:

Hur fungerar skattereduktion på bolån?

Innehållsförteckning:

  1. Hur fungerar skattereduktion på bolån?
  2. När får man skattereduktion på bolån?
  3. Hur räknar man ut skattereduktion på lån?
  4. Hur gör man för att få skattereduktion?
  5. Får man tillbaka på skatten om man har lån?
  6. När har man rätt till skattereduktion?
  7. Får man tillbaka på skatten när man har lån?
  8. Hur funkar det med skattereduktion?
  9. Kan man dra av ränta på deklarationen?
  10. Vem har rätt till ränteavdrag?
  11. Vad är skillnaden mellan skattereduktion och avdrag?
  12. Hur jämka ränteavdrag?
  13. Hur mycket pengar får man ge bort skattefritt 2023?
  14. Får man tillbaka på skatten om man betalar ränta?
  15. Hur mycket av räntan får man tillbaka på skatten?

Hur fungerar skattereduktion på bolån?

Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån. Räntan på de flesta typer av lån är avdragsgilla för privatpersoner i Sverige. Ränteavdraget gäller dock inte studielån.

Det vanligaste är att göra ränteavdrag på bolån och det är också där det finns mest pengar att spara, eftersom lånen ofta är stora. Men du kan också få ränteavdrag på privatlån och billån.

När får man skattereduktion på bolån?

I vår lånekalkyl kan du räkna ut hur mycket du kan låna oavsett om du ska köpa bostadsrätt, hus eller fritidshus. 

Hur räknar man ut skattereduktion på lån?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

Ränteavdrag är ett avdrag på skatten för dig som har lån. Det innebär att staten ger tillbaka lite av de räntekostnader du betalat under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Ränteavdrag innebär att du får göra avdrag på den totala skatten med upp till 30% av räntekostnaden på dina lån upp till 100 000 kr. Har du räntekostnader över 100 000 kr får du dra av 21% på den del som överstiger 100 000 kr.

Hur gör man för att få skattereduktion?

- Sista dagen att deklarera är den 2 maj, men för att få eventuell skatteåterbäring redan i april behöver du deklarera tidigare än så. Du kanske också behöver kolla upp och stämma av en del uppgifter och då kan det vara skönt att vara ute i god tid för att undvika att hamna i tidsnöd sista dagen, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom.

Den som godkänner sin deklaration digitalt senast den 30 mars, utan att göra tillägg eller ändringar, får sin eventuella skatteåterbäring mellan den 5 april och den 6 april. Som ändring räknas till exempel avdrag för resor till och från arbetet eller redovisning av bostadsförsäljning.

Får man tillbaka på skatten om man har lån?

Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån. Räntan på de flesta typer av lån är avdragsgilla för privatpersoner i Sverige. Ränteavdraget gäller dock inte studielån.

Det vanligaste är att göra ränteavdrag på bolån och det är också där det finns mest pengar att spara, eftersom lånen ofta är stora. Men du kan också få ränteavdrag på privatlån och billån.

När har man rätt till skattereduktion?

Om du tillhör tabell 32 innebär det inte att du ska betala 32 procent i skatt. I tabellskatten är nämligen vissa avdrag och skattereduktioner inräknade, till exempel betalar du lägre skatt med anledning av jobbskatteavdraget, grundavdraget och det förhöjda grundavdraget. Dessutom betalar du procentuellt sett mer i skatt ju högre inkomst du har.

Nytt för år 2023 är att skatten på pension blir lägre först från januari det år du fyller 67. Då får du rätt till det förhöjda grundavdraget på pensionen vilket innebär en lägre skatt.

Om du fortsatt har en lön efter 65 års ålder så får du fortfarande det förhöjda jobbskatteavdraget på din lön från året du fyller 66. Det gör det skattemässigt fördelaktigt att fortsätta jobba och vänta med att ta ut pensionen tills året du fyller 67.

Får man tillbaka på skatten när man har lån?

Räntekostnader är alltid avdragsgilla med 30%, oavsett om det är ett bolån, smslån eller annan kredit. I praktiken innebär detta att du som har lån får en rabatt på vad du betalar i ränta på ditt hus eller din bostadsrätt. Reglerna om avdrag, eller skattereduktion som det egentligen heter, gäller dock för precis alla lån, så det är alltså ingen skillnad på exempelvis ett bostadslån eller en avbetalningskredit. Effekten av rabatten blir dock så mycket större för ett bolån än för en kredit på ett mindre belopp och därför är det främst i samband med bostadskrediter som räntereduktionen får någon betydelse.

Hur funkar det med skattereduktion?

Erikshjälpen och våra samarbets­partners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet, samla in besöks­statistik och möjliggöra personaliserad marknads­föring. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik Marknadsföring

Kan man dra av ränta på deklarationen?

Den ränta som betalats på ett bostadslån kan i allmänhet dras av i beskattningen antingen delvis eller i sin helhet. Avdraget av räntor på bostadslån beror på i hurdan användning bostaden är.

Om du har tagit ett lån för din första bostad ska du läsa om ränteavdrag för första bostad.

Du kan dra en del av räntorna på bostadslån i beskattningen om du har tagit lånet för att förvärva familjens stadigvarande bostad eller för totalrenovering av den. Bostaden kan vara ett egnahemshus eller en bostadslägenhet. Observera att ränteavdraget för bostadslån har minskat stegvis från och med år 2012. I beskattningen för 2022 är ränteavdraget för bostadslån 5 procent. Från och med 2023 kan räntorna på bostadslån inte längre dras av i beskattningen.

De avdragsgilla räntorna dras i första hand av från kapitalinkomsterna. Om du inte har kapitalinkomster eller de är mindre än dina avdragsgilla räntor uppstår ett underskott. Av detta underskott räknas 30 % som en underskottsgottgörelse som dras av från skatterna på dina förvärvsinkomster.

Vem har rätt till ränteavdrag?

En ränteutgift är en kostnad för en kredit, d.v.s. det belopp låntagaren betalar till långivaren utöver kapitalbeloppet som ersättning för att hen får låna pengar. För att betecknas som ränta ska ersättningen vara förutbestämd och beräknas utifrån lånebeloppets storlek och lånets löptid (RÅ 1997 ref. 44, RÅ 2001 ref. 21 samt HFD 2021 ref. 30).

Det saknar betydelse om ersättningen betecknas som ränta eller som något annat. Det innebär att även en ersättning som beräknas efter ett index kan anses vara ränta. Räntesatsen bestäms med ledning av marknadsräntan vid lånetidpunkten, säkerheten för lånet, och lånets löptid.

Alla ränteutgifter som inte dras av i inkomstslaget närings­verksam­het är i princip avdragsgilla i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 § IL och 42 kap. 1 § IL). Detta gäller, med vissa undantag vid t.ex. tillämpning av skatteavtal, även om ränteutgifterna inte är en omkostnad för intäkternas förvärvande. Ränta på en skuld som en person har tagit för sin utbildning eller i och för tjänsten hör till inkomstslaget kapital, se även ränta på studiemedel. Avdrag för sådan ränta görs inte i inkomstslaget tjänst.

Vissa utgifter är inte räntor men lagstiftaren har ändå valt att behandla dem som ränteutgifter. Detta gäller

  • Tomträttsavgäld, d.v.s. den årliga avgift som en innehavare av tomt med tomträtt får betala till fastighetsägaren, som oftast är en kommun (42 kap. 27 § IL).
  • Ränteersättning till långivaren för utebliven ränta vid förtida återbetalning av lån (42 kap. 7 § IL). Kallas även för ränteskillnadsersättning.
  • Räntekompensation (42 kap. 8 § IL)
  • Ränteförmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst för att en anställd har fått låna pengar från sin arbetsgivare till en ränta som vid lånetillfället understiger marknadsräntan. Den anställde får avdrag för denna förmån som en ränteutgift (42 kap. 11 § IL).

Huvudregeln är att man inte får göra avdrag för sina levnads­kostnader (9 kap. 2 § IL). Även om man har lånat pengar och sen använt dem för att betala personliga levnads­kostnader är dock räntan på lånet oftast avdragsgill. Men ibland kan det som kallas för ränta anses vara en sådan personlig levnads­kostnad som inte är avdragsgill.

En person som hade hyrt en båtplats hade lånat pengar med 15 procent ränta från ett närstående bolag till uthyraren. Sedan lånade personen i sin tur ut pengarna till uthyraren utan ränta. Högsta förvaltnings­domstolen ansåg att konstruktionen med ett låneavtal mellan privatpersonen och bolaget uppenbarligen hade till syfte att privatpersonen skulle kunna göra ett ränteavdrag vid sin taxering för att därigenom reducera den verkliga ersättningen för båtplatsen. Domstolen medgav inte avdrag för ränteutgiften eftersom räntan kunde jämställas med hyra och därför var en personlig levnadskostnad (RÅ 1984 1:39). Samma bedömning har Högsta förvaltnings­domstolen gjort i ett fall som gällde leasing där ett lån togs från ett utomstående finansieringsbolag men där motparten var så involverad att leasingavtalet och kreditavtalet sågs som delar av en och samma transaktion (RÅ 1982 Aa 72).

I ett liknande fall har Högsta förvaltnings­domstolen ansett att en betalning inte var en ränta utan en medlemsavgift som inte var avdragsgill (RÅ 1979 Aa 67). I andra fall, där upplåning har skett från en utomstående person, har Högsta förvaltnings­domstolen medgett avdrag för ränta på lånat belopp men beskattat mottagaren för en ränteintäkt.

Vad är skillnaden mellan skattereduktion och avdrag?

Arturo Arques är privatekonom på Swedbank och sparbankerna. Vi låter honom svara på de vanligaste frågorna om rut och rot.

Det pratas om rot och rut i lite olika sammanhang – men vad står de för egentligen? – Rot är en förkortning för reparation, ombyggnad och tillbyggnad. Rut stod en gång i tiden för "rengöring, underhåll och tvätt". Idag omfattar ju avdraget betydligt mer än så, men de är båda skatteavdrag som man kan få göra för tjänster som utförs i eller i nära anslutning till hemmet.

Hur jämka ränteavdrag?

Att skattejämka innebär helt enkelt att du justerar ditt skatteavdrag under året och betalar mindre i skatt varje månad under det aktuella inkomståret, i stället för att deklarera skatteavdraget efterföljande inkomstår. Jämkningen påverkar med andra ord egentligen inte hur mycket avdrag du får, utan snarare när du får det.  

Tänk på att inte skattejämka för stora belopp. Då kan du nämligen få kvarskatt, vilket innebär att du måste betala tillbaka det du har jämkat för.

Hur mycket pengar får man ge bort skattefritt 2023?

Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Regler om skattefria inkomster finns i 8 kap. inkomstskattelagen (IL).

Får man tillbaka på skatten om man betalar ränta?

Du får göra avdrag för de räntor som du betalat under inkomståret. Banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgift på den ränta som du betalat under året. Har du fått kontrolluppgift är denna ifylld i din inkomstdeklaration.

Det är bara för räntor på lån som du själv varit personligen betalningsansvarig för som du kan göra avdrag.

Hur mycket av räntan får man tillbaka på skatten?

Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån. Räntan på de flesta typer av lån är avdragsgilla för privatpersoner i Sverige. Ränteavdraget gäller dock inte studielån.

Det vanligaste är att göra ränteavdrag på bolån och det är också där det finns mest pengar att spara, eftersom lånen ofta är stora. Men du kan också få ränteavdrag på privatlån och billån.