Vad gör man om man inte har någon legitimation?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Kan man skaffa id-kort digitalt?

Varför är det bra att ha ett id-kort? Vad ska jag ha med mig när jag vill ansöka om ett id-kort?

Hur gör man för att skaffa ett id-kort?

Ansökningsavgifter för pass och nationella ID-kort hittar du under ambassadens avgiftssida. Sveriges ambassad i Wien accepterar kontant betalning eller betalning med Mastercard, Visa, Maestro och V Pay. Avgiften kan även betalas genom banköverföring i förväg, ta i så fall med inbetalningskvittot vid ansökningstillfället. Om du vill hämta ut passet eller det nationella ID-kortet på ett konsulat i Österrike eller Slovakien tillkommer portoavgift som betalas vid ansökningstillfället. I detta fall tillkommer även en avgift för utlämning av ID-handlingen, som betalas kontant till konsulatet vid utlämningstillfället.

Vad kan man använda istället för id-kort?

Värnplikt kan hindra utfärdande av identitetskort eller förkorta giltighetstiden för identitetskort som beviljas. En värnpliktig beviljas identitetskort högst till utgången av det år då hen fyller 28 år, om hen inte visar att skyldigheten att försvara landet inte utgör något hinder för att utfärda identitetskortet.

Hinderlöshet: Hinderlöshet innebär att du har fullgjort din värnplikt eller civiltjänst, eller att du är befriad från tjänstgöring. Granskningen av detta blir gradvis automatisk och därför behövs inte alltid ett separat intyg.

Hur kan jag bevisa min identitet?

Vilka legitimationshandlingar som kan godtas är inte reglerat i lag. Som utgångspunkt gäller att det är den socialnämnd som en identitetshandling visas upp för som måste ta ställning till om den aktuella handlingen kan godtas som bevis för en persons identitet.

I betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation, SOU 2019:14 nämns fem svenska identitetshandlingar som allmänt accepteras som bevis på innehavarens identitet. Mer om dessa fem identitetshandlingar kan du läsa via länken nedan.

Kan man använda BankID som leg?

Med en e-legitimation kan du legitimera dig online på ett smidigt och säkert sätt. Vi har flera olika BankID för mobilen och datorn, där Mobilt BankID och BankID på fil är kostnadsfria. Ta del av den aktuella prislistan på olika legitimationer. Ett fysiskt ID-kort skaffar du hos Skatteverket.

Kan man ha id-kort på telefonen?

Du kan enkelt och säkert lägga till körkortet eller ett myndighetsutfärdat ID-kort i appen Plånbok och sedan använda iPhone eller Apple Watch till att visa körkortet eller ID-kortet vid utvalda TSA-säkerhetskontroller och hos medverkande företag. Du kan också dela i appar som kräver ID-verifiering. (Stöds på iPhone 8 och senare med iOS 15.4 eller senare och på Apple Watch Series 4 och senare med watchOS 8.4 eller senare. Körkortet eller det myndighetsutfärdade ID-kortet måste vara utfärdat av en medverkande stat. Se webbplatsen för ID-kort i Plånbok.)

Kan man ha leg på mobilen?

Med ditt digitala ID-kort i din BankID-app kan du snart lämna legget hemma. Det digitala ID-kortet är lika tryggt och säkert som ditt Mobila BankID. Ditt BankID finns också kvar och fortsätter fungera precis som vanligt.

Pass och körkort Ditt digitala ID-kort gäller inte som resehandling och går därför inte att använda som ett pass när du åker utomlands. Läs mer om polisens resehandlingar

Ett körkort är en handling för att styrka behörighet att framföra olika typer av motorfordon. När du kör bil är du skyldig att kunna visa ditt körkort eller annan identitetshandling för att genast visa att du är du. Digitalt ID-kort från BankID bör uppfylla detta krav vid en kontroll, men vi avvaktar ännu besked från polisen hur körkortslagen kommer att tillämpas.

Vem kan styrka min identitet?

Hej och tack för din fråga,

En utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap om hen har styrkt sin identitet, fyllt arton år, permanent uppehållstillstånd i Sverige, hemvist här i landet sedan två respektive fyra år beroende på tidigare medborgarskap samt haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt enligt 11 § lag om svenskt medborgarskap.

Kan man få id-kort på banken?

Publicerad 7 november 2008

Swedbanks stränga regler när det gäller vad som krävs för att få ID-kort går ut över många nyanlända invandrare. Växjöbon Rayah Aasee är en av dem som fick nobben när hon ville söka ID-kort.

Kan man ha legitimation i mobilen?

Det digitala id-kortet kan användas istället för ett fysiskt id-kort, till exempel för att hämta ut ett paket. Foto: Bank-id/TT

LEGITIMATION

Vad kan man använda som legitimation?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Hur kan man identifiera sig utan leg?

Om du saknar giltig id-handling när du ansöker om pass eller nationellt id-kort kan du ta med dig en person som intygar din identitet. Den som följer med dig måste vara godkänd intygsgivare och kunna visa upp giltig id-handling.

Någon av nedanstående personer kan följa med till passexpeditionen för att intyga din identitet:

Kan man klara sig utan id-kort?

Säkerheten är alltid det viktigaste för Viking Line. En del i vårt säkerhetsarbete är att utföra identitetskontroller av våra resenärer inför resan. Förbered dig därför redan innan avresa på att du kan komma att behöva uppvisa giltigt resedokument. Resedokument är pass och identitetskort med fotografi.

Olika länder och regioner kan kräva olika typer av resedokument beroende på vilket medborgarskap du har. Du är alltid skyldig att hålla dig informerad om vilka länders medborgare som behöver pass eller pass och visum. Har du frågor om pass- och visumkrav, kontakta respektive lands ambassad. Viking Line förbehåller sig rätten att avvisa resenärer som saknar nödvändiga handlingar.

Se även information om resedokument och det nationella identitetskortet på polisens nätsidor.

Har ingen giltig legitimation?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)