Hur mycket får man i jobbskatteavdrag?

Om du tillhör tabell 32 innebär det inte att du ska betala 32 procent i skatt. I tabellskatten är nämligen vissa avdrag och skattereduktioner inräknade, till exempel betalar du lägre skatt med anledning av jobbskatteavdraget, grundavdraget och det förhöjda grundavdraget. Dessutom betalar du procentuellt sett mer i skatt ju högre inkomst du har.

Nytt för år 2023 är att skatten på pension blir lägre först från januari det år du fyller 67. Då får du rätt till det förhöjda grundavdraget på pensionen vilket innebär en lägre skatt.

Om du fortsatt har en lön efter 65 års ålder så får du fortfarande det förhöjda jobbskatteavdraget på din lön från året du fyller 66. Det gör det skattemässigt fördelaktigt att fortsätta jobba och vänta med att ta ut pensionen tills året du fyller 67.

Vad menas med jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget är en skattelättnad på arbetsinkomster för att uppmuntra till arbete. Det är dock inte bara arbete som ger rätt till jobbskatteavdrag utan även sjuklön, inkomst av aktiv näringsverksamhet mm (för detaljer se: Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket). Som vi gick igenom i förra inlägget så har du först ett grundavdrag som gör att inte betalar någon skatt alls på en viss del av din inkomst. Gäller det all inkomst? Nej, det gäller bara det som benämns ”Förvärvsinkomster” , dvs lön, pension, a-kassa, inkomst från enskild firma, sjukersättning och liknande. Gör du avdrag i din deklaration under punkt 2 ”Avdrag för tjänst” eller 3 ”Allmänna avdrag” så dras de av och det som är kvar rundas av och benämns ”Fastställd förvärvsinkomst”. I praktiken innebär det att om du tjänar tex 400 000 kronor och inte har några avdrag från punkt 2 eller 3 så dras grundavdraget på 17 800 kronor av från din fastställda inkomst och beloppet som blir kvar benämns beskattningsbar förvärvsinkomst.

Nu kanske du undrar hur mycket pengar vi egentligen pratar om? Det kan variera, men är maximalt ca 3000 kronor/månad (vid inkomster på 450 000 – 700 000 kronor). Avdraget beror på hur stora inkomster du har och prisbasbeloppet (PBB). För 2023 är PBB 52 500 kronor. I klartext innebär det att om de 372 200 kronorna ovan hade kommit från pension, istället för lön, så hade du fått ut ca 33 000 kronor mindre (motsvarande ca 2 700 kronor/månad. Det är alltid lönsammare att ta ut lön istället för pension.

Beräkningen av jobbskatteavdraget är knölig, så jag rekommenderar att du använder Skatteverkets snurra jag länkade till ovan. Vill du se den kompletta uträkningen för inkomster under 2023, se nedan eller Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket:

OBS: Jobbskatteavdraget räknas endast av mot den kommunala inkomstskatten, inte pensionavgift etc. Det innebär att om du har en låg inkomst så kan det innebära att du inte kan utnyttja hela jobbskatteavdraget eftersom det inte finns tillräckligt mycket kommunal inkomstskatt att räkna av mot. Oavsett jobbskatteavdrag så behöver du alltid betala de övriga skatterna, så den lägsta möjliga skatten kommer att bli ca 8% efter utnyttjat jobbskatteavdrag.

Är jobbskatteavdrag bra?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Vad är skillnaden mellan grundavdrag och jobbskatteavdrag?

Det är du själv som ansvarar för att tillräckligt mycket skatt dras på din totala inkomst. Ju fler utbetalare du har, desto större är risken för att det totala skatteavdraget blir för lågt. Vi förklarar hur det fungerar och ger dig tips för att undvika kvarskatt.

Om du tar ut hela din allmänna pension från Pensionsmyndigheten kommer vi att göra ett skatteavdrag enligt den skattetabell som gäller för din kommun. Om du samtidigt tar ut tjänstepension dras endast 30 procent på dina tjänstepensioner.

Om du endast tar ut en del av din pension, drar vi 30 procent eftersom vi anser oss vara sidoarbetsgivare och att din arbetsgivare eller annan ska dra skatt enligt tabell.

Från det år du fyller 67 år är du berättigad till ett förhöjt grundavdrag vilket innebär att du betalar lägre skatt på din pension. Det året flyttas du som har pension från kolumn 6 till kolumn 2 i skattetabellen. Oavsett om du tagit ut pensionen tidigare eller börjar ta ut från 67 år så får du ett lägre skatteavdrag.

Från 2023 kommer de som är födda 1957-1958 att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 67 år.
Från 2026 ändras dessa regler igen vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 68 år. Observera att det finns förslag om att denna ålder ska sänkas till 67 år för födda 1959.

När får man göra jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Vilka får inte jobbskatteavdrag?

Om du endast tar ut en del av din pension, drar vi 30 procent eftersom vi anser oss vara sidoarbetsgivare och att din arbetsgivare eller annan ska dra skatt enligt tabell.

Från 2023 kommer de som är födda 1957-1958 att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 67 år.
Från 2026 ändras dessa regler igen vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 68 år. Observera att det finns förslag om att denna ålder ska sänkas till 67 år för födda 1959.

Vem får inte jobbskatteavdrag?

Vem tjänar mest på jobbskatteavdraget?

Färska siffror visar att skatten för en genomsnittlig arbetstagare i Sverige ligger betydligt högre än OECD-genomsnittet. Även jämfört med övriga nordiska länder framstår den svenska skattebördan som tung.

I den nyligen publicerade, Taxing Wages 2022, jämförs arbetsbeskattningen i OECD:s 38 medlemsländer. Metoden för jämförelserna är att utgå från hur mycket en genomsnittlig arbetstagare tjänar och sedan beräkna hur stor andel skatt, inklusive arbetsgivaravgifter, denna individ betalar. För att också fånga in hur låg- och höginkomsttagare beskattas, inkluderas även typfall där lönenivåerna ligger på 67 respektive 167 procent av genomsnittet.

Måste man ansöka om jobbskatteavdrag?

Avdraget är inräknat i de skattetabeller som arbetsgivare använder vid löneutbetalningar så du behöver inte själv ansöka om avdraget.

Skattereduktionens storlek beror på inkomstnivå (efter ev avdrag), grundavdrag och kommunalskattesats.

Hur många tjänar över 50000 i månaden i Sverige?

För inkomståret 2022 är skiktgränsen 540 700 kronor. Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst du har efter att grundavdraget har dragits bort.

Vad räknas som en höginkomsttagare?

För att förstå statistiken över lönenivåerna i Sverige är det viktigt att först förstå skillnaden mellan median- och medellön.

Vad är en normal lön i Sverige?

För att förstå statistiken över lönenivåerna i Sverige är det viktigt att först förstå skillnaden mellan median- och medellön.

Är en lön på 40000 bra?

En lön på 40 000 kr per månad är högre än genomsnittet i Sverige. Enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) var medianlönen i Sverige 35 000 kr per månad 2020, vilket innebär att 50% av arbetstagarna tjänade mindre än så, medan de andra 50% tjänade mer. En lön på 40 000 kr per månad är därför högre än vad majoriteten av arbetstagarna tjänar i Sverige.

De vanligaste yrkena med en lön på 40 000 kr per månad i Sverige är oftast yrken som kräver hög utbildning eller specialkompetens. Exempel på sådana yrken är:

Det beror på personliga preferenser och levnadssätt, men generellt sett är en lön på 40 000 kr per månad tillräcklig för att leva ett bra liv i Sverige. Men vad innebär ett ”bra liv” egentligen?

Hur många tjänar över 50 000 i månaden?

Sverige är ett land utan rika, om vi får säga det själva. De med höga inkomster tror att de tjänar sämre än de gör jämfört med andra, medan de fattiga inbillar sig att de är rikare än de är. Alla tenderar att se sig själva som mitt emellan.

Det visar en undersökning av ekonomiforskarna Mounir Karadja, Johanna Möllerström och David Seim, där de bad 1 500 personer att uppskatta var i inkomsthierarkin de skulle placera sig själva. Tillhör du de 20 procenten rikaste? De 40 procenten? De ställde också frågor om politisk inställning, utbildning med mera.

Hur många i Sverige tjänar över 60000?

När vi jämför inkomster tittar vi här på medianinkomsten. Det betyder den mittersta inkomsten när alla inkomster sorterats i stigande ordning. År 2021 var medianbeloppet för den sammanräknade förvärvsinkomsten i åldersgruppen 20–64 år 325 500 kronor för kvinnor och 390 400 kronor för män.

För alla personer i åldrarna 20–64 år var medianinkomsten 356 900 kronor. Kvinnors inkomster ligger därmed på 83 procent av mäns inkomster. Sedan år 2000 har inkomsten för kvinnor ökat med 47 procent fram till 2021, medan männens inkomster har ökat med 35 procent samma period. Då har vi räknat bort effekterna av inflationen, vilket innebär att vi tänker oss att den allmänna prisnivån har varit konstant under perioden.

Tittar man på hur skillnaderna ser ut mellan könen i olika åldrar så är skillnaderna minst för 20-åringar, där kvinnor har 6 procent högre inkomst än män. Mellan 20–29 år ökar medianinkomsten snabbt, men mer för män än för kvinnor, vilket leder till ökade inkomstskillnader. I åldrarna kring 30 år ligger kvinnors inkomst på cirka 78 procent av mäns inkomst. Skillnaderna minskar därefter successivt fram till 60 års ålder, då andelen ligger på 86 procent. Därefter ökar skillnaden igen.