Vad betyder ovillkorat?

tis 02 feb 2021

Vid behov av kapital i ett aktiebolag kan aktieägarna skjuta till medel i form av ett aktieägartillskott. Tillskottet kan vara villkorat eller ovillkorat.

Vad är ett ovillkorat aktieägartillskott?

När ett företag gör ett aktieägartillskott är det allra vanligast att göra det villkorat. Det innebär att tillskottet lämnas med villkor att det i framtiden ska betalas tillbaka till aktieägarna – förutsatt att det finns tillräckligt med vinst i företaget igen, vill säga.

Viktigt att ha med sig är att även om aktieägartillskottet genomförs med villkor om återbetalning, är det inte detsamma som ett krav på återbetalning. Hade det varit ett krav så hade nämligen aktieägartillskottet setts som ett lån och därmed blivit en skuld för företaget – vilket inte stärker det egna kapitalet.

Återbetalning av ett aktieägartillskott sker ofta successivt och kräver en ordinarie eller extra bolagsstämma. Att betala tillbaka aktieägartillskottet går före en eventuell utdelning till aktieägarna vilket i praktiken innebär att det är svårare att få tillbaka ett aktieägartillskott än om det hade varit ett lån.

Varför ovillkorat aktieägartillskott?

Author

Aktieägartillskott är ett instrument som ofta används i praktiken men som inte är reglerat i lag. Tillskottet har som syfte att förbättra ett bolags finansiella ställning. Två olika former av aktieägartillskott förekommer, ovillkorade och villkorade. Ett ovillkorat aktieägartillskott har som avsikt att vara permanent, utan krav på återbetalning. Ett villkorat aktieägartillskott har däremot som syfte att betalas tillbaka när bolaget visar fritt eget kapital i balansräkningen. Trots att lagstiftning saknas är floran av rättspraxis knapphändig. Den rättspraxis som vuxit fram är tidsmässigt koncentrerad till mitten av 1980-talet, då bl.a. de grundläggande skatterättsliga ramarna slogs fast, såsom återbetalning och ränta. I slutet av 2002 kom ett antal domar som behandlar mer invecklade frågor, som kapitalvinstbeskattning av aktieinnehavet vid omvandling av fordringar och villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott. De senaste domarna har lett till att en intensiv diskussion tagit fart i de juridiska tidskrifterna angående hur villkorade tillskott skall kapitalvinstbeskattas. I anslutning till denna fråga ställs också frågan hur villkorade tillskott både civilrättsligt och skatterättsligt skall klassificeras. Aktieägartillskott kan lämnas både av aktieägare och icke aktieägare samt både av fysiska och juridiska personer. Ovillkorade aktieägartillskott från en juridisk person bör som oftast vara företagsekonomiskt rättfärdigade i och med att de ökar värdet av moderbolagets aktieinnehav i det dotterbolag som mottager tillskottet. Detta medför att reglerna om vinstutdelning inte behöver vara uppfyllda. Samtidigt aktualiseras inte någon gåvobeskattning. Tillskottet bör redovisas direkt mot eget kapital i det mottagande bolagets balansräkning. Hos givaren skall tillskottet redovisas som en ökning av posten ''Andelar i koncernföretag''. Skatterättsligt är ovillkorade aktieägartillskott inte avdragsgilla för givaren och därmed inte skattepliktiga för mottagande bolag. Tillskottet ökar dock givarens omkostnadsbelopp för aktierna i det mottagande bolaget. För att ett villkorat aktieägartillskott skall öka det egna kapitalet måste avtalsvillkoren innebära att tillskottet är oåterkalleligt och definitivt. Förbehåll om rätt till framtida återbetalning får endast avse det fall att återbetalningen kan ske ur disponibla vinstmedel enligt fastställd balansräkning. Avtalet om rätten till återbetalning måste binda aktieägarna och inte bolaget, vilket sker genom att återbetalningen från bolaget görs beroende av framtida beslut av bolagsstämman. Gentemot bolaget behandlas ett villkorat tillskott i stort sätt precis som ett ovillkorat tillskott. Eftersom rätten till återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott är avtalsgrundad, är det viktigt att man klart och tydligt mellan aktieägarna uppställer ett avtal som reglerar alla de villkor som skall gälla mellan dem. En återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott betraktas bolagsrättsligt som utdelning och förutom att avtalet som är uppställt mellan aktieägarna måste följas, måste reglerna om vinstutdelning i 12 kap. ABL vara uppfyllda. Ett villkorat aktieägartillskott beskattas vid lämnandet precis som ett ovillkorat aktieägartillskott och en återbetalning ses som en amortering. Efter beslut om återbetalning omvandlas det villkorade aktieägartillskottet istället till en fordring. Vidare skall en avyttring av aktierna och förbindelsen om det villkorade tillskottet vid en kapitalvinstbeskattning behandlas var för sig. Det är dock oklart hur man skall klassificera förbindelsen vid denna beskattning. Det ligger dock närmast till hands att ett villkorat aktieägartillskott beskattas som en fordring. Vid gränsdragningsproblem mellan lån, villkorade aktieägartillskott och ovillkorade aktieägartillskott bör samma bedömning göras skatterättsligt som civilrättsligt. Om villkorade aktieägartillskott vid en kapitalvinstbeskattning kommer att beskattas på samma sätt som fordringar, innebär detta för fysiska personer att det är en fördel att få en förlust fördelad på aktierna istället för på det villkorade tillskottet. Fysiska personer vill därför omvandla villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott innan en konkurs i bolaget, för att få så högt omkostnadsbelopp på aktierna som möjligt. Juridiska personer vill istället få en förlust fördelad på det villkorade aktieägartillskottet, då ingen avdragsrätt ges för näringsbetingade delägarrätter, medan 100 % kan dras av för kapitalförluster på fordringar. Dock är det osäkert om det går att få en förlust fördelad på det villkorade aktieägartillskottet för juridiska personer, eftersom 25 a kap. 19 § IL eventuellt hindrar detta. Omvandlingar av fordringar och villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott, när ett företag är på obestånd, har vållat en het debatt. Den traditionella åsikten har varit att ett eftergivande inte utlöser några omedelbara skattekonsekvenser, utan tillskottet kommer istället att i framtiden ses som om det är ovillkorat. Detta bygger på att själva rätten till återbetalning upphör att existera, och att det inte är fråga om någon avyttring. Efter domarna RÅ 2002 not 216 och RÅ 2002 ref. 107 får man förmodligen revidera denna syn. I dessa rättsfall har domstolen kommit fram till att omkostnadsbeloppet endast skall ökas med marknadsvärdet på fordringen eller det villkorade aktieägartillskottet vid omvandlingstillfället. Storleken på höjningen av omkostnadsbeloppet och aktieägartillskottet bör förmodligen följas åt. Palmström och Fredriksson har framfört en ny teori som går ut på att en omvandling av en fordring eller ett villkorat aktieägartillskott till ett ovillkorat tillskott innebär att en avyttring enligt 44 kap 3 § IL skett. I så fall ges avdrag för kapitalförluster i och med denna avyttring. Mycket talar för att de har rätt. Överensstämmelsen mellan civilrätt och skatterätt avseende aktieägartillskott är stor. Undantag finns men det enda som är av betydelse gäller återbetalning av villkorade aktieägartillskott. I väntan på en dom från Regeringsrätten kommer debatten, avseende hur villkorade tillskott skall klassificeras och hur en omvandling av dessa skall beskattas, med stor sannolikhet att fortsätta i de skatterättsliga tidskrifterna. Palmströms och Fredrikssons åsikt får troligtvis inte stå oemotsagd under någon längre tid.

Kan man ta ränta på aktieägartillskott?

När det varit tufft ett tag och bolaget går med förlust kan det krävas åtgärder för att säkra upp det egna kapitalet i för att t.ex. undvika kontrollbalansräkning eller att bolaget behöver likvideras. En av de vanligaste lösningar för mindre bolag är att aktieägarna går in med ett kapitaltillskott som avlastar den ackumulerade förlusten och innebär att bolagets verksamhet kan drivas vidare utan risk för personligt betalningsansvar eller likvidation av bolaget.

Vad är ett aktieägartillskott?

Kan man dela ut ovillkorat aktieägartillskott?

Kan man få tillbaka aktieägartillskott?

Syftet med ett aktieägartillskott är att förbättra ett bolags ekonomiska ställning. Ett aktieägartillskott kan alltså användas när ett bolag är i behov av kapital. Detta kan ske på flera olika sätt. Vanligtvis handlar det om finansiella medel som tillförs till bolaget genom ett aktieägartillskott. Men det kan också vara genom tillgångar eller genom att efterskänka en fordran i bolaget. Är det tillgångar måste dessa vara av nytta för bolaget och värderas korrekt.

Det är viktigt att klargöra att aktieägartillskottet är oåterkalleligt, det vill säga att det inte finns något krav på att tillskottet måste betalas tillbaka. Hade det varit det är det inte ett tillskott utan ett lån för bolaget. Vilket i sin tur skulle vara en skuld och minska kapitalet i bolaget. För att förtydliga att kapitalet inte är ett lån bör man lämna en skriftlig förklaring till bolaget som säger att det är ett aktieägartillskott.

I regel lämnar alla aktieägare tillskott, men det kan också förekomma att den största aktieägaren/arna endast lämnar tillskott. Hur mycket som ska lämnas som aktieägartillskott brukar främst bero på hur stor aktieinnehav aktieägaren har. Dock kan man i aktieägaravtalet avtala hur stort tillskott varje aktieägare ska ge, exempelvis kan alla aktieägare lämna lika stort tillskott oberoende hur stort aktieinnehav var och en har.

Villkorat aktieägartillskott innebär vanligen att tillskottet som man har lämnat till aktiebolaget ska betalas tillbaka när förutsättningar uppfylls. Detta sker vanligtvis när bolaget har en stabil och god ekonomi igen. Dock är det inget krav på att aktieägartillskottet ska betalas tillbaka. Hade det varit ett krav räknas det som ett lån och blivit en skuld för företaget och inte tillskott i kapital.

När det kommer till återbetalning av villkorat aktieägartillskott röstar man om det på ordinarie eller en extra bolagsstämma. Om det finns villkorat aktieägartillskott går det före eventuell utdelning i bolaget. Man måste alltså vänta till bolagsstämma innan man kan besluta om att betala tillbaka tillskottet. Du kan alltså inte ta pengar från bolaget så fort ekonomin har stabiliserat sig och det går bra för bolaget.

Ett ovillkorat aktieägartillskott har i regel inga villkor som garanterar att man har rätt att få tillbaka pengarna som man har satsat i bolaget. Trots den höjda risken att inte få tillbaka sina satsade pengar väljer många ovillkorat aktieägartillskott. Anledningen till att många väljer utan villkor för återbetalning är möjliga skattefördelar som det kan medföra.

Om man använder sig av huvudregeln (löneregeln) kan ovillkorat aktieägartillskott höja aktieägarens omkostnadsbelopp för aktierna vilket påverkar K10 och utdelningen. För att detta ska gälla måste man alltså använda sig av huvudregeln och inte schablonbelopp.

Nästa möjliga skattemässiga fördel med ovillkorat aktieägartillskott är när man säljer företaget och ska göra en vinstberäkning. Eftersom man som aktieägare får högre omkostnadsbelopp blir vinsten mindre vilket också gör att man får lägre skatt på försäljningen.

När får man betala tillbaka aktieägartillskott?

Aktieägartillskott till bolag med flera aktieägare regleras i ett separat aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal om aktieägartillskott kan innehålla bestämmelser om exempelvis när och hur stora aktieägartillskott som aktieägarna ska lämna till bolaget aktieägartillskotten ska vara villkorade eller ovillkorade vilka villkor som ska vara uppfyllda för en återbetalning av aktieägartillskotten.

En eller flera aktieägare i bolaget kan lämna aktieägartillskott. I regel lämnas aktieägartillskott av samtliga aktieägare.

Är aktieägartillskott skattefritt?

En eller flera aktieägare i bolaget kan lämna aktieägartillskott. I regel lämnas aktieägartillskott av samtliga aktieägare.

Är aktieägartillskott skattepliktigt?

Y var ett utländskt moderbolag till X AB. X AB var i sin tur moderbolag till flera svenska bolag varav flera av dem hade skattemässiga underskott. Det var tänkt att de svenska bolagen skulle fusioneras upp i X AB. Efter att fusionen hade skett tänkte Y i kapitaliseringssyfte att lämna sina fordringar på X AB som aktieägartillskott till X AB.

Huvudfrågan i målet var om ett tillskott av Y:s aktieägarlån till X AB var att anse som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott för X AB. I förutsättningarna förelåg att X AB inte var på obestånd och att fordringarnas marknadsvärde vid tillskottstidpunkten understeg fordringarnas nominella belopp.

Innan HFD:s avgörande hade Skatterättsnämnden (”SRN”) konstaterat att ett tillskott av aktieägarlånen var att anse som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott endast till den del det motsvarar fordringarnas marknadsvärde vid tidpunkten för tillskottet. Mellanskillnaden mellan fordringarnas nominella belopp och fordringarnas marknadsvärde skulle tas upp till beskattning i X AB. Som vägledning för sitt beslut utgick SRN ifrån den rättspraxis som idag ligger till grund för givarens beskattningssituation i aktuellt fall.