När är K3 tvingande?

BFN:s nya huvudregelverk, K3, blir tvingande från och med 1 januari 2014. Då K3 innehåller krav på den så kallade komponentansatsen har det förts diskussioner om vilka komponenter en fastighet ska delas in i samt om det går att undvika denna komponentansats på något sätt. Det förenklade regelverket för mindre företag, K2, innehåller inte något krav på att dela upp materiella anläggningstillgångar i komponenter. Vidare så ska moderföretaget i noterade koncerner eller där koncernen frivilligt tillämpar IFRS i koncernredovisningen, följa Redovisning för juridiska personer (RFR 2). Sedan juni 2012 är det även tillåtet för dotterföretagen i dessa koncerner att tillämpa RFR 2. Detta gäller dock endast dotterföretag där moderföretaget eller toppmodern tillämpar IFRS. Då RFR 2 i dagsläget innehåller ett undantag kring kravet om den så kallade komponentansatsen är det flera fastighetsbolag som funderar på vad detta kan innebära för dem.

Vi har nedan sammanfattat några väsentliga skillnader mellan regelverken vilka är viktiga att ta ställning till i samband med att fastighetsbolagen väljer regelverk.

Vad menas med K3?

Generella skillnader mellan K3 (BFNAR 2012:1) och K2 (BFNAR 2016:10).

K3 är principbaserat medan K2 är regelbaserat. K3 innehåller ett kapitel där begrepp som Tillgång, Skuld, m.m. definieras. När en tolkningsfråga avseende redovisning ska avgöras och det allmänna rådet inte ger tydlig vägledning måste frågan besvaras utifrån de principer och definitioner som finns i kapitel 2. Det ger upphov till mer tolkningsfrågor och resonemang än i K2.

Vad är K1 K2 K3 K4?

Reglerar upprättandet av årsredovisning eller årsbokslut. Reglerna inkluderar bland annat tillvägagångssätt för värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Upprättas en årsredovisning enligt ett regelverk, ska ingen överskridande tillämpning ske från andra allmänna råd. Alltså ska det valda K-regelverket tillämpas till fullo.

Ett årsbokslut innehåller endast resultaträkning, balansräkning och vissa tilläggsupplysningar, medan en årsredovisning även inkluderar en förvaltningsberättelse och för större företag en kassaflödesanalys.

Gäller för: (Små) Enskild firma/näringsidkare & handelsbolag.
- Små, dvs. om omsättningen understiger 3 miljoner kronor.
Extern intressent: Vanligtvis endast Skatteverket.
Regler: Kraftigt förenklade, nära skattereglerna.

Alternativregelverk (måste väljas aktivt för att K3 inte ska gälla)

Gäller för: (Mindre) Aktiebolag och ekonomisk förening.
Externa intressenter: Skatteverket, Bolagsverket och banker mm.
Regler: Enkla att följa och anpassade till skattereglerna.

Huvudregelverk välj automatiskt för alla företag om inget annat anges.

Gäller för: (Större) Onoterade företag.
Externa intressenter: Skatteverket, Bolagsverket, banker och finansiärer mm.
Regler: Väldigt avancerade.

Vad är det för skillnad på K2 och K3?

Alla aktiebolag ska lämna en årsredovisning till Bolagsverket – och K2 och K3 är regelverk som styr hur årets löpande bokföring ska avslutas. Men vilka skillnader finns och vad passar för ert företag? Vi reder ut begreppen.

De flesta aktiebolag som räknas som ett mindre företag kan välja att ta fram årsredovisningen enligt K2, som är ett mer förenklat regelverk. Det är mer ”mallat” än K3. Det gör att det är enklare att upprätta en årsredovisning, samtidigt som det innebär färre valmöjligheter. En förenkling är färre periodiseringar – företaget behöver exempelvis inte periodisera intäkter eller kostnader under 5 000 kronor. Det går också att göra enklare avskrivningar. eftersom man får använda avskrivningstiden fem år på alla typer av inventarier.

Vilka omfattas av K3?

Det finns ett antal bolag i Sverige som inte alls har möjlighet att välja regelverket K2. Större bolag måste tillämpa K3. Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av följande villkor:

Ett medelantal anställda på minst 50 personer
Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Läs också: 6 genvägar till snabbare och bättre bokslut

Vilka noter krävs i K3?

Krav på noter finns framför allt i 5 kap. ÅRL. Samtliga företag ska enligt 5 kap. 1-2 §§ ÅRL i noter lämna upplysningar enligt 4-24 §§ ÅRL. Noterna får inte lämnas på annan plats i årsredovisningen. Större företag ska lämna upplysningar enligt 5 kap. 25-49 §§ ÅR, se noter enligt ÅRL och K3, större företag.

Nedan återfinns även några punkter att beakta i uppställningsformerna. Nedanstående uppställning följer kapitelindelningen i K3.

När måste man byta från K2 till K3?

När väljer man K2 eller K3?

K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1-regelverket behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4-regelverket behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Detta blogginlägg behandlar de två övriga K-regelverken, nämligen K2 och K3.

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Det framgår av årsredovisningslagen vad som räknas som ett större företag och det går att läsa mer om detta längre ner i blogginlägget. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag.

Moderbolag i en större koncern får inte tillämpa K2.

Vad som menas med enklare förhållanden är svårare att definiera, men K2 bör endast användas om det ger en rättvisande bild av företaget. Det finns till exempel ett förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i K2. Om ett företag har stora temporära skillnader och därmed har stora uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder kan K2 därför i vissa fall vara olämpligt.

Vilka delar ska ingå i en K3 årsredovisning?

Ett handels- eller kommanditbolag ska avsluta den löpande bokföringen med antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning.

Olika regler gäller beroende på bolagets storlek och om bolaget har fysiska eller juridiska delägare.

Med större företag menas sådana företag som uppfyller mer än ett de följande villkor två år i rad (samma villkor):

Mer än 50 anställda i medeltal Mer än 40 miljoner kronor i redovisad balansomslutning.
Nettoomsättningen i företaget har för vart och ett av de senaste två räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Kan man gå från K3 till K2?

K2 (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) och K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla företag som ska upprätta årsredovisning ska tillämpa K3. De flesta mindre företag kan dock välja att i stället tillämpa K2, som är ett förenklat regelverk.

Vad ska aktiveras enligt K3?

Då företagen ska välja att tillämpa K2 eller K3 bör de börja med att titta på de generella skillnaderna mellan regelverken. Vi beskrev de generella skillnaderna i föregående artikel och går nu vidare med lite specifika skillnader mellan regelverken. Det är endast ett urval av skillnader vi redogör för. Syftet är inte att i detalj gå in och beskriva hur respektive regelverk fungerar eller redogöra för en komplett skillnadslista. Syftet är att exemplifiera några områden där det kan bli stora skillnader beroende på vilket regelverk ett företag väljer. Det är bra att ha med sig i beslutsunderlaget då valet ska göras.

De skillnader vi tar upp avser:

Kan man byta från K3 till K2?

Detta regelverk kan tillämpas av företag vilka enligt gällande gränsvärden i bokföringslag samt årsredovisningslag utgör mindre företag. Det får inte tillämpas av mindre publika aktiebolag. Regelverket är endast avsett för företag som upprättar årsredovisning. Det får även tillämpas av de företagsformer som frivilligt väljer att upprätta årsredovisning, med undantag för enskilda firmor och enkla bolag.

Vilka noter ska vara med i K3?

Större aktiebolag* ska lämna upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde i not. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag. Bestämmelsen om upplysningar om antalet aktier m.m. finns i 5 kap. 34 § årsredovisningslagen.

Ett mindre aktiebolag* behöver inte lämna upplysning om antalet aktier i not. Ett företag får lämna fler upplysningar än de som krävs enligt årsredovisningslagen.

Vilka kostnader får aktiveras K3?

I startups, och även andra företag, pratar man ofta om Forsknings- och Utvecklingsutgifter (FoU). Utgifter med syfte att utveckla någonting nytt, som direkt eller indirekt ska påverka företagets framtida intäkter och intjäning, kallas för utvecklingsutgifter.

I ett tidigt skede kanske företaget håller på med forskning, vilket är stadiet innan man har en produkt- eller tjänsteidé att vidareutveckla. När man väl kommer fram till en produkt- eller tjänsteidé som man sedan fortsätter arbeta med, definieras det som utvecklingsarbete.

Det är viktigt att skilja på utgifter som avser forskning respektive utveckling. Utgifter för forskning får aldrig aktiveras i balansräkningen.

För att få ta upp internt upparbetade utvecklingsutgifter som en tillgång krävs att:

Företaget tillämpar K3 – det redovisningsregelverk där möjligheten finns att aktivera utgifter som en tillgång.

Företaget kan förutse att utvecklingsutgifterna kommer att generera intäkter för företaget under kommande år.