Hur räknar man ut andelstal i en Vägförening?

Delaktighetsförändringar i en gemensamhetsanläggning kan ske genom överenskommelse mellan ägare av berörd fastighet och övriga delägare. Om gemensamhetsanläggningen förvaltas av en samfällighetsförening träffas överenskommelsen mellan ägare av berörd fastighet och föreningens styrelse. Med delaktighetsförändringar menas inträde av ny fastighet, utträde av deltagande fastighet eller höjning alternativt sänkning av befintligt andelstal.

Först behöver parterna tillsammans komma överens om de nya andelstalen. När parterna är överens ska överenskommelsen prövas och godkännas av lantmäterimyndigheten för att bli gällande. Den grundläggande bestämmelsen finns i 43 § anläggningslagen (nytt fönster) (lagen förkortas AL). Någon lantmäteriförrättning krävs inte för prövningen.

För att Lantmäteriet ska kunna handlägga ärendet behöver överenskommelsen innehålla tydliga uppgifter om bland annat nya andelstal och ersättningsbelopp. Uppgifter om hur exempelvis ersättningsbelopp har räknats fram behöver också lämnas in. Lantmäteriet kan inte hjälpa till med stöd inför beräkning av ersättningsbelopp. Ersättningsreglerna som finns i 36-39 §§ AL (nytt fönster) kommer att ligga till grund för vår prövning. Läs gärna vår förklarande sammanfattning om detta nedan samt vår ordlista gällande termer som används på denna sida.

Kan man gå ur en Vägsamfällighet?

När du köper din bostad ska det framgå av avtalet om fastigheten ingår i en samfällighet. Det är främst vanligt i radhusområden eller i områden med fritidshus där de boende delar gemensamma ytor och anläggningar som lekplatser, parkeringar och vägar.

När du köper en fastighet som ingår i en samfällighet blir du som fastighetsägare automatiskt medlem i en samfällighetsförening. Föreningen ansvarar för förvaltningen av samfällighetens gemensamma ytor och anläggningar.

Medlemmar i en samfällighetsförening betalar en avgift till föreningen. Denna så kallade uttaxering sker vanligtvis årsvis. Ta reda på hur stor avgiften är så att du kan ta med denna kostnad i budgeten för ditt nya boende. Fråga också säljaren eller kontakta styrelsen och fråga om några större investeringar är beslutade eller är på gång och hur de ska finansieras. Sådana beslut kan innebära att alla fastighetsägare i området måste betala ett större belopp i en extra betalning för investeringen i fråga.

Vem äger vägen i en Vägsamfällighet?

Enskilda vägar är alla vägar som inte är allmänna och underhålls av stat och kommuner. Här går vi genom vem som är ansvarig för driften av dessa vägar.

Av Sveriges alla vägar är ungefär två tredjedelar enskilda och resten allmänna. De enskilda vägarna sköts av väghållare, som kan vara en samfällighetsförening, en vägförening eller en enskild person. Det finns också enskilda vägar som drivs med bidrag från staten och där väghållningen sköts av en entreprenör. Då är väghållningen oftast indelad i geografiska områden. Exempel i Stockholm är Södertörn, där väghållningen sköts av Skanska, eller Värmdö där Svevia är entreprenör.

Vem äger marken i en Vägsamfällighet?

Vad har en vägförening för ansvar?

Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Staten, via Trafikverket, eller kommuner, vägföreningar/samfällighetsföreningar eller enskilda fastighetsägare är väghållare för olika typer av vägar.

Fördelningen av väghållaransvar ser i korthet ut så här:

Hur fastställs andelstal?

När en bostadsrättsförening bildas får varje bostadsrätt ett eget andelstal. Hur stort det andelstalet blir baseras på bostadsrättens andel av de totala insatserna i föreningen. Hur mycket varje bostadsrätt skall bidra med i insats vid nybildningen bestäms av den ekonomiska planen. Det finns ett gäng olika parametrar som avgör hur stor insatsen blir för en specifik bostadsrätt. Här är några exempel:

Bostadsrättens storlek
Våningsplan
Om det finns balkong
Var i fastigheten bostaden ligger
Om bostaden ligger nära bullrande plats som tex tvättstuga

Dessa (och fler) olika parametrar styr alltså insatsen och därmed andelstalets storlek. Det betyder i grund och botten att två bostadsrätter som är precis lika stora men som skiljer sig vad gäller våning, läge eller annat kan ha olika andelstal.

För att hitta ditt andelstal kan du titta i kontraktet du skrev under när du köpte bostadsrätten. Du kan även kontakta föreningen och be att få uppgiften.

Alla bostadsrätternas andelstal skall stå med i bostadsrättsföreningens lägenhetsregister.

Vad får en samfällighet inte göra?

I en samfällighetsförening har de medverkande fastighetsägarna ansvar över drift och underhåll av det som ägs tillsammans, till exempel mark eller gemensamhetsanläggningar. Ni i samfällighetsföreningen väljer själva hur ni vill förvalta er samfällighet, Lantmäteriet har ingen roll i detta.

Lantmäteriet kan utifrån registrerade uppgifter i fastighetsregistret erbjuda utdrag ur fastighetsregistret på respektive delägande fastighet och ägare som har andelar i en marksamfällighet eller gemensamhetsanläggning. Dessa uppgifter kan behövas när till exempel kallelser ska skickas ut till medlemmar i en samfällighetsförening.

Vad händer om man inte får ihop en styrelse i en samfällighet?

En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening och regler för hur beslut ska fattas återfinns i lagen om ekonomiska föreningar i kombination med regler i bostadsrättslagen. Enligt dessa regler ska styrelsen ha minst tre ledamöter, varav minst två ska tillsättas genom val på stämman. Alla ledamöter måste vara medlemmar i föreningen om inte föreningens stadgar tillåter något annat eller det handlar om en make/maka till en medlem. Det går också att ha arbetstagarrepresentanter för det fall föreningen t.ex. har en anställd vaktmästare. Utöver ordinarie ledamöter är det lämpligt med ett antal suppleanter som kan träda i de ordinarie ledamöternas ställe om dessa av någon anledning är frånvarande. Detta gäller både om en ledamot inte kan ställa upp på ett visst möte eller om denne säljer sin bostadsrätt och ska flytta från föreningen.

I en styrelse ska en ledamot väljas till ordförande (styrelsen väljer normalt själv vem), en ledamot ska vara kassör och en sekreterare. Styrelsen är beslutsför, d.v.s. kan fatta gällande beslut, om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om en styrelse är fler än det föreskrivna minimiantalet tre ledamöter undviker man situationer som att föreningens eldsjälar (ordförande och hennes son som är sekreterare i styrelsen) fattar alla beslut själva eller fattar beslut där de uppenbart är jäviga. Å andra sidan kan en för stor styrelse göra arbetet tungrott. Det gäller att anpassa antalet ledamöter utifrån varje enskild bostadsrättsförenings storlek och övriga förutsättningar.

Vi kan hjälpa er förening med att se över era stadgar om ni vill ändra antalet ledamöter/suppleanter som er förening ska ha. Om ni t.ex. har i era stadgar att ni ska vara minst 7 ledamöter i styrelsen, innebär detta att 4 personer måste närvara på varje möte för att styrelsen ska vara beslutsför. Detta kan innebära onödiga förseningar i handläggningen.

Gränsdragningen mellan vad som faller innanför ramarna för styrelsens befogenhet och vilka beslut som ska fattas på en stämma är ett av de områden där det begås mest misstag. Vissa styrelser vill gärna bestämma allt själva och fattar beslut som är utanför deras befogenhet medan andra styrelser skyggar iväg från ansvar och med glädje hänskjuter alla frågor, stora som små, till föreningsstämman för beslut. Man bör givetvis undvika att arbetet blir tungrott utan ska vara beredd på att ta in medlemmar utanför styrelsen vid behov i arbetet. Man måste också undvika att styrelsen helt bakbinds av stämmobeslut som hindrar vanligt styrelsearbete.

I en bostadsrättsförening ansvarar styrelsen för den löpande förvaltningen medan större beslut ska tas på stämma. Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens byggnader och mark, beslut om ändringar av insatser, beslut om stadgeändringar och beslut om att föreningens verksamhet ska utvidgas på något sätt måste alltid tas på stämma. Vill en bostadsrättsförening t.ex. bygga om en vindsvåning till två lägenheter för uthyrning är detta ett sådant beslut som ska tas på en föreningsstämma. Att notera är vidare att stämman är det ställe där motioner från medlemmar ska tas upp. Har man som medlem större förslag eller synpunkter som inte direkt rör den löpande förvaltningen bör man alltså inte ta det i förbifarten när man råkar åka hiss med föreningens ordförande utan ta upp det i riktigt ordning på en föreningsstämma.

Vad ingår då i den löpande förvaltningen? Vad kan styrelsen själv fatta beslut om? Ganska mycket faktiskt. Styrelsens ansvar är ganska långtgående och av det följer också befogenheten att fatta beslut. Styrelsen representerar bostadsrättsföreningen och har ansvar både mot medlemmarna och som fastighetsägare gentemot myndigheter och hyresgäster. Har föreningen anställda är det också styrelsen som har arbetsgivaransvaret. De ansvarar för fastigheten och alla dess funktioner vilket inte bara innebär att det ska skottas och sandas utan t.ex. också innebär att man måste vara insatt i olika skyddslagstiftningar som gäller för fastighetsägare som miljölagstiftning, brandföreskrifter m.m. Det finns många egenkontroller som måste göras med jämna mellanrum, exempelvis kontroller av hissar och ventilation. Att ha en så kallad underhållsplan rekommenderas d.v.s. ett dokument med nedskrivna rutiner för vad som behöver göras för att möta alla de krav som gäller. Styrelsen är också ansvarig för föreningens ekonomi vilket innebär att de ska se till att föreningen har en god ekonomi. Varje år måste en budget sättas upp och sedan i slutet på året en årsredovisning och andra dokument som behövs för revision. Sist men inte minst, så är de ansvariga för den allmänna trivseln och ska se till att ordningsregler i stadgarna följs och att medlemmar uppmuntras att dyka upp på städdagar och på annat sätt engagera sig i föreningen.

Som ovan nämns ska en styrelse enligt lag ha minst tre, men gärna fler, ledamöter. För att en styrelse ska kunna vara beslutsför måste fler än hälften av alla ledamöter vara närvarande. En styrelse på tre skulle alltså kunna fatta beslut med bara två närvarande ledamöter. För beslut gäller så kallad enkel majoritet det vill säga den sida som har flest röster vinner. Är det lika antal röster har ordföranden utslagsrösten. Rent teoretiskt är det därför möjligt att ordförande och en ledamot kan fatta bindande beslut, trots att både den tredje medlemmen och suppleanten ligger i vinterkräksjuka. Och detta utan att bryta mot röstningsreglerna. Detta är kanske inte en särskilt vanlig situation, men illustrerar hur viktigt det är att ha en väl övervägd storlek på styrelsen inte bara för att fördela arbetsbörda och ansvar utan också för att motverka maktmissbruk.

Mer vanligt är att styrelsen inte följer röstningsreglerna och därför fattar beslut med för få antal ledamöter närvarande. Kanske av okunskap, kanske för att man känner att det inte finns tid att vänta med ett beslut. Dessutom, enligt reglerna är en styrelse inte beslutsför även om fler än hälften av medlemmarna är närvarande om inte samtliga ledamöter haft tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillräckligt underlag för att avgöra ett ärende. Detta innebär alltså att det inte är tillåtet att ta upp ett ärende för allra första gången och direkt fatta beslut om inte alla ledamöter är närvarande.

Vi bistår ofta styrelser i hanteringen av olika beslut. Det kan gälla dels frågor om jäv i styrelsen och dels om hur en viss fråga bör handläggas. Hur gör man om styrelsen inte kommer överens i en viss fråga? Och hur bör man lämpligast formulera besluten?

Kan kommunen ta över en Vägsamfällighet?

Jag har en fråga angående en väg vi har till vårt hus. För att komma till huset så måste man avvika från kommunala vägen och in på en liten grusväg som tillhör vårt hus. Det finns två hus till innanför som också måste ha tillgång till vägen för att komma fram till deras hus. Så de har servitut för att köra där. Dock bara hört att det är så, inget sett. Innan det så var det en asfalterad väg till i alla fall ena huset, och då var det kommunen som ägde den och tog hand om det. Jag har försökt skriva till kommunen och undrade om de till exempel kan ta tillbaka vägen då vi som ägare inte kan göra något med den delen av vår tomt och bara får fixa underhållet. Fast det inte bara är vi som utnyttjar den. Men kommunen skrev då, att när det inte är allmän mark så kan kommunen inget göra. Hur ska man gå tillväga? Eller kan man begära av grannarna att dom ska vara med och bidra till underhåll av väg?

Sebastian

Vad får en samfällighet styrelsen besluta om?

Styrelsens uppdrag är att bereda olika frågor, förvalta de beslut som årsmötet fattat, leda föreningens arbete samt att representera föreningen i olika sammanhang.

Varje ledamot har ett stort ansvar för föreningens verksamhet. Därför är det centralt att styrelseledamöterna känner sig engagerade i föreningens verksamhet och är beredda att lägga tid och energi för att leda delar av föreningens arbete. Det är mycket viktigt att de som blir valda till styrelseledamöter känner till vad deras uppdrag är och vilket ansvar de har gentemot medlemmarna.

Vem är firmatecknare i en samfällighetsförening?

Begreppet samfällighet används för att bunta ihop de fastigheter som har andel i en viss egendom. Exempelvis i en by där tolv fastigheter har andel i en gemensam väg. Det är då dessa tolv fastigheter som samfälligheten består av. Samfälligheten har andel i en gemensamhetsanläggning (till exempel en väg eller avloppsanläggning) eller ett markområde (till exempel ett grönområde).

Samfälligheten kan förvaltas antingen via en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning) eller direkt av delägarna (delägarförvaltning). I stort sett alla större samfälligheter förvaltas genom föreningsförvaltning.

Vilka lagar gäller för en samfällighet?

En samfällighetsförening främsta syfte är att ta hand om och förvalta egendomen som flera fastigheter äger tillsammans. Genom att förvalta den gemensamma egendomen genom en samfällighet sker förvaltningen på ett effektivt och rättvist sätt.

Samfälligheten förvaltas på två olika tillvägagångssätt, genom en samfällighetsförening eller genom en delägarförening. Skillnaden är att genom en delägarförening förvaltar delägarna den gemensamma egendomen direkt, och en samfällighetsförening förvaltas genom föreningen. Något som skiljer dessa tillvägagångssätt åt är bland annat beslutsfattningen.

Får man bada på samfällighet?

Det korta svaret på var du får bada är i stort sett överallt, tack vare allemansrätten. Vid havet, sjöar eller andra vattendrag gäller generellt strandskydd som syftar till att ge allmänheten tillgång till stränder och att bevara goda livsvillkor för djur och växtliv.

Så vill du slippa trängseln vid allmänna badplatserna – leta dig helt enkelt fram till ett mer privat ställe.

– Allemansrätten är väldigt stark och gör det möjligt för alla att få tillgång till att bada oavsett vem som äger marken, säger Malin Almquist.

Vad har en Vägförening för ansvar?

Enskilda vägar är alla vägar som inte är allmänna och underhålls av stat och kommuner. Här går vi genom vem som är ansvarig för driften av dessa vägar.