstskatt hänförlig till tidigare år och som tidigare inte redovisats är aktuell skatt.

Inkomstskatt som hänför sig till kommande räkenskapsår brukar benämnas uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som en del av årets skattekostnad.

Nej, enligt BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) får ingen uppskjuten skatt redovisas. Enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och Koncernredovisning (K3) ska däremot uppskjuten skatt redovisas både i en juridisk person och i en koncernredovisning.

Enligt K3 ska uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader. Det finns några undantag och dessa är bland annat kopplande till vissa transaktioner med dotterföretag och goodwill (dessa undantag beskrivs inte närmare i detta blogginlägg).

Uppskjuten skatt ska även redovisas på skattemässiga underskottsavdrag om bedömningen görs att dessa underskottsavdrag kommer att kunna nyttjas mot framtida skattemässiga vinster.

Värt att notera är dock att det i en kommentarstext till K3 p. 29.29 anges att:

Vad är en uppskjuten skattefordran?

Företag som tillämpar K3 ska tillämpa kapitel 29 Inkomstskatter. I resultaträkningen ska både aktuell skatt och uppskjuten skatt tas med i skattekostnaden/-intäkten.

Uppskjuten skatt är enligt punkt 29.11 inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skattefordran representerar enligt punkt 29.12 en reduktion av framtida inkomstskatt som hänför sig till

Hur deklarera uppskjuten skattefordran?

Skatteskulder ska redovisas som en egen post i balansräkningen under rubriken Skulder (bilaga 1 till ÅRL). Av uppställningsformerna för resultaträkningen framgår det att skatt på årets resultat ska redovisas i en särskild post (bilaga 2 och 3 till ÅRL). I övrigt anger ÅRL endast att om ett större företag har tagit upp en fordrings- eller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag (5 kap. 36 § ÅRL).

För en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut gäller att företagarens inkomstskatteskulder är privata skulder som inte ska bokföras i företaget (BFNAR 2006:1 punkt 3.15).

Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar ett förenklat årsbokslut ska redovisa föreningens inkomstskatteskulder på balansdagen (BFNAR 2010:1 punkt 6.72). Skatteskulden beträffande inkomstskatt beräknas som skillnaden mellan beräknad eller fastställd inkomstskatt och inbetald F-skatt. Om det uppkommer en skattefordran vid beräkningen, ska den redovisas i posten Övriga fordringar. Någon hänsyn ska inte tas till uppskjuten skatt, utan endast till aktuell skatt.

Måste man redovisa uppskjuten skatt?

10 november 2022

Från och med 1 januari 2023 måste både uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld redovisas för alla leasingavtal som redovisas i balansräkningen.  

Hur räknar man ut uppskjuten skatt?

Kalkylatorn hjälper dig att räkna ut hur stor del av din vinst du kan skjuta upp och hur mycket som måste beskattas.

Tänk på att vinst + eventuellt gammalt uppskov uppgå till minst 50 000 kr för att uppskov skall kunna göras.

Tänk även på att uppskovstaket är på 3 miljoner kr per bostad. Omden nya bostaden ägs ihop med någon annan måste du alltså ta hänsyn till att ni totalt kan göra uppskov på max 3 miljoner kr per person.

Att göra uppskov betyder att du väntar med att betala vinstskatten på försäljning av en bostad. I stället för att betala in hela skatten direkt kan du skjuta upp det till ett senare tillfälle. Du kan skjuta upp vinsten ända fram tills du dör så länge du uppfyller reglerna för uppskov. Du kan begära uppskov hos Skatteverket när du deklarerar försäljningen av en bostad, vilket alltså blir året efter att du sålt din bostad.

Att göra uppskov innebär inte att du slipper betala skatten utan att du skjuter fram betalningenEtt uppskov räknas alltså som en skatteskuld. Sedan uppskovsräntan togs bort får man dock ha den skatteskulden helt räntefritt vilket såklart är mycket fördelaktigt.

När ska uppskjuten skatt redovisas?

Företag som tillämpar K3 ska tillämpa kapitel 29 Inkomstskatter. I resultaträkningen ska både aktuell skatt och uppskjuten skatt tas med i skattekostnaden/-intäkten.

Uppskjuten skatt är enligt punkt 29.11 inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skattefordran representerar enligt punkt 29.12 en reduktion av framtida inkomstskatt som hänför sig till

Varför uppskjuten skatt?

Årets skattekostnad består av både aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skillnaden mellan dessa båda begrepp är primärt kopplad till när i tiden skatten ska betalas.

Med aktuell skatt menas inkomstskatt hänförlig till innevarande räkenskapsår, det vill säga inkomstskatt som är hänförlig till årets skattepliktiga resultat. Även inkomstskatt hänförlig till tidigare år och som tidigare inte redovisats är aktuell skatt.

Inkomstskatt som hänför sig till kommande räkenskapsår brukar benämnas uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som en del av årets skattekostnad.

Nej, enligt BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) får ingen uppskjuten skatt redovisas. Enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och Koncernredovisning (K3) ska däremot uppskjuten skatt redovisas både i en juridisk person och i en koncernredovisning.

Enligt K3 ska uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader. Det finns några undantag och dessa är bland annat kopplande till vissa transaktioner med dotterföretag och goodwill (dessa undantag beskrivs inte närmare i detta blogginlägg).

Uppskjuten skatt ska även redovisas på skattemässiga underskottsavdrag om bedömningen görs att dessa underskottsavdrag kommer att kunna nyttjas mot framtida skattemässiga vinster.

Värt att notera är dock att det i en kommentarstext till K3 p. 29.29 anges att:

Hur mycket uppskjuten skatt?

Året efter försäljningen av din bostad ska du ta upp den i deklarationen. Du behöver deklarera försäljningen för alla sorters bostäder, till exempel bostadsrätt, villa, radhus och fritidshus. Om du säljer din bostad med vinst behöver du betala vinstskatt. Vinstskatt för privatbostäder är för närvarande 22 procent. När du räknar fram vinstskatt tänk på att du får göra avdrag för dina förbättringsutgifter, det vill säga dra av kostnader om du till exempel renoverat eller byggt ut. Läs gärna mer på Skatteverkets webbplats hur du ska räkna ut vinstskatt.

Hur fungerar uppskjuten skatt?

Denna kalkylator hjälper dig att räkna ut om du uppfyller reglerna för att göra uppskov eller inte.

Om du uppfyller reglerna för slutligt eller preliminärt uppskov kan du använda kalkylatorn nedan för att räkna ut hur stort uppskov du kan göra.

Denna kalkylator räknar ut hur stort uppskov du kan göra och hur mycket du måste betala i skatt om du inte kan skjuta upp hela vinsten.

OBS, tänk på att din vinst + eventuellt gammalt uppskov måste uppgå till minst 50 000 kr för att du skall få göra uppskov.

Tänk även på att taket för uppskov är 3 miljoner kr per bostad. Om du äger din nya bostad ihop med någon annan måste du alltså ta hänsyn till att ni totalt kan göra uppskov på max 3 miljoner kr per person.

💡 OBS!Tänk på att skilja på uttrycken ”vinsten” och ”skatten” när du läser denna artikel. När man räknar och deklarerar uppskov är det vinsten man räknar på. Skatten på den vinsten är 22%. Om du vill betala av ditt uppskov i framtiden är det alltså bara skatten (22% av uppskovsbeloppet) som skall betalas.

✔️ Ett uppskov kan man skjuta framför sig så länge man vill och så länge man man inte säljer sin bostad och flyttar till en hyresbostad. Man kan skjuta vinstskatten framåt i tiden ända fram tills man dör, då får dödsboet betala av skatteskulden.

✔️ Man kan göra uppskov hur många gånger man vill så länge man uppfyller kraven. Du kan alltså flytta hur många gånger du vill och ändå skjuta med dig ditt uppskov.

Är det bra att göra uppskov?

Uppskov innebär att skjuta upp den vinstskatt du behöver betala om du säljer en bostad med vinst. Det kan vara ett bra alternativ, om du till exempel ska köpa en ny bostad och behöver använda pengarna från försäljningen till kontantinsats.

Hur mycket skatt ska jag betala på mitt Uppskovsbelopp?

Du betalar den årliga skatten på ditt nuvarande bostadsuppskov till och med inkomståret 2020, som du deklarerar 2021. Sedan upphör den.

Skatten tas ut genom en schablonintäkt som Skatteverket fyller i, i din inkomstdeklaration. Schablonintäkten är en kapitalinkomst.

Hur många gånger kan man få uppskov?

Denna kalkylator hjälper dig att räkna ut om du uppfyller reglerna för att göra uppskov eller inte.

Om du uppfyller reglerna för slutligt eller preliminärt uppskov kan du använda kalkylatorn nedan för att räkna ut hur stort uppskov du kan göra.

Denna kalkylator räknar ut hur stort uppskov du kan göra och hur mycket du måste betala i skatt om du inte kan skjuta upp hela vinsten.

OBS, tänk på att din vinst + eventuellt gammalt uppskov måste uppgå till minst 50 000 kr för att du skall få göra uppskov.

Tänk även på att taket för uppskov är 3 miljoner kr per bostad. Om du äger din nya bostad ihop med någon annan måste du alltså ta hänsyn till att ni totalt kan göra uppskov på max 3 miljoner kr per person.

💡 OBS!Tänk på att skilja på uttrycken ”vinsten” och ”skatten” när du läser denna artikel. När man räknar och deklarerar uppskov är det vinsten man räknar på. Skatten på den vinsten är 22%. Om du vill betala av ditt uppskov i framtiden är det alltså bara skatten (22% av uppskovsbeloppet) som skall betalas.

✔️ Ett uppskov kan man skjuta framför sig så länge man vill och så länge man man inte säljer sin bostad och flyttar till en hyresbostad. Man kan skjuta vinstskatten framåt i tiden ända fram tills man dör, då får dödsboet betala av skatteskulden.

✔️ Man kan göra uppskov hur många gånger man vill så länge man uppfyller kraven. Du kan alltså flytta hur många gånger du vill och ändå skjuta med dig ditt uppskov.

Måste jag deklarera uppskov varje år?

Köper man en lika dyr eller dyrare ersättningsbostad jämfört med ursprungsbostaden kan man få uppskov med hela kapitalvinsten. Köper man en billigare ersättningsbostad kan man få ett kvoterat uppskov.

För försäljningar som görs under perioden 21 juni 2016 till 30 juni 2020 finns det inget tak för uppskovet. Det kan alltså röra sig om ett flera miljoner stort uppskov där beskattningen skjuts på framtiden. För tid före respektive efter dessa datum är taket för uppskov 1.450.000 kronor.

Det uppskov en person har vid ingången av ett år beskattas i form av en schablonintäkt på 1,67 procent i inkomstslaget kapital. Med en skattesats på 30 procent innebär det en skattekostnad med 0,501 multiplicerat med uppskovet. En bra tumregel är att ett uppskov med 1 miljon kronor kostar 5.000 kronor i årlig skatt.

Måste man köpa en dyrare bostad för att få uppskov?

Kalkylatorn hjälper dig att räkna ut hur stor del av din vinst du kan skjuta upp och hur mycket som måste beskattas.

Tänk på att vinst + eventuellt gammalt uppskov uppgå till minst 50 000 kr för att uppskov skall kunna göras.

Tänk även på att uppskovstaket är på 3 miljoner kr per bostad. Omden nya bostaden ägs ihop med någon annan måste du alltså ta hänsyn till att ni totalt kan göra uppskov på max 3 miljoner kr per person.

Att göra uppskov betyder att du väntar med att betala vinstskatten på försäljning av en bostad. I stället för att betala in hela skatten direkt kan du skjuta upp det till ett senare tillfälle. Du kan skjuta upp vinsten ända fram tills du dör så länge du uppfyller reglerna för uppskov. Du kan begära uppskov hos Skatteverket när du deklarerar försäljningen av en bostad, vilket alltså blir året efter att du sålt din bostad.

Att göra uppskov innebär inte att du slipper betala skatten utan att du skjuter fram betalningenEtt uppskov räknas alltså som en skatteskuld. Sedan uppskovsräntan togs bort får man dock ha den skatteskulden helt räntefritt vilket såklart är mycket fördelaktigt.