:

Hur bokför man kursdifferenser?

Innehållsförteckning:

  1. Hur bokför man kursdifferenser?
  2. Vilket belopp bokförs på konto för kursdifferenser vid betalning?
  3. Vilken valutakurs ska användas vid bokföring?
  4. Är valutakursförluster avdragsgilla?
  5. Vad är en valutakursdifferens?
  6. När används konto 3960?
  7. Vad bokförs på konto 7690?
  8. Vad bokförs på konto 5410?
  9. I vilken valuta ska redovisningen ske?
  10. Måste man göra dubbel bokföring?
  11. Vad är valutakursdifferens?
  12. När uppkommer en valutakursförlust på en kundfordran?
  13. Hur bokför man på ett valutakonto?
  14. Vad är skillnaden mellan devalvering och depreciering?
  15. När används konto 7691?

Hur bokför man kursdifferenser?

När du hanterar utgående fakturor i annan valuta än SEK kan det uppstå valutakursdifferenser om valutakursen har ändrats från det att fakturan skapades till det att betalning sker. Dessa differenser måste då bokas som en valutakursvinst eller valutakursförlust, och kopplas till fakturan och betalningen, för att posterna ska lägga sig som stängda i kundreskontran.

Kontrollera att betalningen och fakturan är matchade mot varandra i kundreskontran

Vilket belopp bokförs på konto för kursdifferenser vid betalning?

Ett valutakonto är ett bankkonto som innehåller likvida medel i en utländsk valuta som skiljer sig från en redovisningsenhets redovisningsvaluta.

En redovisningsenhet kan öppna ett valutakonto för att ta emot betalningar i en utländsk valuta och för att göra utbetalningar i en utländsk valuta utan att behöva växla valuta vid varje betalningstillfälle. Ett valutakonto avser en viss valuta och kan exempelvis avse euro, brittiska pund eller amerikanska dollar.

Vilken valutakurs ska användas vid bokföring?

Använder man fakturametoden och tar emot en leverantörsfaktura i annan valuta bör man beräkna summan efter fakturadatumets valutakurs och ange denna summan när man registrerar fakturan. När man sen bokför det belopp man faktiskt betalar kan det eventuellt bli en valutavinst eller förlust som också ska registreras.

Du köper en programvara från USA. Fakturabeloppet är på 202 dollar. Beloppet i SEK på fakturadatum motsvarar 2097.97 kr.

Skapa en leverantörsfaktura och använd den bokföringsmall som passar inköpet. Du anger att det är inköp från utlandet på samma vis som andra inköp, dvs genom att ändra säljarens land till Från EU-land eller Från icke EU-land. I vårt exempel med inköp från USA väljer vi Från icke EU-land

Är valutakursförluster avdragsgilla?

Kursvinster och kursförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta beskattas som kapitalvinst och kapitalförlust enligt 41 kap. 2 § IL. Bestämmelserna om hur kapitalvinsten och kapitalförlusten ska beräknas finns i 54 kap. IL. En kursvinst på en skuld uppkommer när värdet av det ursprungligen lånade beloppet är högre än det belopp låntagaren betalar tillbaka när lånet löses.

Skattskyldighet för kursvinst uppkommer det beskattningsår då återbetalning av skulden sker (54 kap. 5 § IL).

Vid amorteringar sker beskattningen för den del av skulden som amorterats och beräkning av vinst respektive förlust sker för varje betalning för sig.

Vad är en valutakursdifferens?

När man har ett givet belopp i en valuta och ska räkna om den till en annan valuta uppstår en skillnad mellan beloppen då omräkningen sker enligt skilda valutakurser. Den skillnaden kallas för valutadifferens eller kursdifferens. Det finns reglerat hur man ska räkna och vilka dagar som gäller vid överföringen av valutan.

När valutan ändras i samband med en överföring och det uppstår en differens kallas det kursdifferens. Det är inte lämpligt att blanda valutor vid överföringar mellan olika länder. Därför får man istället göra en omräkning av kursen både från den dagen fakturan skickas och dagen för fakturans ankomst. Den dagen som kursdifferensen uppstår blir dagen för bokning. Hanterar man mycket olika valutor kan det vara en bra lösning att använda sig av ett valutagenomsnitt löpande under året. Vid tillfället för bokslut ska man alltid genomföra omräkningen efter kursen som gäller vid balansdagen. Om man väljer att använda sig av valutagenomsnitt under löpande år är det av högsta vikt att man noga följer kursutvecklingen. I annat fall kan differensen mot den verkliga kursen bli alldeles för stor vid slutet av året.

När används konto 3960?

  • 1 Kontoklass
  • 2 Kontogrupp
  • 3 3960 Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär
  • 4 Bokföringsmässig effekt
  • 5 Bokföringsmässig sammanställning

Intäktskonto ökar alltid på kredit och minskar på debit(se nedan). Konton inom denna klass är att anse som Resultatkonton.

Vad bokförs på konto 7690?

Skatteverket tillåter att man drar av hela kostnaden för terminalglasögon dvs glasögon du behöver för att sköta ditt jobb, givet att du spenderar jobbet framför en dator. Bokföringen sker med debet på konto 7690 Övriga personalkostnader mot kredit på konto 1930 Kassa samt debet på 2640 Ingående moms. Se utförligt exempel nedan.

Skatteverket stipulerar att avdrag får ske för såväl terminalglasögon som tillhörande synundersökning. Då synundersökningen inte är momspliktig sker den enklast i egen bokföringspost.

Vad bokförs på konto 5410?

  • Skapa en gratis offertförfrågan på dorunner.se.
  • Jämför och välj bland flera leverantörer. Du får upp till 5 offerter.
  • Få jobbet utfört av ett kvalitetssäkrat proffs.

”Förbrukningsinventarier rör sig om något mer långsiktigt än förbrukningsmaterial”.

I generella ordalag kan man säga att förbrukningsmaterial innefattar varor som köps in, används och byts ut. Gemensamt för dem är också att de ska ha en användningstid på mindre än ett år. Det som räknas som förbrukningsmaterial behöver inte nödvändigtvis vara en komponent i ett företags slutprodukt, men den kan vara ett måste för att det ska gå att tillverka eller utforma slutprodukten. Ett företag som levererar produkter med post kan till exempel bokföra emballaget som förbrukningsmaterial och ett måleriföretag kan hantera kostnaden för golvpapp som förbrukningsmaterial. Exempel på andra produkter som du kan bokföra på kontot för förbrukningsmaterial är toalettpapper, batterier och toner till skrivaren.

För att du ska kunna bokföra en kostnad som förbrukningsmaterial behöver den ha ett obetydligt värde. Det betyder att den inte får överstiga ett halvt basbelopp exklusive moms (ett basbelopp uppgår till 48 300 kronor för år 2022).

Vet du vilka kostnader som är avdragsgilla för ditt företag? I den här artikeln kan du läsa mer om vad som gäller för en enskild näringsverksamhet och för aktiebolag.

I vilken valuta ska redovisningen ske?

Affärshändelser ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § BFL. Redovisningsvalutan är som huvudregel svenska kronor men får i aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag vara euro.

En utländsk filial till ett svenskt företag får enligt 4 kap. 6 § BFL alltid ha sin redovisning i en valuta som i det landet godtas som redovisningsvaluta.

En affärshändelse i en annan valuta än redovisningsvalutan ska enligt BFNAR 2013:2 punkt 2.4 räknas om till redovisningsvalutan enligt avistakursen per dagen för affärshändelsen. Vid en sådan omräkning får ett företag enligt BFNAR 2013:2 punkt 2.5 i stället för avistakursen använda en valutakurs som är en approximation av faktiska kurser (om inte det ger en för stor avvikelse från en omräkning till avistakurs) eller den valutakurs som ska tillämpas för affärshändelsen enligt ML.

Måste man göra dubbel bokföring?

Dubbel bokföring är det vanligaste bokföringssystemet idag. Här bokför du en och samma affärshändelse i både debet och kredit. Systemet har vi den italienska munken Luca Pacioli att tacka för. Det var nämligen han som under 1400-talet instiftade begreppen ”debet” och ”kredit” som hänger kvar än idag.

Med denna typ av bokföring ska summan på debetsidan vara lika med den på kreditsidan. Det är beviset på att verifikationen stämmer.

Om du bokför fler transaktioner på samma bokföringsorder och du får differens mellan den vänstra (debet) och högra (kredit) sidan betyder det att du har skrivit i fel belopp. Då är det bara att kontrollera siffrorna på nytt och korrigera. Därför är denna metod självkontrollerande.

Vad är valutakursdifferens?

1.Ett företag kan bedriva aktiviteter utomlands på två sätt. Det kan ha transaktioner i utländsk valuta eller äga utlandsverksamheter. Dessutom kan ett företag redovisa sina finansiella rapporter i en utländsk valuta. Syftet med denna standard är att ange hur transaktioner i utländsk valuta och utlandsverksamheter ska redovisas i ett företags finansiella rapporter och hur finansiella rapporter ska räknas om till en rapporteringsvaluta.

2.Huvudfrågorna är vilken valutakurs eller vilka valutakurser som ska användas och hur effekterna av ändrade valutakurser ska redovisas i de finansiella rapporterna.

När uppkommer en valutakursförlust på en kundfordran?

Ett företags fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta ska vid beskattningen värderas till kursen vid beskattningsårets utgång (14 kap. 8 § första stycket IL). Denna värderingsregel gäller inte för finansiella instrument som är lager och som enligt 17 kap. 20 § IL tas upp till det verkliga värdet.

Innebörden av att fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta enligt 14 kap. 8 § IL ska värderas till kursen vid beskattningsårets utgång, är att orealiserade vinster eller förluster som beror på ändrade valutakurser kommer att påverka företagets beskattningsbara resultatet.

Regeln är inte beroende av hur företaget har redovisat posterna i räkenskaperna. Oavsett om företaget har beaktat kursändringar i räkenskaperna eller inte, är det valutakurserna på balansdagen som ska tillämpas vid beskattningen.

Bestämmelsen i 14 kap. 8 § IL har en generell utformning och gäller alla slags fordringar i en näringsverksamhet. Ett företags fordringar kan skattemässigt vara antingen kapitaltillgångar, lagertillgångar, kundfordringar eller liknande tillgångar. Med kapitaltillgångar avses i inkomstslaget näringsverksamhet andra tillgångar än t.ex. lagertillgångar och kundfordringar (25 kap. 3 § IL).

Hur bokför man på ett valutakonto?

En affärshändelse i en annan valuta än företagets redovisningsvaluta (exempelvis vid import och införsel och export och utförsel samt vid lån i utländsk valuta) ska enligt BFNAR 2013:2 punkt 2.4 räknas om till redovisningsvalutan enligt avistakursen per dagen för affärshändelsen (transaktionskurs). Enligt punkt 2.5 får företaget vid omräkning till redovisningsvaluta i stället använda

  • en valutakurs som är approximation av faktiska kurser, om den inte ger en för stor avvikelse från en omräkning till avistakurs, eller

  • den valutakurs som ska tillämpas för affärshändelser enligt ML.

Ett företag som tillämpar kontantmetoden enligt 5 kap. 2 § BFL får enligt BFNAR 2013:2 punkt 2.6 använda kursen till vilken betalning sker vid omräkning.

Vad är skillnaden mellan devalvering och depreciering?

Devalvering är en nedskrivning av ett lands valuta i förhållande till andra valutor.

Devalvering är en valutareform som innebär en nedskrivning av ett lands valuta i förhållande till andra valutor, alltså en sänkning av växelkursen. Motsatsen till devalvering är revalvering och innebär att ett land ökar värdet på sin valuta i förhållande till andra valutor. Sverige devalverade kronan ett flertal gånger på 1970-talet och tidigt på 1980-tal. För att kunna genomföra en devalvering måste landet ha en fast växelkurs. Fast växelkurs betyder att valutakursen bestämts på förhand. Med fast växelkurs är det lättare för exportörer och importörer att ha koll på växelkursen, men nackdelen är att valutan kan bli felaktigt värderad, antingen övervärderad eller undervärderad. Rörlig eller flytande växelkurs innebär att marknaden justerar växelkursen varje dag. Om ett land tillämpar rörlig växelkurs kallas en nedskrivning av valutans värde för depreciering.

När används konto 7691?

Det finns mängder med konton dit olika affärshändelser kan kopplas. Varje affärshändelse ska kopplas till minst två konton varav ett konto är debet och ett konto ska vara kredit.

Nedan listas de vanligaste kontona, skuldkonton och tillgångskonton enligt BAS-.kontoplanen.

  • 1110 - Byggnader
  • 1225 - Verktyg
  • 1250 - Datorer
  • 1510 - Kundfordringar
  • 1910 - Kassa
  • 1920 - Bank
  • 1940 - Bankonto