Vad innebär det att köpa på kredit?

Så, vad betyder egentligen ordet kredit? Ordet kommer från latinets crédit – ”att tro på” – vilket säger en hel del om upplägget.

Hur förkortas kredit?

I propositionen föreslår regeringen en ny konsumentkreditlag. Förslaget syftar till att genomföra ett nytt EG-direktiv om konsumentkrediter och att motverka de skuldsättningsproblem som sms-lån och andra s.k. snabblån fört med sig. Med den nya lagen stärks det samlade konsumentskyddet på området.

En nyhet i förhållande till nuvarande konsumentkreditlag är att konsumenten ska ha rätt att ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Det föreslås också att det ska ställas högre krav på information till konsumenten i marknadsföringen av en kredit och i anslutning till att ett kreditavtal ingås. Vidare föreslås det att kreditgivaren ske ge konsumenten de förklaringar som behövs för att konsumenten ska kunna avgöra om det föreslagna kreditavtalet passar hans eller hennes behov och ekonomiska situation.

För snabblån innebär förslagen bl.a. att kreditgivaren alltid ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen och att kreditgivaren alltid ska göra en kreditprövning. Konsumenten ska ha rätt att ångra snabblånet.

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit ett nytt direktiv om konsumentkreditavtal1 (konsumentkreditdirektivet) som ersätter det nuvarande direktivet om konsumentkrediter som antogs 1986. Direktivet, som finns i bilaga 1, syftar till att ytterligare harmonisera medlemsstaternas regler på området.

Överläggningar har hållits med företrädare för berörda departement i Danmark, Finland, Norge och Island om tolkningen och genomförandet av direktivet. Vid överläggningarna har man sökt enas om hur direktivet bör tolkas och hur det lämpligen kan genomföras. Synpunkter har också inhämtats under hand från berörda myndigheter och organisationer.

Som ett led i genomförandet av direktivet utarbetades i Justitiedepartementet departementspromemorian Ny konsumentkreditlag (Ds 2009:67). När det i det följande talas om promemorian avses denna departementspromemoria, om inte något annat anges. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2009/10522/L2).

Konsumentkreditdirektivets övergripande syfte är att underlätta framväxten av en väl fungerande inre marknad för konsumentkrediter. Att det gäller likartade regler för konsumentkrediter i medlemsstaterna gör det enklare för konsumenterna att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden. Likartade regler bör också underlätta för kreditgivare att tillhandahålla konsumentkrediter inom hela EU. Detta ger upphov till ett ökat utbud och en ökad konkurrens på marknaden. Direktivet innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

Enligt artikel 1 är syftet med direktivet att harmonisera vissa aspekter av medlemsstaternas lagar och andra författningar om kreditavtal för konsumenter. Direktivet är ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv (artikel 22.1. Det innebär att i den mån direktivet innehåller harmoniserande bestämmelser får medlemsstaterna inte behålla eller införa bestämmelser i nationell lag som skiljer sig från vad som fastställs i direktivet. Harmoniseringen omfattar inte sådant som ligger utanför direktivets tillämpningsområde, som anges i artikel 2. Genom undantag faller flera slag av kreditavtal utanför tillämpningsområdet. Det gäller t.ex. avtal som avser ett sammanlagt kreditbelopp under 200 euro eller över 75 000 euro. Inte heller omfattas kreditavtal där det finns en säkerhet i fast egendom eller liknande. Därutöver undantas ytterligare ett tiotal speciella slag av kreditavtal från tillämpningsområdet, bl.a. pantlån. För kontokrediter, som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader, gäller endast vissa artiklar i direktivet.

Vad menas med an?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Vad är skillnaden mellan kredit och lån?

Ett kreditlån – eller kontokredit, som det också kallas – är en form av lån där du via ett konto hos en långivare får tillgång till en kredit som du har tillgodo. Du kan välja att använda hur lite eller hur mycket av krediten som du vill. Du betalar bara ränta för den del av kreditlånet som du faktiskt använder.

Kreditlån används ofta till att betala för längre projekt där kostnaderna varierar, att skydda mot övertrassering eller för att ta hand om tillfällig pengabrist.

Ett kreditlån tas utan säkerhet och kan vara enklare att få godkänt än ett banklån.

Hur stort kreditlån du får beror på vem du lånar av och på din inkomst. Man brukar kunna låna allt från 200 kronor till 25 000 kronor. Det finns också långivare (oftast storbankerna) som lånar ut ännu större summor.

Tänk över hur stor summa du behöver låna och hur stor summa du kan betala tillbaka med den ekonomi du har. Om du ansöker om för stor summa kan du bli nekad eller erbjuden att låna en lägre summa.

Generellt sett kan du låna ett större belopp med ett banklån än med en kredit, men exakt hur mycket du får låna beror till stor del på din privatekonomi. Vissa typer av lån har också specifika regler, t.ex. bostadslån där du måste kunna betala en kontantinsats som motsvarar 15 procent av bostadens värde.

Är en kredit ett lån?

Att förstå skillnaden mellan lån och kredit är viktigt för att kunna fatta välgrundade beslut om ekonomi. Båda innebär att man lånar pengar, men det finns väsentliga skillnader som kan påverka vilket alternativ som är bäst för dig.

Ett lån är en summa pengar som du lånar av en långivare och som du sedan betalar tillbaka med ränta och eventuella avgifter. Lånet kan vara av olika storlek och ha olika löptider beroende på vilken lånetyp det är.

Är kredit ett lån?

Så, vad betyder egentligen ordet kredit? Ordet kommer från latinets crédit – ”att tro på” – vilket säger en hel del om upplägget.

Är kredit lån?

Vad är skillnaden mellan A och an?

Huvudregeln är: Använd "a" före ord som börjar med ett konsonantljud. Konsonantljud innebär att uttalet låter som en konsonant och det måste därför inte vara en konsonant, även om det oftast är så och konsonanterna listas här som understöd: b, c, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, q, r, s, t, v, w, z och x.

Exempel på meningar med a: He was a good working man. The face is painted on a wall. She is wearing a yellow [ˈjɛləʊ] ribbon.

Vad betyder A och an?

Hej!

Vi har övat på regeln kring a och an och dess undantag och efter att eleverna svarat på kryssfrågor märker jag att många elever behöver öva på detta hemma. Det skulle vara önskvärt om ni också talade med era barn om denna regel.

Räknas en kredit som skuld?

Någon som vet hur mycket ett outnyttjat kreditkort påverkar ens lånelöfte? Jag ställde frågan till SBAB men de kunde inte svara utan att göra en kreditupplysning. Jag och min sambo har varsitt kreditkort med utrymme på 150 k resp 100 k. Vi vill gärna ha kreditkort som en extra trygghet och speciellt när vi ska flytta till hus. I dagsläget använder jag det till cashback och nollar det innan månaden är slut. Frågan är om vi ska sänka utrymmet till 50 k, om detta spelar roll. Någon som vet?

När jag fyllt i övriga skuld vid bolåneansökan har jag inte tagit upp dessa men i samtal med dem säger de "och sedan har du en skuld på xxx".

Varför ska man undvika kredit?

Ofta är det ett klokt beslut att finansiera olika köpbehov genom att spara men ibland kan det också vara motiverat att ansöka om lån för att exempelvis finansiera studier eller anskaffningar till det första egna hemmet. Kom ihåg att lån orsakar kostnader som ökar priset på anskaffningen och att du alltid ska återbetala hela lånebeloppet.

Lån marknadsförs mycket men håll huvudet kallt. Jämför olika långivares priser och avtalsvillkor. Din bank ger dig råd om olika finansieringsalternativ och gör en bedömning av din återbetalningsförmåga. Ta lån bara om du verkligen behöver det och försäkra dig om att du kan betala tillbaka det.

Vad är kredit och skuld?

En skuld kan beskrivas som en förpliktelse som är bestämd när det gäller belopp och tid då den ska vara betald. Skulder som antas vara osäkra ska alltid värderas enligt högsta värdets princip, alltså att skulden ska antas ha ett högt värde. Detta görs för att det inte ska antas att skulden är mindre än vad den är, vilket kan påverka företaget negativt om kunden inte klarar av att betala hela skulden vid förfallodatumet eller inte kan betala alls.

Den som har en skuld kallas för gäldenär, och den som gäldenären har en skuld till kallas för borgenär.

Skulder kan vara antingen kortfristiga eller långfristiga. Kortfristiga skulder är skulder som ska betalas inom ett år. Vanliga kortfristiga skulder är leverantörsskulder, skatteskulder, moms och interimsskulder. Långfristiga skulder är skulder som förfaller först efter ett år. Exempel på långfristiga skulder är långfristiga lån och checkräkningskredit.

 Relaterad läsning: Checkkredit 2.0 – bered plats för framtidens företagskredit

Vilka olika krediter finns det?

När du som kund får möjlighet att skjuta på betalningen för en produkt eller tjänst under en tid innebär det att du handlar på kredit. Villkoren sätts individuellt utifrån en kreditprövning. Kreditgivare måste enligt lag göra kreditprövning för att få erbjuda en kredit till en kund.

Privatlån utan säkerhet, kreditkort, bolån är exempel på tre typer av krediter. Det finns även många fler. Ett kreditkort är ett kort du kan använda för att göra köp som sedan samlas på en månadsfaktura. Oftast är en kredit förenad med en ränta.

När ska man ha a och an?

Exempel på meningar med a: He was a good working man. The face is painted on a wall. She is wearing a yellow [ˈjɛləʊ] ribbon.

När ska man skriva an?

På den här sidan hittar du skrivråd som är bra att tänka på när du skriver i arbetet. Om du vill ha mer utförliga skrivregler eller inte hittar det du letar efter kan du använda Myndigheternas skrivregler. Fler länkar och lästips finns längst ner på denna sida.

Som medarbetare i en myndighet har vi alla ansvar för språket som vi använder i verksamheten. Vår kommunikation styrs av språklagen som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det innebär att språket ska