Vad ska man välja för räkenskapsår?

Artikel • Senast uppdaterad 13 sep. 2023

Företagets räkenskapsår är en period under vilken samtliga företagets affärshändelser ska bokföras löpande. Räkenskapsåret kan utformas på olika sätt och det är bra att välja rätt typ av räkenskapsår för just din verksamhet. Läs vidare här!

Får ekonomisk förening ha brutet räkenskapsår?

Ett räkenskapsår kan delas in i ett kalenderår och ett brutet räkenskapsår. Det är inte alla företagsformer som tillåts använda sig av ett brutet räkenskapsår. Vad innebär ett brutet räkenskapsår? Vi går igenom begreppet i avsnittet nedan.

Med räkenskapsår avses den tidsperiod under vilken ett företag löpande ska bokföra alla sina affärshändelser. Det är obligatoriskt att ange räkenskapsåret i bolagsordningen.

När ska man ha räkenskapsår?

Att ha koll på räkenskapsåret är viktigt för företagets redovisning och rapportering av ekonomiska transaktioner. Många företag använder det traditionella kalenderåret (1 januari till 31 december) som räkenskapsår, men det är också möjligt att ha ett förlängt räkenskapsår. I denna artikel kommer vi att utforska hur ett förlängt räkenskapsår fungerar och svara på några vanliga frågor om ämnet.

Ett förlängt räkenskapsår innebär att företaget har ett avvikande avslutningsdatum för sitt räkenskapsår jämfört med det traditionella kalenderåret. Det kan vara användbart för företag som har verksamheter som inte följer det traditionella kalenderåret eller som behöver anpassa sig till moderbolagets redovisningsperiod. Genom att förlänga räkenskapsåret kan företaget anpassa sin redovisning och rapportering efter sina specifika behov.

Vilket räkenskapsår som är bäst beror på företagets specifika behov och verksamhet. Det traditionella kalenderåret är det vanligaste och följer den allmänna redovisningsprincipen. Det kan vara enkelt att följa och jämföra med andra företag. Ett förlängt räkenskapsår kan vara fördelaktigt för företag som har säsongsbetonad verksamhet, följer andra redovisningsstandarder eller behöver anpassa sig till moderbolagets redovisningsperiod.

För att ta reda på om ett företag har ett förlängt räkenskapsår kan man undersöka företagets årsredovisning. Där framgår det vilket avslutningsdatum som används för räkenskapsåret. Om det avviker från den 31 december har företaget antagligen ett förlängt räkenskapsår.

De flesta företag med förlängt räkenskapsår måste deklarera senast den 2 maj året efter räkenskapsårets slut. Det är viktigt att vara medveten om att deklarationstiden kan variera beroende på företagets storlek och eventuella förlängningar eller avvikelser från det vanliga kalenderåret. Det är rekommenderat att kontrollera de specifika deklarationsreglerna hos Skatteverket.

När måste en ideell förening ha årsmöte?

Årsmötet är ett möte för alla medlemmar i föreningen. I de flesta föreningar har varje medlem en röst på årsmötet. Vissa större organisationer använder sig av ombudssystem. Då kan föreningen liknas vid en representativ demokrati. I dessa fall ska dock alla medlemmar ha möjlighet att göra sin röst hörd till ombudet som ska representera dem.

Årsmötet är föreningens högst beslutande organ. Årsmötet beslutar om vilka personer som får förtroendeuppdrag i styrelsen, valberedningen och som revisorer. Styrelsen ska företräda medlemmarna mellan årsmötena. De förvaltar och genomför de beslut som medlemmarna har tagit. Medlemmarna ska på årsmötet ta ställning till huruvida styrelsen från föregående verksamhetsår har gjort ett bra jobb och om de beviljas ansvarsfrihet eller inte. Läs mer under Förtroendevalda.

Måste en ideell förening upprätta årsredovisning?

BFN har publicerat K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund (BFNAR 2010:1). Enligt denna K1 får bokföringsskyldiga ideella föreningar upprätta förenklat årsbokslut om föreningens nettoomsättning tillsammans med medlemsavgifter, gåvor, bidrag och övriga liknande intäkter normalt uppgår till högst 3 mkr. Om dessa intäkter sammanlagt överstiger 3 mkr eller om föreningen inte vill upprätta förenklat årsbokslut ska föreningen i stället upprätta ett årsbokslut i enligt med 6 kap. 4 § BFL och tillämpa de regler som gäller för årsbokslut. En ideell förening som tillämpar K1 måste följa reglerna i sin helhet.

K1 får även tillämpas av föreningar som inte är bokföringsskyldiga enligt BFL men som frivilligt väljer att avsluta sina räkenskaper med ett förenklat årsbokslut.

Föreningar som utgör mindre företag får enligt ÅRL upprätta balans- och resultaträkning i förkortad form.

Kan man förkorta räkenskapsår?

Ett räkenskapsår är den period som en verksamhets eller rörelses bokföring omfattar och som avslutas med ett bokslut och en årsredovisning. Det är normalt ett kalenderår men kan även vara kortare eller längre, dock 18 månader som längst. Dagen då räkenskapsåret avslutas kallas för balansdag.

 Relaterad läsning: Bokföring – allt du (någonsin) behöver veta om att bokföra

Det år som en verksamhet startar stämmer räkenskapsåret inte alltid överens med kalenderåret. Därför finns möjligheten att förlänga räkenskapsåret med upp till sex månader för att räkenskapsåret ska kunna komma i fas med kalenderåret. Räkenskapsåret kan också läggas om om särskilda skäl finns och omläggningen blir godkänd av Skatteverket. Då får räkenskapsåret både förkortas och förlängas.

Var hittar jag mitt räkenskapsår?

Hur vet jag vilket räkenskapsår jag har?

Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader (3 kap. 1 § första stycket BFL). Med kalendermånader menas hela och obrutna kalendermånader.

Fysiska personer ska ha kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 1 § andra stycket BFL).

Detta gäller också handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller för en del av bolagets inkomst, liksom sådana juridiska personer som förvaltar en samfällighet som är delägarbeskattad (6 kap. 6 § andra stycket IL), t.ex. en gemensamhetsanläggning.

Vilka regler gäller för ideella föreningar?

Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska vara utformad eller hur den ska verka. Det finns dock en stark tradition och praxis i Sverige om hur en ideell förening bör vara uppbyggd. Det som främst kännetecknar denna tradition är att föreningen ska vara uppbyggd i enlighet med demokratiska principer. Detta innebär att årsmötet är det högst beslutande organet som väljer en styrelse som leder arbetet mellan föreningsstämmorna. En annan central princip är att föreningen ska vara öppen. Personer som delar föreningens intresse ska ha möjlighet att bli medlem, delta i och påverka föreningens verksamhet.

För ekonomiska föreningar finns det en lag som kallas Föreningslagen. Skillnaden mellan en ideell förening och en ekonomisk förening är att en ekonomisk förening har syftet att verka för sina medlemmars ekonomiska intressen genom en ekonomiskt inriktad verksamhet. Det är delvis ändamålsbeskrivningen i stadgarna men även verksamheten som avgör om föreningen kan betraktas som ideell.

När är en ideell förening bokföringsskyldig?

Nedanstående gäller även för registrerade trossamfund.

En ideell förening kan vara bokföringsskyldig enligt 2 kap. bokföringslagen. När ideella föreningar är bokföringsskyldiga, vad bokföringsskyldigheten innebär och hur den löpande bokföringen ska avslutas beskrivs i informationsskriften Ideella föreningar m.fl. – Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas.

Måste en ideell förening ha en revisor?

Revisorernas uppgift är att vara medlemmarnas ombud och granska styrelsen arbete. Revisorernas väljs, precis som styrelsen och valberedningen, på årsmötet av föreningens medlemmar. Hur många revisorer som föreningen ska ha regleras i stadgarna. Revisorerna måste vara aktiva under hela verksamhetsåret.

Ekonomisk granskning Att granska styrelsens arbete handlar delvis om en ekonomisk granskning. Det vill säga att kontrollera att styrelsen sköter föreningens ekonomi på ett riktigt sätt. Revisorerna måste fortlöpande kontrollera styrelsens ekonomiska rapporter, bokföring och verifikationer och hur dessa förhåller sig till budgeten. Revisorerna ska också kontrollera styrelsens rutiner. Kanske finns det regler för hur mycket pengar en person eller grupp får använda utan att tillfråga styrelsen? Har styrelsen kontroll över att dessa regler följs av kommittéer och utskott? Revisorerna måste kontrollera att verifikationerna som finns överensstämmer med de varor eller tjänster som är köpta av föreningen.

Hur ändrar man räkenskapsår?

Broschyren redogör för de regler som gäller för omläggning av räkenskapsår. Den innehåller även praktiska anvisningar för hur man gör en anmälan för registrering av nytt räkenskapsår. Den är utgiven i samarbete med Bolagsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Observera att ändring har gjorts på sidorna 2, 3 och 5 i förhållande till den ursprungliga publiceringen.

Hur långt räkenskapsår kan man ha?

Räkenskapsåret måste vara kalenderår (1 jan-31 dec) för följande företag:

Enskilda näringsidkare.
Handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst.
Samfällighetsförvaltande juridiska personer.

Vad är en räkenskapsperiod?

I företagets bokföring införs alla företagsverksamhetens utgifter och inkomster. Alla företag är bokföringsskyldiga. Det är du som företagare som bär ansvaret för att bokföringen ordnas. Det lönar sig oftast att lägga ut bokföringen till en professionell bokförare eller en revisionsbyrå, särskilt om ditt företag har en mer omfattande verksamhet.

Se relaterade tjänster och servicekanaler.

Måste man ha en revisor i en ideell förening?

Alla föreningar ska ha stadgar. I stadgarna framgår det hur en ideell förening ska skötas och vilka regler man ska följa. Man godtar stadgarna när man håller föreningsstämma, och man behöver ha stadgar från första början när man startar sin förening. Då godkänner man dem alltså på den allra första föreningsstämman.

I stadgarna ska man bland annat bestämma hur arbetet i föreningen ska se ut och hur många som ska sitta med i styrelsen. Utöver sådana uppgifter ska man också ha med paragrafer som rör en eventuell revision. Om det står i stadgarna att en ideell förening ska göra revision så måste man också anlita en revisor, i enlighet med de riktlinjer som finns i stadgarna. År det exempelvis så att man inte har inskrivet i stadgarna att föreningen ska ha en revisor men man upplever att föreningen blivit så pass stor att det hade kunnat vara lönsamt så ska man ge ett förslag till ändringar av stadgarna och då ska de ändringarna godkännas av föreningsstämman där alla medlemmar får medverka och avlägga sin röst.

När man pratar om revisorer finns det flera olika slags benämningar på dessa. Först och främst finns det de som är auktoriserade revisorer. En auktoriserad revisor har både utbildning, arbetserfarenhet och ett avlagt godkänt kunskapsprov hos Revisorsinspektionen. Vem som helst kan alltså inte använda sig av titeln auktoriserad revisor.

Det finns även revisorer som inte är auktoriserade. Det kan vara individer som just nu håller på att tillskansa sig den arbetserfarenhet de behöver för att därefter kunna ansöka om auktorisation. De som benämner sig som revisorer har ofta en relevant utbildning och arbetar för tillfället under handledning av en auktoriserad revisor.

Sist och slutligen finns det lekmannarevisorer. Det kan vara en person som är intresserad av och kunnig inom ekonomi, men som inte har någon utbildning inom området. En lekmannarevisor får inte verka som revisor i exempelvis ett aktiebolag och de är sällan lämpliga att göra revisioner av verksamheter som på något sätt är vinstdrivande. Däremot kan en lekmannarevisor i många fall vara aktuell för en ideell förening. I grund och botten behöver inte den revisor man väljer i en ideell förening ha några förkunskaper, men för att man verkligen ska få ett gediget jobb utfört är det självklart bra om den person man väljer åtminstone har ett genuint intresse av att granska ekonomin och förvaltningen.