Vad menas med homogena varor?

Varulager är en omsättningstillgång, vilket innebär att avsikten är att det ska omsättas i verksamheten. För att det ska vara varulager krävs även att något av kriterierna nedan är uppfyllt;

Det är färdiga varor där avsikten är en försäljning inom den normala verksamheten
Omsättningstillgången är under tillverkning för att bli en färdig vara
Omsättningstillgången används vid tillverkningen av en färdig vara eller vid tillhandahållandet av en tjänst

Det finns ett antal rubriker som är vanliga i en balansräkning vad gäller varulager. Det handlar främst om råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror, pågående arbete för annans räkning samt förskott till leverantörer.

Det finns ett flertal frågor att tänka på vid värdering av varulager. En fråga är om post-för-post-värdering eller kollektiv värdering ska användas. Det är även viktigt att ta hänsyn till lägsta värdets princip. Dessa värderingsfrågor beskrivs närmare nedan.

Huvudregeln är att värdering ska ske post för post - att varje vara i varulagret ska värderas för sig.

Vad är heterogena varor?

Nyttomaximering - Hur mycket bör vi köpa av varorna för att uppnå maximal nytta för en viss budget? Lagrange: Maximera nyttofunktionen under bivillkoret av budgetrestriktionen. Finn villkoret för nyttomax, lös ut q1 och q2 och sätt in dem i lambda får att få ut de två okompenserade efterfrågefunktionerna för q1 och q2.

Okompenserade efterfrågan (Marshallian/Walrasian demand) - Hur mycket efterfrågar vi av en vara för att uppnå maximal nytta för en given budget?

Indirekt nytta - Hur hög nytta kan vi uppnå för den givna budgetrestriktionen? Substituera in de okompenserade efterfrågefunktionerna i nyttofunktionen.
Elasticitet - Den okompenserade efterfrågan används för att räkna ut elasticiteter för efterfrågan (se nedan)

Utgiftsminimering - Hur mycket bör vi köpa av varorna för att minimera våra kostnader och ändå uppnå en viss nytta? Lagrange: Minimera budgetrestriktionen under bivillkoret av nyttofunktionen. Finn villkoret för utgiftsmin, lös ut q1 och q2 och sätt in dem i lambda får att få ut de två kompenserade efterfrågefunktionerna för q1 och q2.

Kompenserade efterfrågan (Hicksian demand) - Hur mycket efterfrågar vi av en vara för att minimera våra kostnader för en given nyttonivå?

Utgiftsfunktionen (Expenditure function) - Vad blir de minsta kostnaderna för att uppnå en viss nyttonivå? Sätt in de kompenserade efterfrågefunktionerna i funktionen för utgifter (E = P1q1 + P2q2) för att få ut utgiftsfunktionen E som en funktion av priser P och nyttan U.

Equivalent variation (EV) - Vid en prisförändring, hur mycket skulle vi behöva förändra i ursprungssituationen för att hamna på samma nyttonivån som efter prisförändringen? Skillnaden mellan hur mycket det hade kostat att uppnå en ny nyttonivå med de gamla priserna jämfört med de nya priserna. Detta gör att vi slipper jämföra nyttor, eftersom detta är svårt i praktiken. EV utnyttjar utgiftsfunktionen: EV = E(Prisnivå0, U1) - E(Prisnivå1, U1)
Compensating variation (CV) - Vid en prisförändring, hur mycket pengar behöver vi kompenseras med i efterhand för att hamna på samma nyttonivå som före prisförändringen? Använd utgiftsfunktionen: CV = E(Prisnivå0, U0) - E(Prisnivå1, U0)

Efterfrågan: Hur mycket efterfrågas av en vara?

Styrs av:

Priset på varan: Detta samband (efterfrågan och priset) är det man vanligtvis ser i diagram, i form av en efterfrågekurva (ofta tillsammans med en utbudskurva).

Ordinär vara: Konsumenter köper mer om priset minskar och mindre om priset ökar. Detta gäller för de flesta varor.

Priselasticitet < 0

Veblen-varor: Högre efterfrågan vid högre pris eftersom priset i sig skapar en efterfrågan. Ofta dyra varor som används som statussymboler eftersom de upplevs som exklusiva. Exempel: lyxbilar, smycken och märkeskläder.

Priselasticitet > 0

Giffen-varor: Högre efterfrågan vid högre pris eftersom det högre priset gör att folk tvingas välja bort ett dyrare substitut för mer av Giffen-varan. Exempel: När priset på en basvara (t.ex. potatis) ökar så får folk mindre pengar över till dyrare substitut (t.ex. kött), och tvingas ersätta det dyrare substitutet med mer av basvaran för att kunna äta sig mätta.

Priselasticitet > 0

Priset på andra varor

Komplement: Efterfrågan minskar om priset på en annan vara ökar, och vice versa. Exempel: Om priset på biobiljetter ökar så minskar efterfrågan på popcorn i biografen.

Korspriselasticitet < 0

Substitut: Efterfrågan ökar när priset på en annan vara ökar. Exempel: Om priset på Pepsi stiger så ökar efterfrågan på Coca-Cola (efterfrågekurvan förskjuts till höger). Om priset på pasta stiger så ökar efterfrågan på potatis och ris.

Korspriselasticitet > 0

Inkomst: Detta samband (efterfrågan och inkomsten) kan ritas upp som en kurva i ett diagram, den s.k. Engelkurvan.

Underlägsen/Inferiör vara (inferior good): Efterfrågan på varan sjunker när vår inkomst stiger. Exempel: Snabbnudlar, eftersom vi vid högre inkomst ersätter nudlarna med dyrare mat, och bussresor, eftersom vi vid högre inkomst oftare väljer att resa med tåg, flyg eller taxi.

Inkomstelasticitet < 0

Normal vara: Efterfrågan på varan ökar när vår inkomst stiger.

Nödvändig vara: Efterfrågan på varan ökar när vår inkomst stiger, men vi spenderar en mindre andel av vår budget på dem. T.ex. har man observerat att vi lägger en allt mindre andel av vår budget på mat när vår inkomst stiger (Engels lag).

Inkomstelasticitet 0 till 1

Lyxvara/Överlägsen/Superiör vara: Efterfrågan på varan ökar när vår inkomst stiger, till en sådan grad att vi spenderar mer på varan i förhållande till andra varor. Varans totala budgetandel ökar eftersom varan ersätter andra varor. Exempel: Lyxmat, eftersom vi vid högre inkomst unnar oss en större andel lyxmat.

Inkomstelasticitet > 1

Övrigt: Efterfrågan kan också styras av många andra faktorer såsom sociala normer, trender, rykten, reklam och förväntningar.

Elastcitet (för efterfrågan) - Visar hur många procent den efterfrågade kvantiteten på en vara förändras då någonting (t.ex. priset på varan eller inkomsten) ökar med en procent

Priselasticitet/Egenpriselasticitet/Efterfrågans priselasticitet/Efterfrågeelasticitet: Om priset på vara 1 ökar, vad händer med efterfrågan på vara 1? För ordinära varor gäller att ε < 0, dvs att efterfrågan minskar om priset ökar.

ε = ∂Q1/∂P1 * P1/Q1
Beroende på dess priselasticitet vid en viss punkt kan vi få:

ε = 0: Perfekt oelastisk efterfrågan
ε = 0 till -1: Oelastisk/okänslig efterfrågan
ε = -1: Enhetselastisk efterfrågan
ε < -1: Elastisk/känslig efterfrågan
ε = -∞: Perfekt elastisk efterfrågan

Korspriselasticitet: Om priset på vara 2 ökar, vad händer med efterfrågan på vara 1?

ε = ∂Q1/∂P2 * P2/Q1

Inkomstelasticitet: Om individens inkomst ökar, vad händer med efterfrågan på vara 1?

ξ = ∂Q1/∂Y * Y/Q1

Kompenserade priselasticitet/Substitutionselasticitet: Om priset på vara 1 ökar, vad händer med den kompenserade efterfrågan på vara 1? Fångar upp substitutionseffekten.

εc = ∂Q1c/∂P1 * P1/Q1c

Budgetandel: Hur stor del av individens inkomst läggs på vara 1?

θ = P1 * Q1 / Y

Slutskyekvationen: Sambandet mellan priselasticiteten, kompenserade priselasticiteteten, inkomstelasticiteten och budgetandelen. Kan t.ex. ta reda på en av dessa om man vet värdet på de andra tre.

ε = εc - θξ

Kostnadsminimering - Samma princip som utgiftsminimering.

Långsiktig kostnadsfunktion (Long-run cost curve) - Visar oss hur kostnaden (C) varierar för olika producerade kvantiteter (Q) om vi alltid producerar med den mest kostnadseffektiva kombinationen av produktionsfaktorer (oftast L och K). Nås genom att ta tangeringspunkterna för flera isokost- och isokvantkurvor och dra en linje mellan dessa (en s.k. expansion path / expansionsstig). Ett linjärt samband innebär att vi har konstanta långsiktiga genomsnittskostnade och konstant skalavkastning. Algebraiskt: Använd Lagrange, ställ upp kostnadsfunktionen (C = wL + rK) u.b. av produktionsfunktionen, dvs vi kostnadsminimerar. Efter derivering och sammanslagning vill vi lösa ut K och L, stoppa in dessa i lambda (produktionsfunktionen) för att få ut efterfrågan(?) av K och L, och slutligen stoppa in båda dessa i kostnadsfunktionen (C = wL + rK) för att få ut den långsiktiga kostnadsfunktionen.

Monopolistisk prissättning:
Efterfrågan av arbetskraft: Marginalprodukten av ar
Välfärd

Compensating variation (CV)

Kollektiva varor:

Samuelson-villkoret: MRS1 + MRS2 + ... MRSn = MRT . Dvs summan av alla konsumenters MRS = samhällets MRT, då producerar vi den optimala kvantiteten av den kollektiva varan.

Hur bestäms priset på en vara i en perfekt marknad?

Konsumentöverskott (KÖ): Skillnaden mellan betalningsviljan och marknadspriset. I diagrammet, triangeln längst upp till vänster som bildas mellan efterfrågekurvan och linjen för jämviktspris.

Producentöverskott (PÖ): Skillnaden mellan marknadspriset och det lägsta pris som producenterna kan acceptera. I diagrammet, triangeln längst ner till vänster som bildas mellan linjen för jämviktspris och utbudskurvan.

Vad är en perfekt konkurrens?

Innehållsförteckning

Perfekt konkurrens på en marknad innebär att ingen av agenterna kan påverka priset på varan eller tjänsten, det vill säga både säljare och köpare är prisacceptabla.

Vad är homogena och heterogena?

I kemi kallas blandningar ibland homogena eller heterogena. Skillnaden mellan dem är i vilken utsträckning och hur enhetligt deras olika komponenter blandas ihop. Om du till exempel har en skål med blandade nötter framför dig kan du se tydligt att den består av olika delar, men titta på en flaska vita ättika, och allt du ser är en färglös vätska.

TL; DR (för länge, läste inte)

Är Coca Cola homogen?

We are jubilant that our client's leverage RESET DIGITAL their fast easy solution to spend their black and diverse dollars. We are also tickled that some of the largest black publishers have really leaned in to RESET and are seeing the benefits. We are equally tickled that ALL of our publishers are seeing benefits... #UniversalInclusion and #NeuroProgrammatic are about connecting with people emotionally. This means understanding ALL contexts of a persons existence and speaking to them the way they prefer It's a more intimate form of communication. We look forward to expanding our client list from the amazing parters at; General Motors, Procter & Gamble and Verizon to adding: McDonald's, Walmart, Target and The Coca-Cola Company.

Hur bestäms priset på varor?

Marknadsekonomi, planekonomi, blandekonomi, byteshandel, Självförsörjningsystem.

Marknadsekonomi/kapitalism- priset på varor och tjänster fastställs när ett stort antal individuella beslut kring utbud och efterfrågan samspelar.- Detta samspel kallas för marknadskrafterna, som också bestämmer om hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster. Planekonomi-När staten planerar ekonomin. I planekonomin fattas beslut om priser och produktionsmängd av politiker och myndigheter. Blandekonomi- blandning om alla ekonomiska system, marknads ekonomin är den som konkurrerar mest. Vi har inslag om planekonomin vilket är militären-ingen har köpt militära tjänster, andra organisationer som håller i den offentliga sektorn som forskning, utbildning, sjukvård, infrastruktur projekt. I Sverige äger staten Vin och sprit AB- systemet.Självhushållning-man producerar det man själv kommer konsumera. Odling, sedan överskott som man bytte med annat.Byteshandel: morot-hammare vara mot vara.

Hur ska man räknar marknadsandelar?

Marknadsandelar är en viktig indikator för företag eftersom den gör det möjligt att utvärdera sin position i förhållande till sina konkurrenter. Den här vägen, en hög marknadsandel kan indikera att ett företag är framgångsrikt på en specifik marknad, medan en låg anger att det finns problem med dess prestanda.

Företag använder marknadsandelar som ett analysverktyg för att fatta beslut om din marknadsföringsstrategi och din affärsplanering. Men de tar inte bara hänsyn till detta värde, utan de måste övervaka andra för att ha en global vision.

Vad är negativt med konkurrens?

Sveriges kommuner har ett brett uppdrag med ansvar för alltifrån välfärd till kultur. Dessvärre är det också vanligt att kommuner säljer såväl varor som tjänster i konkurrens med privata företag.

– Kommuner ska inte utöver sina befogenheter bedriva näringsverksamhet på den öppna marknaden. Kommunala verksamheter finansieras av skattemedel och kan gå med förlust utan att riskera konkurs, de kan hålla en lägre prisbild och ibland är även myndighetsfunktioner kopplade till verksamheten. Det uppstår helt enkelt en osund konkurrens i förhållande till privata företag, säger Ulrica Dyrke, näringspolitisk expert på Almega.

Vilka företag har monopol i Sverige?

This website protects your privacy by adhering to the European Union General Data Protection Regulation (GDPR). You can grant your consent(s) to use your data for specific purposes below or by clicking "Agree to all".

Analytics

Är saft homogen?

att allt är uppbyggt av atomer och molekyler
olika begrepp inom kemin, som lösning, grundämne, atom och molekyl
att ämnen har olika egenskaper
hur vi kan påverka ämnens löslighet.

Fenomen kopplade till löslighet kan i viss mån åskådliggöras med denna simulering.

Är vatten en homogen?

Mattecentrum och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet och samla in besöksstatistik. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Är socker homogen?

Lika löser lika är en populär minnesregel för lösningsmedel. Polära lösningsmedel löser andra polära ämnen bra, under förutsättning att de inte bildar en stabil kemisk förening med varandra. De starkaste polära lösningsmedlen är smälta jonföreningar, därefter kommer små polära molekyler som vatten och etanol. När två smälta salter blandas bildas nya jonbindningar och vätskorna är fullt blandbara med varandra. Detta utnyttjas vid tillverkningen av glas där de stelnade salterna bildar en homogen massa.

När däremot natriumklorid löser sig i vatten uppstår jon-dipolbindningar mellan saltets joner och de polära vattenmolekylerna. Jonerna omges av lösningsmedlets molekyler, och sägs vara solvatiserade (hydratiserade om lösningsmedlet är vatten). Detta gör att det går åt flera vattenmolekyler att lösa varje jon och lösligheten blir begränsad.

Regeln syftar på de intermolekylära bindningarna som förekommer mellan molekylerna hos två lösningsmedel. Ifall bindningarna är lika, löses de. Vatten går dock inte att lösa med oljor, eftersom vattenmolekylerna är polära och oljor är opolära. Polära molekyler går inte att lösa med opolära molekyler.

Är mjölk homogen?

Mjölk kan anses vara både en heterogen och homogen blandning, bit det beror på typen. Innan mjölk homogeniseras, är det en heterogen blandning. Efter homogenisering, är det en homogen blandning.

När behöver man inte sätta ut priset på en vara?

Skyldigheten att uppge priset påverkas av arten av varor eller tjänster samt av de marknadsföringskanaler som de marknadsförs i. Skyldigheten att uppge priset kan variera mellan olika varor och tjänster samt kan vara beroende av försäljningssättet.

Marknadsföringsbegreppet är brett. Till marknadsföring hänförs exempelvis reklam, andra säljfrämjande åtgärder som direkt eller indirekt riktas till konsumenter samt information som lämnas om nyttigheten i samband med nyttigheterna eller vid försäljningstillfället. Marknadsföring omfattar även såväl utbud som försäljning. (RP 8/1977) Att enbart hålla produkter i butikslokaler kan också betraktas som marknadsföring. (KKO:2004:32)