:

Vad är en Anläggningssamfällighet?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är en Anläggningssamfällighet?
  2. Vad är skillnaden på en samfällighet och en gemensamhetsanläggning?
  3. Vad ska ett Anläggningsbeslut innehålla?
  4. Vad ingår i en gemensamhetsanläggning?
  5. Vad krävs för att ändra Anläggningsbeslut?
  6. Hur ser ett Anläggningsbeslut ut?
  7. Vad är ett Anläggningsbeslut?
  8. Vem betalar gemensamhetsanläggning?
  9. Vad gäller vid gemensamhetsanläggning?
  10. Vad får en samfällighet styrelsen besluta om?
  11. Vad får en samfällighet inte göra?
  12. Vad kostar en gemensamhetsanläggning?
  13. Vem bestämmer i en gemensamhetsanläggning?
  14. Vem äger marken i en samfällighet?
  15. Vad händer om man inte får ihop en styrelse i en samfällighet?

Vad är en Anläggningssamfällighet?

  • Exempel på ändamål för gemensamhetsanläggningar
  • Gemensamhetsanläggningen måste först bildas
  • Så tar ni hand om er gemensamhetsanläggning
  • Om något behöver ändras
  • Vad kommer det att kosta?
  • Frågor och svar om gemensamhetsanläggningar

Gemensamhetsanläggningar kan till exempel bildas för följande gemensamma ändamål:

  • Enskilda vägar. Läs mer om enskilda vägar.
  • Parkeringsplatser eller garage
  • Vatten- och avloppsanläggningar
  • Grönytor
  • Lekplatser
  • Bryggor
  • Badplatser
  • Bredband för data och TV
  • Trapphus och hissar

En gemensamhetsanläggning redovisas i fastighetsregistret och har en egen registerbeteckning, till exempel Oskarshamn Berga ga:1. En gemensamhetsanläggning inrättas, ändras eller upphävs i en lantmäteriförrättning (med vissa undantag. Se information om ändra andelstal). I fastighetsregistret redovisas förrättningen som anläggningsåtgärd.

Vad är skillnaden på en samfällighet och en gemensamhetsanläggning?

Samfälligheter är egendom som gemensamt tillhör flera fastigheter. Syftet med en samfällighet är att ta hand om och underhålla den gemensamma egendomen. Det finns olika typer av samfälligheter, de vanligaste är:

Det finns två sätt att förvalta en samfällighet, med en samfällighetsförening eller genom delägarförvaltning. Det är inte tillåtet att låta ett aktiebolag eller en ekonomisk förening att stå för förvaltningen.

Vad ska ett Anläggningsbeslut innehålla?

I vissa fall kan föreningen besluta och genomföra förändringar som inte tydligt framgår av anläggningsbeslutet. Ändringarna måste dock ligga inom ramen för ändamålet i anläggningsbeslutet. I rättspraxis har det uttryckts så att ändringen inte får medföra att det blir fråga om en anläggning av principiellt annan art.

Exempel på sådana förändringar finns i flera rättsfall från bland annat Högsta domstolen (HD). Exempelvis uttalade sig HD i NJA 1989 s. 291 att tekniska anordningar som ingår i en gemensamhetsanläggning förr eller senare måste förnyas. Det ansågs naturligt att samfällighetsföreningar beaktar nya anspråk som kan ställas på anläggningens prestanda, så att föreningen inte bygger sig fast i en föråldrad teknik. Det är dock inte alltid helt klart vad som ska anses rymmas inom anläggningens ändamål.

Vad ingår i en gemensamhetsanläggning?

  • En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen   (anläggningsförrättning). Där bestäms det hur anläggningen ska utformas och skötas, men också hur kostnader ska fördelas mellan de deltagande fastigheterna.
  • Eftersom det är fastigheter och inte fastighetsägare som är anslutna till gemensamhetsanläggningen, så är även framtida ägare till de deltagande fastigheterna bundna av det som bestämts i anläggningsbeslutet.
  • Skötseln av anläggningen kan antingen ske av alla delägare gemensamt (delägarförvaltning) eller genom en samfällighetsförening (föreningsförvaltning).
  • En anläggningsförrättning gäller för all framtid, men kan omprövas i en ny förrättning vid väsentligt ändrade förhållanden, till exempel ändrat användningssätt av deltagande fastigheter.
  • Ansök om lantmäteriförrättning för att bilda eller ompröva en gemensamhetsanläggning.

Vad krävs för att ändra Anläggningsbeslut?

  • Exempel på ändamål för gemensamhetsanläggningar
  • Gemensamhetsanläggningen måste först bildas
  • Så tar ni hand om er gemensamhetsanläggning
  • Om något behöver ändras
  • Vad kommer det att kosta?
  • Frågor och svar om gemensamhetsanläggningar

Gemensamhetsanläggningar kan till exempel bildas för följande gemensamma ändamål:

  • Enskilda vägar. Läs mer om enskilda vägar.
  • Parkeringsplatser eller garage
  • Vatten- och avloppsanläggningar
  • Grönytor
  • Lekplatser
  • Bryggor
  • Badplatser
  • Bredband för data och TV
  • Trapphus och hissar

En gemensamhetsanläggning redovisas i fastighetsregistret och har en egen registerbeteckning, till exempel Oskarshamn Berga ga:1. En gemensamhetsanläggning inrättas, ändras eller upphävs i en lantmäteriförrättning (med vissa undantag. Se information om ändra andelstal). I fastighetsregistret redovisas förrättningen som anläggningsåtgärd.

Hur ser ett Anläggningsbeslut ut?

För att installera laddningspunkter på en gemensam parkeringsplats i en samfällighetsförening krävs det i många fall att anläggningsbeslutet omprövas av en lantmäterimyndighet. När antalet elbilar blir fler och fler så ökar också antalet ansökningar till Lantmäteriet för att inkludera laddningspunkter i samfälligheter. Det är nu ungefär tre gånger så många ansökningar som för ett år sedan.

Vad är ett Anläggningsbeslut?

  • Exempel på ändamål för gemensamhetsanläggningar
  • Gemensamhetsanläggningen måste först bildas
  • Så tar ni hand om er gemensamhetsanläggning
  • Om något behöver ändras
  • Vad kommer det att kosta?
  • Frågor och svar om gemensamhetsanläggningar

Gemensamhetsanläggningar kan till exempel bildas för följande gemensamma ändamål:

  • Enskilda vägar. Läs mer om enskilda vägar.
  • Parkeringsplatser eller garage
  • Vatten- och avloppsanläggningar
  • Grönytor
  • Lekplatser
  • Bryggor
  • Badplatser
  • Bredband för data och TV
  • Trapphus och hissar

En gemensamhetsanläggning redovisas i fastighetsregistret och har en egen registerbeteckning, till exempel Oskarshamn Berga ga:1. En gemensamhetsanläggning inrättas, ändras eller upphävs i en lantmäteriförrättning (med vissa undantag. Se information om ändra andelstal). I fastighetsregistret redovisas förrättningen som anläggningsåtgärd.

Vem betalar gemensamhetsanläggning?

  • Exempel på ändamål för gemensamhetsanläggningar
  • Gemensamhetsanläggningen måste först bildas
  • Så tar ni hand om er gemensamhetsanläggning
  • Om något behöver ändras
  • Vad kommer det att kosta?
  • Frågor och svar om gemensamhetsanläggningar

Gemensamhetsanläggningar kan till exempel bildas för följande gemensamma ändamål:

  • Enskilda vägar. Läs mer om enskilda vägar.
  • Parkeringsplatser eller garage
  • Vatten- och avloppsanläggningar
  • Grönytor
  • Lekplatser
  • Bryggor
  • Badplatser
  • Bredband för data och TV
  • Trapphus och hissar

En gemensamhetsanläggning redovisas i fastighetsregistret och har en egen registerbeteckning, till exempel Oskarshamn Berga ga:1. En gemensamhetsanläggning inrättas, ändras eller upphävs i en lantmäteriförrättning (med vissa undantag. Se information om ändra andelstal). I fastighetsregistret redovisas förrättningen som anläggningsåtgärd.

Vad gäller vid gemensamhetsanläggning?

  • Fastighetsägare och vissa myndigheter kan ansöka
  • Behöver vara av väsentlig och stadigvarande betydelse
  • Kostnader för att ansöka
  • Handläggningstid
  • Så ansöker du
  • Frågor och svar om att bilda en gemensamhetsanläggning

En gemensamhetsanläggning bildas genom att fastighetsägare som vill vara med och äga och förvalta gemensamhetsanläggningen ansöker om lantmäteriförrättning, en så kallad anläggningsförrättning. Även vissa myndigheter kan göra en ansökan. 

Vad får en samfällighet styrelsen besluta om?

I anslutning till främst fritidshus- och radhusområden finns olika gemensamma ytor och anläggningar som de boende i området får nyttja. Exempel på sådana så kallade gemensamhetsanläggningar är lekplatser, parkeringsytor och vägar, men även tak, värmesystem och vatten kan ingå. 

Samfälligheten är den grupp av fastigheter som ska ansvara för skötsel och underhåll av anläggningarna. Detta sker genom en samfällighetsförening där alla fastighetsägare är medlemmar. Föreningen leds av en styrelse och regler finns i samfällighetslagen.

Vad får en samfällighet inte göra?

  • Av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning), eller
  • Direkt av delägarna (delägarförvaltning)

Några andra typer av förvaltningsformer är inte tillåtna. Det går alltså inte att låta ett aktiebolag

Vad kostar en gemensamhetsanläggning?

M -MH- skrev:

Vi skall förbättra skogsväg. Vi är två fastigheter, inga papper skrivna om befintliga vägen. Det finns ett servitut från laga skiftet på stora delar av sträckan (men ej hela) sträckningen.

Vem bestämmer i en gemensamhetsanläggning?

  • Bestämmelser om markreservat för gemensamhetsanläggningar
  • Markreservat innebär en begränsning
  • Rätten till utrymmet måste säkras
  • Vid tvingande reglering krävs fastighetsindelningsbestämmelser
  • Planbestämmelsen används framför allt på kvartersmark
  • Att kombinera markreservat för gemensamhetsanläggningar med markreservat för allmännyttiga ändamål
  • Bygglovsbefriade åtgärder kan försvåra genomförandet av markreservat
  • Tillämpning av planbestämmelser om markreservat för gemensamhetsanläggningar
  • Att genomföra planbestämmelser om markreservat för gemensamhetsanläggningar
  • Bestämmelsen måste följa föreskriften
  • Redovisning av regleringar i detaljplan
  • Relaterad information

Med bestämmelser om markreservat för gemensamhetsanläggningar kan kommunen reservera områden för att ge utrymme för gemensamhetsanläggningar. Markreservat för gemensamhetsanläggningar kan tillämpas på allmän plats, kvartersmark och vattenområde.

Ett markreservat för gemensamhetsanläggning begränsar användningen av området. Kommunen får till exempel inte lämna bygglov för en åtgärd som hindrar att det inrättas en gemensamhetsanläggning på ett område med markreservat. Planbestämmelsen begränsar på så vis fastighetsägarens möjlighet att använda marken. När området har tagits i anspråk av en gemensamhetsanläggning kan begränsningar även finnas i anläggningsbeslutet vilka kan vara av betydelse för ytterligare bebyggande.

En bestämmelse om markreservat begränsar möjligheten att använda marken även om någon gemensamhetsanläggning inte inrättats. För att denna begränsning ska försvinna krävs att planbestämmelsen tas bort genom att detaljplanen ändras, upphävs eller ersätts.

Eftersom en bestämmelse om markreservat innebär en begränsning av markens användning ska dess placering bedömas noggrant, så att det inte innebär en onödig inskränkning för fastighetsägaren. Bestämmelser för markreservat kan därför inte anges allmänt utan läget och avgränsningen måste preciseras. Om det redan när planen tas fram är klargjort vilket utrymme markreservatet kräver i höjdled kan det vara en fördel att begränsa även denna utbredning så att utrymme som annars hade haft en begränsning på sig har möjlighet att utnyttjas till andra lämpliga anläggningar eller ändamål.

Vem äger marken i en samfällighet?

Begreppet samfällighet används för att bunta ihop de fastigheter som har andel i en viss egendom. Exempelvis i en by där tolv fastigheter har andel i en gemensam väg. Det är då dessa tolv fastigheter som samfälligheten består av. Samfälligheten har andel i en gemensamhetsanläggning (till exempel en väg eller avloppsanläggning) eller ett markområde (till exempel ett grönområde).

Samfälligheten kan förvaltas antingen via en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning) eller direkt av delägarna (delägarförvaltning). I stort sett alla större samfälligheter förvaltas genom föreningsförvaltning. 

Vad händer om man inte får ihop en styrelse i en samfällighet?

Bostadsrättsföreningens styrelse ska bestå av minst tre ledamöter. Det finns inget lagkrav på att föreningen måste ha suppleanter, men det förenklar arbetet om någon ledamot till exempel flyttar och det kan vara ett krav i stadgarna.