:

Vad har hänt med Millicom?

Innehållsförteckning:

  1. Vad har hänt med Millicom?
  2. Vad händer om man inte svarar på nyemission?
  3. Är Millicom köpvärd?
  4. Måste man svara på nyemission?
  5. Vem äger Millicom?
  6. Varför sjunker Millicom?
  7. Är det bra att köpa nyemission?
  8. Vad händer om man inte deltar i nyemission?
  9. Är nyemission en skuld?
  10. Hur mycket äger Stenbeck i Kinnevik?
  11. När delade Kinnevik ut Millicom?
  12. Hur ska man tänka vid en nyemission?
  13. Vad ska man göra vid nyemission?
  14. Är det värt att köpa Kinnevik?
  15. Är Kinnevik köpvärd?

Vad har hänt med Millicom?

Stenbeckkontrollerade telekombolaget Millicom redovisade starka siffror för det fjärde kvartalet 2009 för drygt en månad sedan. Det har hänt en del sedan sist vi skrev om bolaget för ett år sedan. Det viktigaste är egentligen att en stor del av tillväxten försvann i slutet av 2008 och 2009 och aktien har av den anledningen inte riktigt hängt med börsen det senaste året, trots en uppgång på närmare 70 procent sedan köprådet i BV 09-18.

Under den förre vd:n Marc Beuls 11-åriga ledning ökade Millicom intäkterna med cirka 600 procent. Efterträdaren Mikael Grahne, som tog över efter Marc Beuls i mars 2009 kommer från Millicoms egna led och har skiftat huvudfokus till lönsamhet istället. Det bedömer vi positivt för Millicom som tidigare uppvisat rätt slagiga marginaler och under vissa perioder har lönsamheten varit sämre än andra mobiloperatörer i mer mogna marknader.

Vad händer om man inte svarar på nyemission?

Det kommer ett meddelande med information om att du har en bolagshändelse såsom en emission eller en budsituation att ta ställning till i din internetbank. Du hittar meddelandet om du klickar på brevet högst upp till höger då du är inloggad i din internetbank. All information du behöver finns i erbjudandet för bolagshändelsen.

Du vet väl om att du kan ansluta dig helt gratis, och få ett meddelande om att du har en bolagshändelse att ta ställning till i ett av dina innehav antingen genom sms eller e-post.

Är Millicom köpvärd?

Millicom är verksamma inom telekommunikation. Bolaget arbetar som mobiloperatör med särskild inriktning mot tillväxtmarknader. Tjänsterna som erbjuds inkluderar huvdusakligen tjänster inom mobil, tv och bredband, samt tillhörande tilläggstjänster. Verksamhet återfinns på global nivå, främst inom till Sydamerika, Afrika och Asien, där leverans sker via bolagets varumärken Tigo, Bima och Zintel. Bolaget har sitt huvudkontor i Bertrange, Luxemburg.

Som alltid när det kommer till investeringar finns det inget givet rätt eller fel, utan det beror helt på vad du är för typ av investerare, om du investerar på lång sikt eller handlar aktivt (trading), vad du har för risktolerans osv. På denna sida vill vi ge dig som är intresserad av att köpa aktier i Millicom en bättre möjlighet att lära dig mer om bolaget, följa nyhetsflödet samt tipsa om aktörer som vi själva gillar för att fortsätta analysera och handla aktier i Millicom.

Vi understryker att alla investeringar är förenade med risk och att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Gör alltid din egen analys!

Måste man svara på nyemission?

REDAKTIONEN SVARAR: Hej Amir, jag förstår fullkomligt att du undrar över det här. Det är inte helt lätt, och förutsättningarna i en nyemission är dessutom helt olika vid varje tillfälle. Därför kan det vara mycket attraktivt att vara med i en nyemission, medan en annan är rena giftpillret.

Mycket hänger på till vilka villkor nyemissionen görs. När ett bolag bestämmer sig för en nyemission måste de också ta ställning till hur många nya aktier de vill ge ut, och till vilket pris. Om bolaget vill ta in 100 miljoner kronor, kan de alltså välja mellan att ta in 100 miljoner nya aktier för 1 krona styck, eller 1 miljon aktier för 100 kronor styck, (med begränsningen att teckningskursen inte får vara högre än aktuell börskurs). Summan blir densamma, men ju fler aktier ett bolag ger ut, desto större blir den så kallade utspädningen. Mer om utspädning nedan.

Vem äger Millicom?

Millicom International Cellular SA was established on December 14, 1990, by Shelby Bryan, Jan Stenbeck, Telma Sosa, and Olvin Galdamez, combining the cellular telephone properties owned by Industriförvaltnings AB Kinnevik and Millicom Incorporated. Millicom is headquartered in Luxembourg with a United States corporate office in Miami. Through the Tigo and Tigo Business brands, Millicom provides digital services, including high-speed data, broadband, mobile, cable TV, voice and SMS, Mobile Financial Services, and business communications. Millicom operates in nine Latin American markets, including Bolivia, Colombia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Panama and Paraguay.[5][6]

After two years of planning, the company began operations when the founders completed a $131,000 share purchase in May 1982. The firm took over paging company Meta Systems in October 1982 and then raised $9 million in its first round of financing, managed by chief executive officer, Orhan Sadik-Khan and Kevin Kimberlin.[7][8][9] Since 92% of the world population had no phone service at the time, Millicom promoted mobile technology on a global basis.[10] To do this, Millicom created joint-ventures with local and strategic partners. On 13 December 1982, a joint-venture with Racal Electronics was awarded a cellular license for the United Kingdom. To enable Millicom to earn its 10% royalty from Racal-Millicom, a controlling shareholder, Stenbeck commissioned a startup with three employees, Technophone, to develop the world's first pocket-sized mobile phone.[11] Highlighting its plans to offer the Voice and Data phone (predecessor to the smartphone), his Racal-Millicom joint-venture was renamed Vodafone.[12]

On 12 October 1983, Millicom Inc. created China Telecom Systems (HK), a joint-venture with partners China Resources Ltd. and Comvik, a Swedish mobile firm also controlled by Jan Stenbeck.[13] China Telecom Systems (HK) held the first cellular telephone contract in China, making its service available to the public on 20 May 1985.[14] In December 1989, Millicom set up Microtel Communications Ltd. by teaming up with Pacific Telesis and British Aerospace (later bought out by Hutchison Telecom.)[15] Microtel was awarded a personal communication network (PCN) license to compete with Vodafone in the United Kingdom, a service launched on 28 April 1994 under its brand name, Orange.[16] This venture was acquired in October 1999, at which time Orange and its new parent, Mannesmann, were in turn both taken over by Vodafone. At a value of $202 billion,[17] the takeover of Mannesmann by Vodafone was the largest transaction in corporate history.[18][19] Orange (formerly Microtel) was then sold to France Telecom, which subsequently changed its corporate name to Orange.[20][21]

Millicom has operated in Guatemala since 1990. It owns a 100% equity interest in the operation after acquiring the remaining 45% stake from its local joint venture partner in an $2.2 billion deal in November 2021. The Tigo brand launched in 2004, replacing former national brands COMCEL and Amigo de COMCEL. Tigo Guatemala is the country's largest mobile operator with more than nine million customers and market share of 53.4 percent. Mobile penetration is estimated at 112 percent (as measured by GSMA, 2017) with internet penetration at 27 percent (World Bank, 2015). Tigo also provides mobile financial services through Tigo Money, as well as broadband, cable and business Services.[50]

Varför sjunker Millicom?

Det är inte så länge sedan bolagets vinster inte ens räckte till att betala räntorna på lånen.I dag är Millicom ett extremt lönsamt företag, med starka finanser.

Och det är till salu.

Är det bra att köpa nyemission?

Är ert bolag i behov av utökat kapital i företaget? Då är du säkerligen bekant med begreppen nyemission och företrädesemission. Men vad innebär dem, hur går en emission till och vad skiljer dessa tillvägagångssätt åt?‍Jinderman & Partners hjälper er att reda ut vilken kapitalanskaffning eller emissionsmodell som är bäst för just er.

När ert bolag genomför en nyemission innebär det att ni ger ut nya aktier. Detta i syfte att ta in mer kapital i företaget. Aktierna erbjuds till allmänheten eller befintliga aktieägare, som alltså får möjlighet att teckna nya aktier i företaget.

Givet att bolaget är börsnoterat eller listat kan aktier tecknas på börsen, men att teckna via nyemissioner innebär flertalet fördelar. För att attrahera fler investerare erbjuds de nya aktierna i regel till ett lägre pris än dess nuvarande aktiekurs på börsen.

Vad händer om man inte deltar i nyemission?

Bland de som nyligen beslutat om nyemission kan nämnas pressade fastighetsbolag såsom Castellum och Balder, men även Securitas, Beijer Ref och Stillfront. 

När ett företag gör en nyemission har du som aktieägare ofta förtur till att vara med och teckna aktier i den. Därför får du teckningsrätter med vilka du kan köpa nya aktier. Vill du inte det kan du sälja teckningsrätterna.

Är nyemission en skuld?

Aktieutdelning från bolaget ska bokföras då beslut om aktieutdelning är taget, alltså på dagen för bolagsstämman. Det är då pengarna anses vara tillgängliga för ägaren. Som verifikation (underlag) använder du en kopia av bolagsstämmoprotokollet där föregående års vinst balanseras och eventuell utdelning fastställs.

Utdelningen till fåmansdelägare krediteras ett skuldkonto, t ex Outtagen vinstutdelning [2898], i väntan på att pengarna betalas ut. 

Hur mycket äger Stenbeck i Kinnevik?

Group 11Created with Sketch. Group 11Created with Sketch.

för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda den här webbplatsen godkänner du att vi använder kakor. Du kan ändra ditt samtycke på sidan Personuppgifter & cookies.

När delade Kinnevik ut Millicom?

17 sep 2019, 13:00 · Regulatorisk information

Kinnevik AB (publ) ("Kinnevik") meddelade idag att bolaget har beslutat att föreslå en utdelning av hela sitt innehav i Millicom International Cellular S.A. ("Millicom") till Kinneviks aktieägare. Kinnevik har även beslutat att ändra sin utdelningspolicy och upphöra att betala ordinarie kontantutdelningar för att istället betala ut överskottskapital som genereras från investeringsverksamheten i form av extra utdelningar.

Hur ska man tänka vid en nyemission?

Ibland behöver företag plocka in mer pengar in i bolaget. Detta för att exempelvis bekosta utveckling av nya produkter eller kanske för att kunna köpa upp ett annat företag. Istället för att företaget tar ett lån så kan det få in dessa pengar genom att göra en så kallad nyemission.

Artikelns innehåll - Klicka för att gå direkt ner till önskad rubrik [Dölj]

Vad ska man göra vid nyemission?

Bilden ovan visar svenska börsen (exkl utdelningar) samt investmentbolagen (exkl utdelningar) sedan början av 2016. Den totala avkastningen på det indexet har varit ungefär den dubbla jämfört med börsen.

Delvis kan man förklara avkastningen med att Investmentbolagen (förkortat IB i texten framöver) har varit duktiga på att göra goda investeringar. Ta Investor som exempel, största av alla IB och som investerare får man ett portfölj av svenska stora börsnoterade industribolag med global försäljning i kombination med riskkapitalsfonder genom EQT och en helägd rörelse av kassaflödesstabila bolag i Patricia Industries. Både stora stabila jättar och små tillväxtbolag i samma korg. Sen finns det ett Svolder som genom aktiv stockpicking försöker äga de 10-15 bästa små/medelstora börsnoterade bolagen de kan hitta just nu. Eller ett VNV som försöker fånga tillväxtbolagen redan innan de finns på börsen och således äger en portfölj av nästan uteslutande onoterade tillgångar.

IB kommer helt enkelt i lite olika former men gemensamt är att du som investerare får en god riskspridning då ett IB i sin tur ofta äger mellan 10 och upp mot i vissa fall 100+ olika företag. Dessutom får man aktiv förvaltning på riktigt, då IB inte behöver ta hänsyn till in- och utflöden samt ofta har 1-3 stora ägare som själva är direkt eller indirekt aktiva i IB-bolaget. De vill säkerställa att deras pengar växer och du som delägare får vara med på den resan.

Är det värt att köpa Kinnevik?

Bilden ovan visar svenska börsen (exkl utdelningar) samt investmentbolagen (exkl utdelningar) sedan början av 2016. Den totala avkastningen på det indexet har varit ungefär den dubbla jämfört med börsen.

Delvis kan man förklara avkastningen med att Investmentbolagen (förkortat IB i texten framöver) har varit duktiga på att göra goda investeringar. Ta Investor som exempel, största av alla IB och som investerare får man ett portfölj av svenska stora börsnoterade industribolag med global försäljning i kombination med riskkapitalsfonder genom EQT och en helägd rörelse av kassaflödesstabila bolag i Patricia Industries. Både stora stabila jättar och små tillväxtbolag i samma korg. Sen finns det ett Svolder som genom aktiv stockpicking försöker äga de 10-15 bästa små/medelstora börsnoterade bolagen de kan hitta just nu. Eller ett VNV som försöker fånga tillväxtbolagen redan innan de finns på börsen och således äger en portfölj av nästan uteslutande onoterade tillgångar.

IB kommer helt enkelt i lite olika former men gemensamt är att du som investerare får en god riskspridning då ett IB i sin tur ofta äger mellan 10 och upp mot i vissa fall 100+ olika företag. Dessutom får man aktiv förvaltning på riktigt, då IB inte behöver ta hänsyn till in- och utflöden samt ofta har 1-3 stora ägare som själva är direkt eller indirekt aktiva i IB-bolaget. De vill säkerställa att deras pengar växer och du som delägare får vara med på den resan.

Är Kinnevik köpvärd?

För prenumerationsärenden, ring 08-573 651 00 · Tillhandahållare av innehåll: Dagens industri, 105 16 Stockholm, org.nr: 556221-8494 · Ansvarig utgivare:

Peter Fellman