Vad betyder de sista siffrorna i personnummer?

Personnummer är en unik identifikation på fysiska personer. Systemet med personnummer infördes 1947 i Sverige. Personer födda före 1947 erhöll då ett personnummer i det län de då bodde i. År 1967 tillkom en kontrollsiffra till personnumret. Alla personer som finns i den svenska folkbokföringen har ett personnummer. Personnumret är personligt och följer personen genom hela livet. Det är Skattemyndigheten som delar ut personnummer i samband med registreringen i folkbokföringen. Detta gäller även för personer som inte är födda i Sverige.

Hur räknar man ut den sista siffran i personnumret?

Källskatten infördes 1 januari 1947, vilket innebar att man nu inte skulle betala skatten i efterskott utan i samband med att inkomsten kom in. För att klara detta krävdes ett tillförlitligt och lätthanterligt befolkningsregister. Nu klarade man sig inte längre med kyrkböcker och manuellt förda längder och register. Den stora innovationen blev citografsystemet, ett manuellt register där grunddata om varje person stansades in i aluminiumplåtar.[2]

En nyhet vid uppläggningen av citografregistret var införandet av det tresiffriga födelsenumret, som kompletterade födelsedatumet. Detta gjorde att alla registrerade fick en helt unik identifikation, som ingen annan i riket hade.[2]

1968 kompletterades födelsedatum och födelsenumret med ytterligare en siffra, kontrollsiffran, denna siffra räknas fram med den så kallade Luhn - Algoritmen. Detta stärkte säkerheten väsentligt, eftersom man lätt kunde upptäcka felregistrering av någon siffra i personnumret vid databearbetning. Siffran skapades automatiskt i hålkortsstansen vid uppläggningsarbetet.[2] Det var också då som numret gavs den lagfästa beteckningen personnummer.[3]

Personnumret är uppbyggt av 10 siffror indelade i två grupper om 6 respektive 4 siffror. Grupperna är åtskilda med ett skiljetecken, normalt ett bindestreck (-), men om personen är över 100 år ett plustecken (+).[4]

Sedan den 1 januari 2000 fastställs personnummer enbart för personer som folkbokförs. Dessförinnan kunde personer som inte var folkbokförda i Sverige få ett så kallat "tilldelat personnummer" ("TP-nummer"). Personer som saknar svenskt personnummer får nu istället ett samordningsnummer för kontakt med svenska myndigheter. Detta ser ut som ett personnummer, men till två sista siffrorna i personens födelsedatum adderas siffran 60, vilket ger ett tal mellan 61 och 91 istället för mellan 01 och 31. En person som är född 3 oktober 1970 får sålunda ett samordningsnummer som börjar på 701063.[8]

Inom svensk vård finns något som kallas reservnummer som är ett tillfälligt identifikationsnummer som används för att koppla samman patient och vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt. De grupper av patienter som behöver någon form av reservnummer är främst vissa nyfödda (dock ej friska nyfödda, vilka dokumenteras i moderns journal), personer som inte är skrivna i Sverige, asylsökande, personer som inte kan uppge sitt personnummer (till exempel på grund av medvetslöshet eller förvirring) och då ID-handling saknas, sådana som inte vet eller vill uppge sitt personnummer, patienter som har rätt till anonym provtagning (enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV), samt för patienter där inga andra än remitterande instans skall kunna identifiera patienten..

Företag och andra organisationer i Sverige får ett organisationsnummer som används mot skatteverket ungefär som personnumret. Personer som driver enskild firma använder sitt personnummer för firman. Alla kvitton som ges till kunder måste innehålla organisationsnummer eller personnummer.

Vad säger de fyra sista siffrorna i personnumret?

Efter budgetbeskedet att Kriminalvården kan få rejäla tillskott räknar STs avdelningsordförande Joachim Danielsson med att myndigheten genomför lönesatsningar utöver den ordinarie revisionen redan i höst. ”Det ser jag som en självklarhet” säger han.

Försäkringskassan nekade livränta till en chef med utmattningssyndrom och menade att sjukdomen berodde på att hon var i konflikt med vd och inte var en arbetsskada. Nu återförvisar kammarrätten ärendet till Försäkringskassan, skriver Allt om arbetsmiljö.

Justitieombudsmannen, JO, kritiserar häktet i Sollentuna för att en intagen under två veckors tid var placerad i en cell som saknade säng och bord. Häktet får också kritik för bristande dokumentation av isoleringsbrytande åtgärder.

Arbetsmiljöverket genomför de kommande veckan inspektioner av mer än 2 000 arbetsplatser för att kartlägga risker med digitala arbetssätt. Kampanjen är en del av en EU-gemensam satsning.

Regeringen kommer i budgeten för 2024 att anslå ytterligare 100 miljoner kronor till Statens fastighetsverk, SFV. Pengarna ska användas till underhåll av myndighetens så kallade bidragsfastigheter.

Under 2022 drabbades Polismyndigheten av en större efterfrågan på pass än man förmådde möta. Nu visar en rapport från myndighetens internrevision att passverksamheten riskerar att möta olika nya utmaningar de närmaste åren.

Hur får man de fyra sista siffrorna?

Hur läser man personnummer?

Du får ett personnummer när din hemkommun har bedömt att du uppfyller kraven för att bli folkbokförd (blive bopælsregistreret/folkeregisreret).

Dessutom får barn som föds i Danmark av en mamma som redan är folkbokförd i CPR automatiskt ett personnummer och blir folkbokförda i CPR.

Om du inte ska folkbokföras i CPR kan du få ett personnummer för

Är personnummer 10 eller 12 siffror?

Du använder ditt personnummer i kontakt med myndigheter och privata företag eftersom det numret är din identitetsbeteckning i Sverige.

Skatteverket har uppdrag från regeringen att tillhandahålla aktuella och korrekta uppgifter om de som bor i Sverige så att andra myndigheter har underlag för planering och beslut. Det sker genom att folkbokföringen aviserar ut uppgifter om dig till andra myndigheter. De får rätt uppgifter om dig när det sker förändringar i folkbokföringen, till exempel om din adress när du anmäler flyttning. Privata företag kan få sina kundregister uppdaterade via Statens personadressregister (SPAR).

Hur avgörs personnummer?

Utredningen har enligt direktiven haft att göra en översyn av person— nummeranvändningen utifrån syftet att påtagligt begränsa använd— ningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Ett antal villkor uppställdes i direktiven. De förslag utredningen lämnar får exempelvis inte innebära att förutsättningarna för statistiskt och ekono— miskt utredningsunderlag och forskning försämras. Rättsskyddet får inte sänkas. Förslaget får inte heller förorsaka samhället stora kostnader.

Data- och offentlighetskommittén (DOK) genomförde 1987 en kartläggning av användningen av personnummer. Denna kartläggning har utredningen haft som utgångspunkt vid det inledande utrednings— arbetet. På grund av den snabba utvecklingen inom informationstekno— login och den ökande datoriseringen i samhället har utredningen emellertid ansett det vara nödvändigt att komplettera DOK:s kart— läggning.

Avsnitt 4 innehåller en redogörelse för den kompletterande kart- läggning av personnummeranvändningen som utredningen genomfört. I avsnittet beskrivs bl.a. personnummeranvändningen i vissa större register hos myndigheter och kommuner. Utredningen har också studerat personnummeranvändningen inom den enskilda sektorn.

Utredningens direktiv (Dir. 1993z7) innebär ett uppdrag att utreda frågan om en begränsning av användningen av personnummer. Direktiven i sin helhet framgår av bilaga ].

Utredningsarbetet inleddes i april månad 1993. Det inledande skedet ägnades huvudsakligen åt att samla in faktamaterial och gå igenom tidigare utredningsmaterial inom samma eller närliggande ämnesom— råden.

Data- och offentlighetskommittén (DOK) genomförde 1987, som framhålls i direktiven, en grundlig kartläggning av användningen av personnummer. Denna kartläggning har utredningen haft som ut— gångspunkt vid det inledande Utredningsarbetet. På grund av den snabba utvecklingen inom informationsteknologin och den ökande datoriseringen i samhället har utredningen emellertid ansett det vara nödvändigt att komplettera DOK:s kartläggning. För detta ändamål har företrädare för utredningen bl.a. besökt Datainspektionen, Riksför- säkringsverket (RFV), Riksskatteverket (RSV), Rikspolisstyrelsen (RPS) och Statistiska centralbyrån (SCB). Utredningen har också haft kontakter med bl.a. Centralnämnden för fastighetsdata (CFD), Dom- stolsverket (DV) och Finansinspektionen.

I detta kapitel beskrivs huvuddragen i det utrednings- och lagstiftnings- arbete som lett fram till eller i övrigt haft störst betydelse för reglerna om personnummer. De grundläggande reglerna om personnummer finns inom folkbokföringen. I det följande inledande avsnittet lämnas en kort historik om folkbokföringsreglerna fram till 1946, då före- gångaren till personnumren, de s.k. födelsenumren, tillskapades. Avsnittet 2.2 inleds med en redogörelse för den lagstiftning på folkbokföringens område som skett därefter och som har beröring med regleringen av personnumren. I de därefter följande avsnitten görs motsvarande redovisning i fråga om främst data- och registerlag— stiftningen.

I detta avsnitt lämnas en redogörelse för bestämmelserna om person- nummer och användningen av dessa nummer. Avsnittet inleds med en beskrivning av de grundläggande reglerna om folkbokföringen och datalagstiftningen. Här lämnas också en kort redogörelse för be— stämmelser om personnummer i Datainspektionens författningssamling (DIFS). Vidare redovisas vissa sekretessbestämmelser och regler i namnlagen. Sist i avsnittet redovisas övriga författningar med bestämmelser om personnummer.

Utvecklingen av informationsteknologin har medfört att denna kommit att användas inom de flesta områden och fått stor betydelse för samhällsutvecklingen. Numera utnyttjas ADB-teknik inom alla samhällssektorer som har behov av information och av att förmedla information. Datorutrustningen har blivit kraftfullare, billigare och enklare att hantera. Detta har medfört att att en mycket stor del av personregistreringen i dag utförs med stöd av ADB.

Ett personregister i datalagens mening uppstår när man dataregistre- rar uppgifter som kan kopplas till en enskild person. Inte bara register som innehåller personnamn och personnummer räknas som person- register. Också förteckningar med exempelvis kundnummer, tele- fonnummer eller andra koder som kan kopplas till en person räknas som personregister.

Utredningens översyn av personnummeranvändningen skall, enligt direktiven, göras utifrån syftet att påtagligt begränsa användningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Inriktningen bör enligt direktiven vara att personnummer skall få användas bara där till- räckligt starka skäl motiverar det.

Den nuvarande användningen av personnummer är utomordentligt omfattande. Sedan personnumren infördes på 1960—talet har de, som belysts i de tidigare avsnitten, efterhand fått en allt större användning. Detta har bl.a. lett fram till att personnumren nu i det närmaste heltäckande används som identifikationsbegrepp vid personregistrering i de stora dataregistren liksom i andra personregister. Det är dock inte möjligt att ange några tal eller mått för de registreringar av person- nummer som sker i dataregister eller de transaktioner som utförs med ADB eller andra tekniska hjälpmedel och som avser personnummer.

Utredningen föreslår att personnummeranvändningen regleras i en särskild lag, lagen om användning om personnummer. Enligt lagför- slaget får personnummer i princip bara användas i de fall använd- ningen medgivits i lag eller när användningen erfordras för att uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag. Förslaget redovisas i avsnitt 6.1.1. Specialmotivering till lagförslaget finns i avsnitt 9.1. I avsnitt 6.1.2 diskuterar utredningen vilka sektorer som även fortsättningsvis bör få använda personnummer och i vilka fall personnummeranvändning inte bör vara tillåten.

Utöver den särskilda lagen om användning av personnummer lämnar utredningen också andra förslag som syftar till att åstadkomma en begränsad användning av personnummer. I avsnitt 6.2 redovisas ett förslag som innebär att ett nytt identitetsbegrepp skapas för enskilda näringsidkare (föregagarnummer). Med förslaget vinner man en minskad yttre exponering av den enskilde näringsidkarens personnum- mer och därmed torde också riskerna för missbruk av näringsidkarens personnummer minska.

Är de fyra sista siffrorna i personnumret offentliga?

Hem > K > Kan Man Hitta Hela Personnummer På Nätet?

Ja. Ditt personnummer är en offentlig handling under offentlighetsprincipen. Det betyder att det ligger ute på internet och att man även kan ringa till Skatteverket för att få reda på ditt personnummer.

Vad kan man utläsa av personnummer?

De uppgifter som kan utläsas ur ett personnummer är födelseår, födelsemånad, födelsedag och kön. Könet framgår av näst sista siffran i personnumret, udda siffra för män och jämn för kvinnor. I personnummer tilldelade före 1990 kan också födelselän utläsas då varje län använde sig av en särskild nummerserie vid tilldelning av personnummer.

Från och med 1990 tilldelas födelsenumren slumpvis ur en serie som är gemensam för hela landet. Mellan födelsetiden och födelsenumret finns ett bindestreck (-), som byts ut mot ett plustecken (+) det år personen fyller 100 år.

Detta för att tydliggöra personens ålder. I normalfallet lagras däremot personnumret med tolv siffror där de två inledande siffrorna anger under vilket århundrade en person är född.

Hur lätt är det att få tag på personnummer?

Vi har testat hur lätt det är för bedragare att ta reda på ditt personnummer. Det visade sig vara lättare och snabbare att få tag i någons personnummer än vad man från början kan tro.

I Sverige är det idag väldigt lätt att få tag i mycket information om privatpersoner. Det kan handla om var man bor, hur ens familj ser ut, vad man tjänar eller kanske främst: vad man har för personnummer.

Vilken ordning är personnummer?

Hur skriver man sitt personnummer med 12 siffror?

En liten, men intressant fråga som ofta ställs är om man bör skriva sitt personnummer i CV:t eller inte? I detta blogginlägg tänkte jag ge dig ett bra svar på denna fråga. Först ett kort och enkelt svar, följt av ett lite längre och mer komplext sådant.

Hur många siffror har ett personnummer?

Syftet med funktionen är att ge dig en kontrollsiffra för ditt födelsedatum och förklara hur ett personnummer är uppbyggd!

Skriv in din födelsedatum i följande format: ÅÅMMDD-XXS

Kan man se någons hela personnummer?

Klicka på Avancerad sök i sökfältet och ange önskade sökurval. Följande sökurval finns:

- Förnamn- Efternamn- Födelseår- Ålder- Kön- Adress- Postnummer - Postort

Kan man få fram någons personnummer?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Offentlig handlingUppgifter om personnummer finns i folkbokföringen. Folkbokföringen hanteras av Skatteverket som är en myndighet vilken är skyldig att följa offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen innebär bland annat att du som privatperson har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen). Vissa handlingar kan vara belagda med sekretess vilket utgör ett hinder för att begära ut dessa. Vid folkbokföringen kan uppgifter sekretessbeläggas i vissa fall där personen uppgiften rör skulle lida men i det fall uppgiften skulle komma ut (22 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslag). I normalfallet är detta dock en uppgift som går att begära ut.