:

Vad är skillnaden mellan Förenklingsregeln och huvudregeln?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är skillnaden mellan Förenklingsregeln och huvudregeln?
  2. När kan jag använda huvudregeln?
  3. När får man använda Förenklingsregeln?
  4. Hur räknar man ut huvudregeln?
  5. Vad innebär huvudregeln?
  6. Kan man byta från Förenklingsregeln till huvudregeln?
  7. Hur mycket utdelning kan jag ta ut 2023 Förenklingsregeln?
  8. Hur mycket lön för huvudregeln?
  9. Vad är bäst lön eller utdelning?
  10. Hur mycket lön för att ta utdelning 2023?
  11. Hur mycket får man ta i utdelning 2023?
  12. Är utdelning skattefritt?
  13. Kan man ta ut utdelning utan att ta ut lön?
  14. Är utdelning bättre än lön?
  15. Är det bättre att ta utdelning än lön?

Vad är skillnaden mellan Förenklingsregeln och huvudregeln?

Nedan har du en checklista för hur du räknar ut hur mycket du kan ta i utdelning från ditt aktiebolag och få hela utdelningen beskattad med 20 procents inkomstskatt.

  • Börja med att ta fram uppgift på hur många aktier du ägde i fåmansföretaget vid årets ingång och hur många aktier det var totalt i företaget vid årets ingång. Detta hittar du i företagets aktiebok.
  • Du kan då räkna fram din andel av företaget som
  • När kan jag använda huvudregeln?

    Du kan ta utdelning till låg beskattning enligt förenklingsregeln eller så kan du använda reglerna om lönebaserad utdelning (huvudregeln). Reglerna om lönebaserad utdelning kan ge stora utdelningsutrymmen men kräver också en hel del i löneuttag.

    Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

    När får man använda Förenklingsregeln?

    Du kan ta utdelning till låg beskattning enligt förenklingsregeln eller så kan du använda reglerna om lönebaserad utdelning (huvudregeln). Reglerna om lönebaserad utdelning kan ge stora utdelningsutrymmen men kräver också en hel del i löneuttag.

    Det är dock viktigt att poängtera att det finns betydande fördelar med att ta ut ersättning från bolaget i form av lön i första hand.

    Hur räknar man ut huvudregeln?

    Det här är det regelverk som styr hur investeringar i fåmansbolag ska beskattas och däribland hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget eller för kapitalvinst vid försäljning av bolaget. Tidigare fanns bestämmelserna i tredje paragrafen, 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt, vilket gav namnet 3:12-reglerna. Även om bestämmelserna numera finns i inkomstskattelagen har namnet dröjt sig kvar.

    Vad innebär huvudregeln?

    Det här är det regelverk som styr hur investeringar i fåmansbolag ska beskattas och däribland hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget eller för kapitalvinst vid försäljning av bolaget. Tidigare fanns bestämmelserna i tredje paragrafen, 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt, vilket gav namnet 3:12-reglerna. Även om bestämmelserna numera finns i inkomstskattelagen har namnet dröjt sig kvar.

    Kan man byta från Förenklingsregeln till huvudregeln?

    Gränsbelopp beräknat enligt förenklingsregeln utgår ifrån en schablon motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp. För utdelning 2023 uppgår gränsbeloppet enligt förenklingsregeln till 195 250 kronor, oavsett löneuttag.

    Notera att förenklingsregeln bara kan nyttjas i ett bolag och att schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andel i bolaget. Är ni flera ägare till ett bolag så fördelas schablonbeloppet utifrån ägarandel.

    Hur mycket utdelning kan jag ta ut 2023 Förenklingsregeln?

    Det här är det regelverk som styr hur investeringar i fåmansbolag ska beskattas och däribland hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget eller för kapitalvinst vid försäljning av bolaget. Tidigare fanns bestämmelserna i tredje paragrafen, 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt, vilket gav namnet 3:12-reglerna. Även om bestämmelserna numera finns i inkomstskattelagen har namnet dröjt sig kvar.

    Hur mycket lön för huvudregeln?

    Det här är det regelverk som styr hur investeringar i fåmansbolag ska beskattas och däribland hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget eller för kapitalvinst vid försäljning av bolaget. Tidigare fanns bestämmelserna i tredje paragrafen, 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt, vilket gav namnet 3:12-reglerna. Även om bestämmelserna numera finns i inkomstskattelagen har namnet dröjt sig kvar.

    Vad är bäst lön eller utdelning?

    Om du som företagare ska ta ut lön eller utdelning beror på en mängd olika faktorer. Det kan låta lockande att ta utdelning med 20 procent och betala 20 procent i skatt, men det är inte alltid fördelaktigast.

    Som företagare kan du påverka hur hög lönen från ditt AB ska vara för ditt arbete och därmed årets resultat i ditt AB. Lönen (arbetsinkomsten) är grunden för rätt till och beräkning av sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m.m. och du tjänar in till din allmänna pension på arbetsinkomsten. Dessutom krävs det att du tagit ut lön för att t.ex. premier till tjänstepension ska vara avdragsgilla för ditt AB och du ska få använda lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln. 

    Eftersom grundavdraget (som gör att du inte betalar skatt på första delen av din arbetsinkomst) blir högre med inkomst upp till viss nivå och den statliga inkomstskatten börjar tas ut vid viss högre inkomst är beskattningen av arbetsinkomster progressiv [1]. Detta gör att för låginkomsttagare (särskilt pensionärer som har ett högre grundavdrag) eller den som inte har arbetsinkomster från annat håll kan ha fördel av att ta ut lön både för att det ger mer kvar i handen och för att förmåner tjänas in socialförsäkringssystemet. 

    Hur mycket lön för att ta utdelning 2023?

    Delägare i ett fåmansföretag kan själva välja mellan att göra uttag från det egna företaget i form av lön eller utdelning. Här följer de särskilda skatteregler som gäller för utdelning från fåmansföretag.

    Vid utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller speciella regler (de så kallade 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger så kallad normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.

    Hur mycket får man ta i utdelning 2023?

    Förenklingsregeln utgår ifrån en schablon motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp. För utdelning 2023 uppgår gränsbeloppet enligt förenklingsregeln till 195 250 kronor, oavsett löneuttag.

    Förenklingsregeln kan bara nyttjas i ett bolag och att schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andel i bolaget. Är ni flera ägare till ett bolag så fördelas schablonbeloppet utifrån ägarandel.

    Är utdelning skattefritt?

    Du får beräkna och tillgodoräkna dig ett gränsbelopp när du äger aktier vid beskattningsårets ingång. Du får inte tillgodoräkna dig något gränsbelopp samma år du startar bolaget eller köper aktier av någon annan.

    Räkna fram gränsbeloppet enligt förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får växla mellan reglerna genom åren och välja den som ger högst gränsbelopp. Däremot får du bara använda förenklingsregeln i ett av eventuellt flera fåmansföretag där du har kvalificerade aktier.

    Kan man ta ut utdelning utan att ta ut lön?

    För att möjliggöra lågbeskattad utdelning efter årsskiftet måste du som delägare uppfylla det så kallade löneuttagskravet, det vill säga ha tagit ut en årslön om minst 641 280 kronor (vilket motsvarar 9,6 inkomstbasbelopp och som för inkomstår 2020 uppgår till 66 800 kronor).

    Observera att det lönebaserade utrymmet för delägarnas samtliga andelar inte får överstiga ett belopp motsvarande 50 gånger delägarens eller närståendes kontanta ersättning från bolaget eller dess dotterbolag.

    Ett vanligt fel är att man inte gör en avstämning innan årsskiftet och tar ut för låg lön vilket begränsar dina möjligheter till lågbeskattad utdelning. Eftersom det är kontant utbetalda löner för kalenderåret som ingår i beräkningen går ett misstag i form av för lågt löneuttag inte att reparera i efterhand.

    Är utdelning bättre än lön?

    Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

    En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

    Är det bättre att ta utdelning än lön?

    Om du som företagare ska ta ut lön eller utdelning beror på en mängd olika faktorer. Det kan låta lockande att ta utdelning med 20 procent och betala 20 procent i skatt, men det är inte alltid fördelaktigast.

    Som företagare kan du påverka hur hög lönen från ditt AB ska vara för ditt arbete och därmed årets resultat i ditt AB. Lönen (arbetsinkomsten) är grunden för rätt till och beräkning av sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m.m. och du tjänar in till din allmänna pension på arbetsinkomsten. Dessutom krävs det att du tagit ut lön för att t.ex. premier till tjänstepension ska vara avdragsgilla för ditt AB och du ska få använda lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln. 

    Eftersom grundavdraget (som gör att du inte betalar skatt på första delen av din arbetsinkomst) blir högre med inkomst upp till viss nivå och den statliga inkomstskatten börjar tas ut vid viss högre inkomst är beskattningen av arbetsinkomster progressiv [1]. Detta gör att för låginkomsttagare (särskilt pensionärer som har ett högre grundavdrag) eller den som inte har arbetsinkomster från annat håll kan ha fördel av att ta ut lön både för att det ger mer kvar i handen och för att förmåner tjänas in socialförsäkringssystemet.