Vilka regler gäller vid Korttidspermittering?

Korttidsarbete innebär att en arbetstagare tillfälligt går ner i arbetstid och lön. Kostnaden delas av arbetstagare, arbetsgivare och staten. Systemet tillåter att arbetstidens reduceras med upp till 80 procent mellan den 1 januari och 30 april och med upp till 60 procent mellan den 1 maj och 30 juni. Till den 30 april står staten för 75 procent av kostnaden för den reducerade arbetstiden. Från den 1 maj står staten för 50 procent av kostnaden.

Korttidspermittering kan tillämpas av företag när det finns ett centralt och ett lokalt kollektivavtal om korttidspermittering. När det inom Almega tecknats ett sådant centralt kollektivavtal får berörda företag ett Arbetsgivarnytt hur de ska gå vidare.

Vad menas med Korttidspermittering?

På grund av det oförutsägbara som coronakrisen inneburit är många företag i behov av ekonomisk hjälp. Staten kan på ansökan om stöd för korttidspermittering bidra ekonomiskt till utsatta verksamheter. Då går anställda ner i arbetstid och lön under en period och staten täcker lönekostnaden för arbetsgivaren.

Korttidspermittering finns för att företag ska kunna behålla sin personal, vilket underlättar återhämtningen när krisen lagt sig. För att kunna använda sig av systemet krävs att både arbetsgivare och arbetstagare är eniga om korttidspermitteringen.

Vilka omfattas av korttidsarbete?

Om du är föräldraledig, hel- eller deltidssjukskriven eller deltidsanställd finns det starka skäl till att du inte ska omfattas av korttidsarbete. Bland annat är din arbetstid redan förkortad och det finns en komplexitet kring förläggning av arbetstid och ersättningsnivåer som gör det lämpligt att undantas från korttidsarbete på arbetsplatsen.

Samtidigt finns inget som hindrar föräldralediga, sjukskrivna eller deltidsanställda från att omfattas av korttidsarbete med statligt stöd. Men eftersom arbetsgivaren inte kan få stöd för korttidsarbete för frånvarande arbetstagare från staten bör det i flera fall saknas anledning att låta någon av dessa omfattas av korttidsarbetet.

Får man jobba under permittering?

Arbeidstakere kan jobbe i permitteringsperioden. Hvis arbeidstakeren jobber hos den permitterende arbeidsgiveren i sin vanlige stillingsprosent i mer enn seks uker sammenhengende, blir permitteringen brutt. Videre permittering anses da som ny permitteringsperiode, og arbeidsgiveren må gi nytt permitteringsvarsel og utbetale nye lønnspliktdager. Arbeidstakeren må gi informasjon til NAV på meldekortet om antall timer han/hun har arbeidet.

Permitteringsgraden kan utvides etter at permitteringen har startet, og uten at lønnspliktdagene påvirkes. Du bør sende ut nytt varsel senest 14 dager før permitteringsgraden utvides.

Kan man neka korttidsarbete?

SemesterKan arbetsgivare neka semester i förväg? Min chef har sagt till alla att ingen kommer få semester beviljad under nästa månad. Får man verkligen göra så? Hur länge/hur många gånger får arbetsgivaren neka ledighet? Anledningen uppges vara personalbrist, men för att klara vårt jobb behöver man endast några dagars utbildning.

Arbetsgivaren ska samråda med arbetstagaren och dennes fackliga organisation om semesterns förläggning. Om det inte går att komma överens så är det arbetsgivaren som bestämmer. Arbetsgivaren är dock skyldig att lägga ut semestern innan semesterårets utgång vilket bland annat innebär att arbetsgivaren inte kan neka arbetstagaren semester hur länge som helst och inte hur många gånger som helst. Henric Ask jurist

Får man ta utdelning efter Korttidspermittering?

Bestämmelserna om beräkning av löneunderlaget finns i 57 kap. 16–19 a §§ IL.

Löneunderlaget beräknas på sådan kontant ersättning som under kalenderåret före andelsägarens inkomstår har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag (57 kap. 17 § IL). Detta gäller även om företaget har brutet räkenskapsår.

Belopp som ska tas upp som inkomst av tjänst enligt bestämmelserna i 57 kap. IL, får inte räknas med i underlaget.

Kan en anställd neka korttidsarbete?

Fråga: Kan jag bli återbetalningsskyldig av stöd för korttidsarbete (korttidspermittering)?

Svar: En arbetsgivare riskerar att bli återbetalningsskyldig för hela stödbeloppet om

Hur kort får man jobba?

I ditt ska det bland annat framgå vilken som är din arbetstid.

Arbetstidslagen reglerar framför allt arbetstidens längd, det vill säga ordinarie arbetstid och övertid, samt viloperioder - uppehåll i arbetstiden, så som rast, paus, dygns- och veckovila.

I arbetstidslagen finns det till exempel regler som säger hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka.

Du har rätt till ett schema minst två veckor i förväg och arbetsgivaren måste föra anteckningar om jourtid, övertid och . Den sammanlagda arbetstiden (ordinarie arbetstid och övertid) får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader.

Får man lön om man blir permitterad?

Permittering är en period under vilken en arbetsgivare inte förser en eller flera anställda med arbetsuppgifter, trots att de har kvar sin anställning. Anledningen kan vara att arbetsmängden minskat och att arbetsgivaren helt enkelt inte har möjlighet att lika många arbetsuppgifter som tidigare.

Under permitteringstiden har du som anställd rätt till lön. I Sverige regleras permitteringslönen i Lagen om anställningsskydd (LAS). Den är semi-dispositiv, vilket betyder att vissa punkter går att förhandla bort om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Det får dock aldrig ha en negativ påverkan på arbetstagarens rättigheter.

För att inleda en permitteringsprocess på arbetsplatser utan kollektivavtal ska det finnas en särskild överenskommelse mellan arbetsgivare och minst 70 procent av arbetstagarna.

Det finns perioder då en arbetsgivare av olika anledningar måste dra ner på sin personalstyrka. Det kan vara tillfälliga svackor i verksamheten eller som nu – extraordinära världsförhållanden.

Har arbetsplatsen kollektivavtal ska frågan om permittering först diskuteras med den fackliga organisationen. I annat fall måste alla på arbetsplatsen gå ner i arbetstid lika mycket.

Observera att permittering enbart ska vara en tillfällig lösning. Företagare kan ansöka om ekonomisk hjälp för att minska sina lönekostnader under tiden permittering pågår. Det är även i statens intresse att bistå företag med medel under en kort tid (upp till 9 månader) än att bekosta en arbetslöshet på kanske många år.

Hur mycket lön får jag vid permittering?

Permittering innebär att en anställd får gå ner i tid eller inte får något arbete alls av sin arbetsgivare under en period, men ändå har kvar sin anställning. En arbetsgivare kan genom att permittera tillfälligt befria en arbetstagare från arbetet, exempelvis om ett tillverkande företag producerat för mycket i förhållande till efterfrågan. I detta fall kan det löna sig att göra ett uppehåll i produktionen, genom att man sparar på produktionskostnader.

Vanligtvis behåller de anställda dock sin lön under permitteringen, men villkoren i varje enskilt fall beror på vad som är avtalat och vilka anledningar som finns för permitteringen.

 Nu finns ett omsättningsstöd som är ett direktstöd till företag som haft ett stort omsättningstapp i samband med coronakrisen.

När ditt företag har mindre att göra och du under en tid inte kan erbjuda dina anställda jobb i samma utsträckning som tidigare har du som arbetsgivare alltså möjlighet att permittera. Efter förhandling med facket kan du ta ett beslut om att den anställde ska jobba mindre än tidigare. Det kan vara så att den anställde inte jobbar alls eller går ner i arbetstid under en period.

En viktig sak att betona när det gäller permittering är att anställningen inte upphör utan finns kvar på samma sätt som tidigare. Permittering är alltså inte detsamma som uppsägning utan det som händer är att den som är anställd inte behöver vara på jobbet och arbeta lika mycket som vanligt. Vid arbetsbrist har permitteringen fördelar för både arbetsgivaren och den anställde. Den anställde slipper bli uppsagd och du som arbetsgivare har möjlighet att kalla tillbaka den anställde till arbete när behovet uppstår igen.

Hur länge är det lagligt att jobba utan rast?

Enligt ska en arbetstagare ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Själva lagen säger ingenting om hur lång rasten ska vara, men enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rastens längd vara minst 30 minuter. Unionen anser att rasten bör vara omkring 60 minuter.

Rast innebär att du inte står till arbetsgivarens förfogande, det vill säga du har rätt att lämna arbetsstället. Exempelvis kan du äta, stänga av telefonen och inte behöva vara tillgänglig. Rasten räknas inte in i arbetstiden.

Får arbetsgivare kontrollera körkort?

Uppsökeri. Runt om i landet pågår Transportarbetareförbundets kampvecka, då förbundets anställda ger sig ut till rastplatser och arbetsställen för att träffa anställda i Transports olika branscher. En hel del frågor handlar om det nya avtalet för åkerichaufförer och terminalarbetare.

Socialförsäkringar. Det är för svårt att få ersättning för förlorad arbetsinkomst efter arbetsskador. Därför föreslår utredaren Dan Holke att kraven minskas.

… modellbyggare från Kvidinge, Skåne, som nyligen blev både nordisk mästare och tog hem publikpriset vid Trailer Trucking-festivalen i Mantorp.

Taxi. Facket har rätt att få ut uppgifter om övertid för alla anställda chaufförer, hävdar Transportarbetareförbundet. Men Varbergs taxi vill bara lämna ut anteckningar om medlemmar i facket. Nu stämmer Transport taxibolaget inför Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet.

Vad menas med 3 12 regeln?

För att möjliggöra lågbeskattad utdelning efter årsskiftet måste du som delägare uppfylla det så kallade löneuttagskravet, det vill säga ha tagit ut en årslön om minst 641 280 kronor (vilket motsvarar 9,6 inkomstbasbelopp och som för inkomstår 2020 uppgår till 66 800 kronor).

Observera att det lönebaserade utrymmet för delägarnas samtliga andelar inte får överstiga ett belopp motsvarande 50 gånger delägarens eller närståendes kontanta ersättning från bolaget eller dess dotterbolag.

Ett vanligt fel är att man inte gör en avstämning innan årsskiftet och tar ut för låg lön vilket begränsar dina möjligheter till lågbeskattad utdelning. Eftersom det är kontant utbetalda löner för kalenderåret som ingår i beräkningen går ett misstag i form av för lågt löneuttag inte att reparera i efterhand.

Måste man ta ut lön för att få utdelning?

Hur många varningar innan avsked?

SVAR: Det som i dagligt tal kallas att ”få sparken” heter formellt att bli avskedad. Det kan man bli om man brutit mot anställningsavtalet på ett så allvarligt sätt att arbetsgivaren inte behöver varna först. Stöld mot arbetsgivaren, hot och våld på arbetsplatsen och i vissa fall sexuella trakasserier är grund för avskedande. Om man kört bil berusad i jobbet kan det också vara skäl för avsked. Men det är inte helt självklart eftersom arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar om en anställd har en alkoholsjukdom.

SVAR: Nej, det har ingen betydelse. Poängen är att man inte har rätt att ta med sådant som tillhör arbetsgivaren utan tillåtelse. Det är inte pengavärdet på det man tar som avgör om det är avskedandegrund.

– Det är en sådan förtroendeskada så det behöver inte arbetsgivaren acceptera, säger Ellinor Gudmundsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

Däremot kan det vara så att arbetsgivaren vet om att det sker och inte bryr sig om att anställda då och då tar hem exempelvis matrester. Då är det svårare att plötsligt avskeda någon för det som man hittills accepterat.