Vad ska man skriva i förvaltningsberättelsen?

I en förvaltningsberättelse redogör ett företag, bland annat, för de viktigaste händelserna under ett räkenskapsår. Det är en kompletterande och ofta mer detaljerad beskrivning än vad som framgår av balansräkning, resultaträkning och notupplysningar. Här ska även finnas jämförelser med tidigare år. Vilka krav som ställs på en förvaltningsberättelse framgår mer detaljerat längre ned i detta blogginlägg.

Alla företag som upprättar en årsredovisning ska även upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen är en del av årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen ska placeras längst fram i årsredovisningen, det vill säga före balansräkning, resultaträkning, eventuell kassaflödesanalys samt noter.

Årsredovisningslagen ställer mer omfattande krav på en förvaltningsberättelses innehåll om företaget räknas som ett större företag jämfört med om det räknas som ett mindre företag (se definition nedan).

Måste man ha en förvaltningsberättelse?

Företag som är skyldiga att lämna årsredovisning ska även lämna en förvaltningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över:

Är verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse samma sak?

I punkt 3.7 förtydligas och utökas ÅRL:s krav på en förvaltningsberättelse enligt följande:

verksamhetens art och inriktning,
viktiga förändringar i verksamheten,
viktiga externa faktorer som påverkat företagets ställning och resultat,
speciella omständigheter som i särskild grad berör företaget,
ägare som innehar mer än 10 % av rösterna,
komplementär i kommanditbolag, och
väsentliga förändringar i ägarstrukturen.

Om företaget inte längre tillämpar fortlevnadsprincipen i 2 kap. 4 § ÅRL ska detta enligt punkt 3.8 framgå av förvaltningsberättelsen.

Måste en ideell förening upprätta årsredovisning?

Ideella föreningar och registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund benämns på denna sida alla som ”föreningar”. En förening som är bokföringsskyldig enligt 2 kap. 2 § BFL ska antingen avsluta sin löpande bokföring för räkenskapsåret med ett årsbokslut eller med en årsredovisning. Årsbokslutet kan även upprättas i förenklad form. På vilket sätt en förening ska avsluta sin löpande bokföring beror på föreningens storlek (6 kap. 1 § och 6 kap. 3 § BFL). Vilken normgivning föreningen kan använda beror på om en årsredovisning eller ett årsbokslut ska upprättas vid räkenskapsårets utgång.

En förening som är ett mindre företag ska avsluta den löpande bokföringen för räkenskapsåret med ett årsbokslut (6 kap. 3 § BFL). Om nettoomsättningen normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor kan den löpande bokföringen för räkenskapsåret avslutas med ett årsbokslut i förenklad form (6 kap. 3 BFL). Om föreningen är moderföretag i en koncern kan föreningen även använda de internationella redovisningsreglerna.

Hur ser en förvaltningsberättelse ut?

Hur funkar det här med årsredovisning? I den här filmen går vi igenom vad du behöver göra i sex olika steg. (Längd: 4:03 minuter.)

ska ta fram en årsredovisning och lämna in den till Bolagsverket. När årsstämman har fastställt balans- och resultaträkningen har du en månad på dig att lämna in årsredovisningen till Bolagsverket. Det innebär att årsredovisningen ska finnas hos Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Du kan välja att lämna in din årsredovisning digitalt till Bolagsverket eller skicka den med posten.

Vem skriver under förvaltningsberättelsen?

In addition to cookies that are strictly necessary to operate this website, we use the following types of cookies to improve your experience and our services: Functional cookies to enhance your experience (e.g. remember settings), and Performance cookies to measure the website's performance and improve your experience., and Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you.

We have detected that Do Not Track/Global Privacy Control is enabled in your browser; as a result, Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you, are automatically disabled.

Vad innebär en förvaltningsberättelse?

Aktiebolag, ekonomiska föreningar samt vissa handelsbolags räkenskapsår ska alltid avslutas med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Årsredovisningen består av en balansräkning, en resultaträkning, en revisionsberättelse samt en förvaltningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen ska innehålla sådant som inte kan återges i balansräkningen och resultaträkningen. Den ska återge en rättvisande översikt över utvecklingen av ett företags verksamhet, ställning och resultat.

Måste man ha ett årsmöte i en ideell förening?

De flesta frågor och svar är hämtade med tillstånd från Christer Leopolds sida Voluntaris – Ideella Strategier / Föreningsdoktorn

Kan styrelsen istället kalla till årsmöte på hemsidan?

Måste en ideell förening ha en revisor?

Det är föreningens stadgar som avgör om det ska finnas en eller flera revisorer. Stadgarna är som ett regeldokument som gör gällande hur föreningen ska skötas och man gör stadgarna i samband med att föreningen upprättas. Det går också att göra ändringar i stadgarna på föreningsstämman i takt med att föreningen utvecklas.

Allt det vi går igenom i vår guide är generella tillvägagångssätt och regler. Det är alltid det som står i stadgarna som gäller ifall de säger något annat än det vi berättar i den här texten.

Ett aktiebolag som måste ha en revisor behöver välja en auktoriserad revisor som ska anmälas till Bolagsverket. Det regleras i lagen. Det finns inga liknande bestämmelser kring vem som kan göra revision av en ideell förening utan reglerna är inte lika krävande. En revisor i en ideell förening behöver egentligen inte ha några förkunskaper, men det är förstås bra om denne har det.

Många tänker att en revision handlar om att hitta fel i arbetet som styrelsen har gjort, men det är inte det som är det huvudsakliga eller enda syftet med en revision. Därför ska man verkligen lägga ner tid på att hitta en revisor som är seriös och som hjälper föreningen att utvecklas. En bra revisor kommer göra ett arbete som stärker medlemmarnas förtroende för det som styrelsen gör.

Även fast det inte finns regler som säger att revisorn måste ha förkunskaper ska man ändå leta efter någon som kan ekonomi. Det är en förutsättning för att revisorn ska veta vad och hur hen ska göra den granskning som revisionen innebär.

Måste man ha verksamhetsberättelse?

Bokslutet ska upprättas inom fyra månader efter räkenskapsperiodens slut. Styrelsen under den innevarande räkenskapsperioden (enligt datumet för undertecknandet) ansvarar för undertecknandet även om den föregående styrelsen helt skulle ha ansvarat för att upprätta bokslutet. Kom i god tid överens om vem som upprättar bokslutet. I det flesta fall är det enklast om den styrelse som ansvarat för ärendena under räkenskapsperioden upprättar bokslutet. Den nuvarande styrelsen (under den innevarande räkneskapsperioden) bör dock känna till att bokslutet upprättats. Det kan uppstå en riktigt obehaglig situation om den nuvarande förvaltningen flera månader efter räkenskapsperiodens slut överraskande blir tvungen att upprätta bokslutet eller korrigera det.

Bokslutet innehåller oftast åtminstone en resultaträkning, en balansräkning med specifikationer samt de bilagor som behövs. Föreningens stadgar kan förplikta föreningen att göra upp en årsberättelse. En ordinarie ekonomisk verksamhetsberättelse är obligatorisk om föreningen är revisionsskyldig och dess verksamhet ekonomiskt betydande. Det finns också skäl att göra upp en årsberättelse som beskriver verksamheten även om föreningens stadgar inte kräver det. Årsberättelsen är en utmärkt historisk källa när det gäller föreningens verksamhet och är också till hjälp i arbetet med verksamhetsplanen. Dessutom kan medlemmarna genom årsberättelserna ta reda på mer om de tidigare årens verksamhet. Det är svårt att komma på någon bra orsak till att inte göra upp någon årsberättelse.

En traditionell årsberättelse innehåller oftast en beskrivning av föreningens ordinarie verksamhet under verksamhetsperioden. Vanligen finns det anledning att i årsberättelsen utöver verksamheten utanför verksamhetsplanen gå igenom t.ex. verksamhetsplanens utfall i respektive delområde. Det finns också skäl att presentera de administrativa och ekonomiska arrangemangen och annat bakgrundsarbete som är viktigt för verksamheten under den gångna verksamhetsperioden. Kom ihåg att årsberättelsen får och ska avspegla föreningens verksamhet. Det är alltså bra att bifoga t.ex. en lista över evenemang och bilder av verksamheten.

Se till att debet och kredit stämmer överens i bokföringen. Då märker du genast om det finns misstag eller brister i bokföringskontona.
Gå vid behov igenom varje notering och säkerställ att saldot på bankkontot stämmer. Om föreningen har en kontantkassa ska du också se till att den stämmer överens med de kontanthändelser som bokförts efter den ingående balansen. Ofta stämmer kontantkassan inte, så det är viktigt med en kontinuerlig bokföring och vid behov avstämning.
Kontrollera vid behov att summorna bokförts rätt och jämför noteringarna med kontohändelser och kontantkvitton.
Bokför leverantörsskulderna och de passiva resultatregleringarna. Leverantörsskulder: fakturan har kommit och hör till det föregående året, men har betalats först följande år. Passiva resultatregleringar: fakturan har kommit först följande år, men gäller en kostnad under det föregående året.
Bokför intäkterna. Medlemsavgiftsintäkter: medlemsavgiften för föregående år har fåtts i januari följande år. Försäljningsfordringar: föreningen har skickat en faktura t.ex. för annonsförsäljning till en tidning som utkommit under faktureringsåret, men fått betalningen först följande år. Aktiva resultatregleringar: Föreningen har betalat en utgift som hör till följande år redan föregående år (t.ex. hyran för januari eller förhandsansaffningar för ett evenemang i början av året).
Mer info om föreningens ekonomi och bokföring finns här.

Vem skriver en förvaltningsberättelse?

En förvaltningsberättelse är en skrivelse där ett företag redogör för de allra viktigaste händelserna som inträffat under ett räkenskapsår. Det är det kanske mest huvudsakliga innehållet, men berättelsen har också andra krav på sig som vi kommer gå närmare in på senare.

Förvaltningsberättelsen ska ses som ett komplement till det som finns i resultaträkningen, balansräkningen och noterna som hör till årsredovisningen. Det som står i förvaltningsberättelsen ska också vara mer detaljerat än den information som finns i de delar vi precis nämnde. Vidare ska förvaltningsberättelsen också innehålla jämförelser med resultat från tidigare räkenskapsår.

De företag som ska upprätta en årsredovisning och skicka in den till Bolagsverket måste också göra en förvaltningsberättelse. Man ska alltså betrakta en förvaltningsberättelse som en obligatorisk del av årsredovisningen. Placeringen av förvaltningsberättelsen är också viktig. Den ska vara allra längst fram i årsredovisningen. Det betyder med andra ord att förvaltningsberättelsen kommer före resultaträkning, balansräkning och noter samt eventuell kassaflödesanalys.

Vem ansvarar för skulderna i en ideell förening?

Att vara kassör i en ideell förening innebär många gånger en ganska stor arbetsbelastning. Den som blir förtroendevald till detta uppdrag bör ha ett stort intresse och engagemang i föreningen. Kassören bör även ha erfarenhet av eller kunskap om förhållandet mellan ekonomi och verksamhet i föreningslivet.

Kassören har hand om de övergripande ekonomiska uppgifterna. Man kan säga att kassören förvaltar föreningens ekonomiska tillgångar. Kassören är ansvarig att kontinuerligt informera om den ekonomiska situationen i föreningen. Beroende på föreningens storlek och dess ekonomiska omsättning, kan man välja att anställa en eller flera personer som sköter det löpande ekonomiska arbetet som bokföring, registrering av medlemsavgifter och betalning av fakturor. Kassören får i dessa fall en mer ledande funktion och även granskande av att de anställda behandlar föreningens ekonomi på det sätt som styrelsen beslutat om. I de flesta mindre föreningar har dock kassören ansvar för att skriva förslag till budget, bokföra och göra bokslut.

Måste man ha en ordförande i en ideell förening?

Ordförandens roll är att leda styrelsen, vara sammankallande till möten och hon eller han har enligt praxis huvudansvaret för styrelsens arbete. Traditionellt sett är ordförande den som är ledare för styrelsen och styrelsens arbete. Det är viktigt att den person som blir vald till ordförande har ett stort engagemang i föreningen och tid till att leda styrelsens arbete.

Ofta är ordförande firmatecknare. Det är vanligt att ordförande delar detta ansvar med kassören. Att teckna föreningens firma innebär att man har rätt att skriva under avtal och andra kontrakt i föreningens namn.

Kan man ta ut lön ideell förening?

En enkel regel att utgå ifrån är att en ideell förening inte kan bedriva näringsverksamhet

som ger medlemmarna ekonomisk vinst. Men föreningen kan bedriva näringsverksamhet om pengarna går tillbaka till exempelvis idrottsverksamheten som finns för ungdomarna på orten.

Vilka inkomster är skattefria ideell förening?

Idrottsföreningen Höjdarna BK har haft följande inkomster under beskattningsåret:

Loppmarknad: 15 000 kronorFörsäljningskampanjer: 35 000 kronorEnklare servering: 20 000 kronorBingolotter: 10 000 kronorButiksinventering: 10 000 kronorBemanning vid parkering:10 000 kronor