Vad är omräkningsreserv?

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framåt redovisas också som tillskjutet kapital.

Omräkningsreserven innefattar de valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Omräkningsreserver hänförliga till avyttrade tillgångar är inte väsentliga.

Vad är en omräkningsdifferens?

Detta ställningstagande rör avräkning av utländsk skatt i inkomstslaget näringsverksamhet och valutakursfrågor som gäller beräkningen av den utländska inkomsten i täljaren i spärrbeloppsberäkningen. Det gäller både för enskilda näringsidkare och juridiska personer. Skatteverkets uppfattning redovisas i form av tre exempel på olika typer av utländska inkomster (ränteinkomst, kapitalvinst vid försäljning av fastighet och inkomst från fast driftställe).

När det gäller verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe används ränteinkomst på en lånefordran i utländsk valuta som exempel. Valutakursdifferenser som uppkommer löpande under beskattningsåret därför att det belopp som bokförs som ränteinkomst skiljer sig från det belopp som mottas vid betalningen (eller värderingen vid beskattningsårets utgång av fordringen på ränteinkomsten) anses vara sådana intäkts- och kostnadsposter som ska påverka den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen. Det gäller under förutsättning att de inte har eliminerats genom valutasäkring. Däremot ska valutakursdifferenser som uppkommer vid beskattningsårets utgång i samband med värderingen av den lånefordran som genererar ränteinkomsten inte beaktas vid beräkningen av den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen.

För kapitalvinstbeskattade tillgångar ingår eventuella valutakursdifferenser som uppkommit under innehavstiden och (om växling sker inom 30 dagar) fram till växlingstillfället i kapitalvinstberäkningen. Det är den på detta sätt beräknade kapitalvinsten som ska tas upp som utländsk inkomst vid spärrbeloppsberäkningen. Om köparens betalning görs vid en senare tidpunkt än försäljningsdagen och om växling till svenska kronor inte sker inom 30 dagar från avyttringen ska eventuella valutakursdifferenser på köpeskillingsfordran inte ingå i spärrbeloppsberäkningen.

Vad ska man elimineras i koncernredovisning?

En koncern består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. Detta innebär att en koncern är en sammanslutning av flera företag.

Enligt årsredovisningslagen kan ett moderföretag uppstå på flera olika sätt. Det vanligaste sättet är att ett företag innehar mer än hälften av det totala antalet röster i ett annat företag. Detta ägande kan vara både direkt och indirekt.

Med direkt ägande menas att moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna i ett dotterföretag. Med indirekt ägande menas att moderföretaget når röstmajoritet genom att de även innehar röster i andra företag som i sin tur har rösträtt i dotterföretaget.

Övriga sätt ett moderföretag kan uppstå på finns i årsredovisningslagens första kapitel och alla sätten bygger på att moderföretaget har ett bestämmande inflytande i dotterföretaget.

Ett moderföretag (företag A) kan äga ett eller flera dotterföretag (företag B). Detta dotterföretag kan i sin tur äga andra dotterföretag (företag C). Företag B och företag C bildar då en underkoncern, i vilken företag B är moderföretag.

En koncernredovisning är upprättad som om moderföretaget och dess dotterföretag vore en enda ekonomisk enhet.

En koncernredovisning är en redovisning för ett moderföretag och dess dotterföretag upprättad som om dessa vore en enda ekonomisk enhet, det vill säga som om företagen i koncernen inte har några transaktioner mellan varandra.

Det vi utgår ifrån i detta blogginlägg är den lagstadgade koncernredovisningen. Företag kan även välja att göra en intern konsolidering, eller koncernredovisning, för delår eller helår. Vad gäller interna konsolideringar finns inte samma formkrav.

Vilken valutakurs ska användas vid bokföring?

Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta (4 kap. 6 § BFL). Den redovisningsvaluta som gäller för företaget ska användas för samtliga affärshändelser och i samtliga led i redovisningen. Det innebär att samma redovisningsvaluta ska användas både i bokföringen för presentation i registreringsordning och i systematisk ordning (BFNAR 2013:2 Bokföring kommentaren till punkterna 2.4–2.6).

Uttrycket ”ska kunna presenteras” ovan innebär inte nödvändigtvis att den enskilda affärshändelsen måste noteras i bokföringssystemet i den aktuella redovisningsvalutan. Det räcker att man ur bokföringssystemet, utifrån den noterade affärshändelsen, kan ta fram och presentera affärshändelsens belopp, omräknat till redovisningsvalutan per dagen för affärshändelsen. Av förarbetena framgår att bestämmelsen inte är avsedd att förhindra användning av s.k. flervalutasystem. När ett sådant system används får man acceptera att beloppet kan tas fram och presenteras i redovisningsvalutan med en eller ett par dagars fördröjning (prop. 1999/2000:23 s. 216).

Vad är RFR 2?

Rådet för finansiell rapportering har publicerat ändringsmeddelanden samt gjort uppdateringar i rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I artiklarna nedan redogör vi för vilka nyheterna är. Rådet för finansiell rapportering har inte gjort några ändringar av RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner eftersom det inte inträffat några förändringar i lag eller norm som påverkar denna rekommendation.

Januari

Vad är RedR 1?

FAR:s Operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning ser årligen och vid behov över rekommendationer (RedR) och uttalanden (RedU) i redovisningsfrågor utfärdade av FAR.

Nedan kommenteras större ändringar.

Hur räknar man ut minoritetsintresse?

Det nu framlagda rekommendationsutkastet löser problemet med delavyttringar av mellan 1 och 49 % av dotterbolag. Däremot medger det inte en rättvisande redovisning av realisationsresultatet, då så många aktier i ett dotterbolag säljs att dotterbolaget övergår till att bli ett intressebolag. Som jag visat i den tidigare åberopade artikeln i Balans 10/1983 leder dessa försäljningar ofta till en underskattning av resultatet; alla intjänade vinstmedel och obeskattade reserver försvinner ju ur koncernbalansen trots att en del därav belöper på det tidigare moderbolagets kvarvarande aktieinnehav.

För att åstadkomma en rättvisande redovisning även i dessa situationer krävs en övergång till att redovisa intressebolag enligt den s k kapitalandelsmetoden (equity method). Man kanske då också skulle kunna stävja det allt vanligare ofoget att sälja ut 51 % av förlustdöttrar för att slippa konsolidera dem.

Dessa skäl samt det förhållandet att det blivit allt vanligare att börsbolagen köper upp 25 %-iga andelar i varandra har föranlett redovisningskommittén att påbörja en omarbetning av vårt nuvarande utkast till rekommendation om andelar i intresseföretag, vilket aldrig fått fullt genomslag i företagens redovisningar. Vi avser att inom kort publicera ett utkast som kommer att följa den internationella utvecklingen och öppna vägen för en redovisning i koncernredovisningen av intressebolag enligt kapitalandelsmetoden.

Är koncernredovisning svårt?

När man sitter med ett flertal bolag, elimineringar av interna transaktioner kan det vara utmanande. Med goodwill-elimineringar börjar komplexiteten att öka. Har man sedan olika ägarandelar, kanske också olika valutor i koncernen, så är allt fler överens om att det finns ett behov av ett standardsystemstöd för att göra den här processen både snabbare och säkrare. När det är på plats kan man välkomna återkommande förändringar i strukturen, den ekonomiska styrmodellen samt nya regler och lagar på ett nytt tryggare sätt. Det är alltså nu koncernredovisningen börjar bli så mycket mer än bara summering.

Många av våra kunders intresse att migrera sin Excel lösning drivs på som ett resultat av någon större händelse som förvärv eller börsnotering. Läs om flera av dessa utlösande faktorer.

I vilken valuta ska redovisningen ske?

Frågor om utländsk valuta får praktisk betydelse i momshänseende både vad gäller fakturering och redovisningen i skattedeklarationen.

Måste man använda dubbel bokföring?

Dubbel bokföring är det vanligaste bokföringssystemet idag. Här bokför du en och samma affärshändelse i både debet och kredit. Systemet har vi den italienska munken Luca Pacioli att tacka för. Det var nämligen han som under 1400-talet instiftade begreppen ”debet” och ”kredit” som hänger kvar än idag.

Med denna typ av bokföring ska summan på debetsidan vara lika med den på kreditsidan. Det är beviset på att verifikationen stämmer.

Om du bokför fler transaktioner på samma bokföringsorder och du får differens mellan den vänstra (debet) och högra (kredit) sidan betyder det att du har skrivit i fel belopp. Då är det bara att kontrollera siffrorna på nytt och korrigera. Därför är denna metod självkontrollerande.

Vad är RFR 1?

In addition to cookies that are strictly necessary to operate this website, we use the following types of cookies to improve your experience and our services: Functional cookies to enhance your experience (e.g. remember settings), and Performance cookies to measure the website's performance and improve your experience., and Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you.

We have detected that Do Not Track/Global Privacy Control is enabled in your browser; as a result, Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you, are automatically disabled.

Vad står RFR för?

Rådets rekommendationer består av RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Rådets normgivning uppdateras löpande i takt med förändringar i det regelverk normgivningen baseras på. Uppdateringar tillämpas från den tidpunkt regelverksförändringen senast träder i kraft för tillämpning eller, om tidigare tillämpning är tillåten, från den tidpunkt då företaget i sin koncernredovisning väljer att tillämpa regelverksförändringen.

Vilket är förhållandet mellan ÅRL och far RedR 1?

Tar primärt upp frågor om löpande redovisning samt vilken typ av sammanställning olika kategorier av företag ska göra

Click the card to flip 👆

Vad är syftet med k1 K3 regelverken?

Det finns ett antal bolag i Sverige som inte alls har möjlighet att välja regelverket K2. Större bolag måste tillämpa K3. Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av följande villkor: