Vad är skillnaden på hyra och arrende?

Hej och tack för din fråga!

Som jag har förstått det har du arrenderat ut marken som huset står på, men inte själva huset. Ett hus kan inte arrenderas ut, det kan endast hyras ut då arrende avser uthyrning av mark enligt 8 kap 1 § jordabalken (nedan förkortat JB). Det går alltså inte att välja mellan att arrendera ut sitt hus eller att hyra ut sitt hus. Under vissa omständigheter är det möjligt att arrendera ut mark där det står ett hus, detta kallas bostadsarrende (10 kap JB) och syftar till att arrendatorn (den som arrenderar marken) skall ha möjlighet att bygga hus på marken som denne hyr. Då arrenderar denne både marken och huset. Det går dock inte att arrendera ut hus och mark separat. Om avtalet med storbonden är ett bostadsarrende har denne besittningsskydd även till huset som står på marken. Detta innebär att om du vill att arrendevillkoren skall ändras mellan er måste du meddela detta inför en ny arrendeperiod enligt 10 kap 3 § JB vilket kommer leda till att du behöver vänta en tid innan förändringen träder i kraft. Om du enbart arrenderat ut marken till storbonden bör du som jordägare kunna hyra ut huset utan problem i detta avseende.

Vad kallades arrende förr?

En nyttjanderätt att bruka viss mark för arrendatorn uppstår när jordägaren genom avtal upplåter mark till arrendatorn. Nyttjanderätten innebär att arrendatorn har rätt att använda en eller ett flertal fastigheter.

De fyra olika typerna av arrende behandlas i jordabalken och det är hur jorden ska användas som avgör vilken typ av arrende det är fråga om.

Det finns två typer av nyttjanderätt – total samt partiell. Total nyttjanderätt innebär att arrendatorn har rätt till all sorts användning av fastigheten. Partiell nyttjanderätt innebär att arrendatorn endast har möjlighet att använda fastigheten på ett visst sätt, till exempel för att bedriva jordbruk.

Hur betalas arrende?

Behöver du hyra mark? Strömstads kommun arrenderar ut (hyr ut) mark för olika användningsområden som till exempel odlingslotter, mark för jordbruk, parkeringsplatser och sjöbodar. För den hyrda marken betalar du en årlig avgift. Här hittar du information om arrenden och hur du ansöker om att arrendera mark av kommunen.

Bostadsarrende - som arrendator har du rätt att uppföra en bostad - och används för koloniträdgårdar och fritidshus. (Länk till bostadsarrende)
Jordbruksarrende - mark hyrs ut för jordbruk till brukaren. Om bostad ingår kallas arrendet "gårdsarrende" eller "sidoarrende.
Anläggningsarrende- som arrendator har du rätt att uppföra och bibehålla byggnad för förvärvsverksamhet som exempelvis kiosk, lagerlokal (Länk till hyra mark och lokaler)
Lägenhetsarrende - används när marken hyrs ut för en annan användning än de tre ovanstående typerna. Detta är den mest använda upplåtelseformen.

Ett arrende avtalas med en enskild person eller juridisk person (företag, förening eller dödsbo), vilket innebär att avtalet inte automatiskt följer med vid en överlåtelse. Arrendet är alltså inte knutet till en fastighet. Arrendeavtal kan inte överlåtas till annan utan tekniska förvaltningens skriftliga medgivande.

Vad betalar man i arrende?

Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde år 1995. Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige. Priserna i den här rapporten baseras på samtliga avtal, inklusive så kallade gratisarrenden, om inget annat anges. Mellan 2010 och 2011 skedde den största prisökning under perioden 2010–2022. Efter 2011 har prisökningen stagnerat. Totalt har priset för att arrendera en hektar jordbruksmark ökat med 29 % mellan 2010 och 2022.

Enligt vår arrendeprisundersökning, som genomförs vartannat år, har arrendepriset för en hektar jordbruksmark varit relativt oförändrat sedan år 2011. Mellan år 2020 och 2022 minskade de genomsnittliga arrendepriserna på jordbruksmark med 1 %. Enligt undersökningen kostade det i genomsnitt 1 794 kr att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige år 2022. Beräkningsunderlaget till statistiken baseras på uppgifter från ungefär 1 000 företag.

I denna statistikrapport redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis stora så förekommer det lokala prisvariationer.

Priserna som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser för jordbruksmark både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade från arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna anges per år exklusive moms. I databasen redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser, inklusive gratisarrenden, på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda priser är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.

Redovisning av resultat sker på riksnivå samt två olika regionala indelningar, NUTS2 och produktionsområde. För NUTS2, som är sammanslagningar av län, har vi dessutom slagit ihop några regioner. Sammanslagningen beror på att vi i denna urvalsundersökning fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Stockholm redovisas därför tillsammans med Östra Mellansverige medan Nedre och Övre Norrland har slagits ihop och redovisas som Norra Sverige. Karta 2 visar samtliga NUTS2-områden i Sverige.

Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera jordbruksmark i Sverige. Sedan 2000 har takten på arrendeprisökningen varit i snitt mellan 0‑7 % per år med några få undantag. Mellan 2004 och 2005, 2012 och 2013 samt 2020 och 2021 skedde minskningar på mindre än 0‑2 % och mellan åren 2006 och 2007 samt 2010 och 2011 ökade arrendepriserna med 16 respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling i spannmålsbygderna.

Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit något stigande till och med år 2022. Enligt punktskattningen har arrendepriset för jordbruksmark gått upp med 10 % denna period men ökningen är inte statistiskt säkerställd. Mellan år 2021 och 2022 steg priset med 1 %.

År 2022 var det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden 1 794 kr per hektar och år. Medelfelen visar hur stor osäkerhet det är i resultaten. För riket är medelfelet 4,2 %, vilket innebär att konfidensintervallet för riket är 1 647‑1 941 kr. Prisutvecklingen för riket sedan 1994 redovisas i figur A. Det är så långt tillbaka som vi har samlat in uppgifter om arrendepriser. I tabell 1 redovisas genomsnittligt arrendepris på jordbruksmark, inklusive gratisarrende för riket och NUTS2 för åren 1994–2022.

Vad heter den som arrenderar?

Ett arrende räknas som jordbruksarrende om jordägaren och arrendatorn har ingått ett avtal om att marken ska användas för jordbruksändamål. Till exempel kan arrendatorn använda marken till åkermark eller betesmark.

Tänk på! Avtalet måste alltid vara skriftligt. Muntliga avtal är inte giltiga.

Det finns två olika typer av jordbruksarrenden: gårdsarrende och sidoarrende. Skillnaden mellan dem är att det vid upplåtelse av gårdsarrende även ingår en bostad, vilket det inte gör vid sidoarrende.

För att upplåtelsen ska räknas som bostadsarrende ska syftet vara att arrendatorn ska bo på platsen och betala ersättning till jordägaren. Arrendatorn har då rätt att bygga en bostad eller ha kvar en bostad som finns på marken. Vanligast är att arrendatorn har ett fritidshus eller en sommarstuga på marken, men även en permanentbostad kan vara ett bostadsarrende.

Till skillnad från gårdsarrende får marken däremot inte användas till jordbruk.

I regel gäller bostadsarrenden bara för fysiska personer. Upplåts ett liknande arrende till juridiska personer räknas det vanligtvis som ett lägenhetsarrende.

Anläggningsarrenden innebär att arrendatorn har rätt att bygga eller ha kvar byggnader för att bedriva verksamheten på marken. Anläggningsarrenden kan exempelvis vara bensinstationer, fabriker, vindkraftverk eller lagerhus.

Avtal för anläggningsarrenden måste alltid vara skriftliga, med undantag för avtal som träffades före 1 juli 1968.

Vilka Arrendeformer finns?

Vad är total nyttjanderätt?

En total nyttjanderätt ger dig som har nyttjanderätten tillgång till den mark som har upplåtits.

Kan man bli av med arrende?

Arrende är en form av avtalsförhållande där en markägare mot avgift upplåter rätten att nyttja mark till en fysisk eller juridisk person. Det uppstår på så vis en nyttjanderätt att bruka viss mark. Den här artikeln riktar sig till dig som vill veta mer om arrende eftersom vi kommer att besvara frågor som till exempel vad det innebär att arrendera, om en arrendator har besittningsskydd, hur länge ett arrendeavtal står sig och mycket mer.

Arrende är en upplåtelse av jord mot betalning (8 kap. 1 § JB). Det innebär att någon betalar hyra till en jordägare för att få nyttja dennes mark. I juridiska termer kallas du som upplåter mark för jordägare och den som får tillgång till marken kallas för arrendator. Det finns 4 olika former av arrende: bostadsarrende, jordbruksarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Nedan ska vi ge dig en kort genomgång av de huvudsakliga typerna av arrende:

Kan man bli av med ett arrende?

Vad menas med arrendator?

De fyra olika typerna av arrende behandlas i jordabalken och det är hur jorden ska användas som avgör vilken typ av arrende det är fråga om.

Kan man bryta ett arrende?

Du ska säga upp arrendeavtalet skriftligt. Om arrendeavtalet inte sägs upp i tid fortsätter det att gälla med samma villkor för ytterligare en period.

Är arrende bra?

Har en arrendator förköpsrätt?

1 § En arrendator har enligt denna lag rätt att förvärva arrendestället, om avtalet gäller ett jordbruksarrende som omfattar bostad åt arrendatorn eller ett bostadsarrende.

2 § Om en arrendator har intresse av att utöva sin förvärvsrätt, får han anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Vid bostadsarrende får en intresseanmälan göras endast om det på arrendestället finns ett sådant bostadshus som avses i 10 kap. 1 § jordabalken och huset har åsatts taxeringsvärde.

Till anmälan skall fogas arrendeavtalet i original eller bestyrkt kopia. Avser anmälan ett bostadsarrende, skall till anmälan dessutom fogas bevis om att bostadshuset har åsatts taxeringsvärde. Lag (2000:247).

5 § Ett arrendeställe, för vilket en intresseanmälan gäller, får inte överlåtas helt eller delvis genom köp eller byte utan att den arrendator som har gjort intresseanmälan eller, i fall som avses i 4 § andra stycket, dennes dödsbo har erbjudits att förvärva arrendestället. Ett sådant erbjudande kallas hembud.

Utan hinder av första stycket får, när det är fråga om bostadsarrende som inte avser hel fastighet, överlåtelse ske utan hembud om högst hälften av den överlåtna fasta egendomen utgör mark, som omfattas av arrendet.

Föreligger hembudsskyldighet får hembudet avse även annan fast egendom än arrendestället, såvitt avser jordbruksarrende dock inte om arrendatorn bestrider detta inom den tid som gäller för antagande av hembud enligt 10 §.

Vem äger arrende?

En del av stadens mark får användas av ett företag eller en privatperson genom ett så kallat arrende.

Ett arrende ger en privatperson eller ett företag rätt att använda någon annans mark. Den som arrenderar mark kallas arrendator.

Har en arrendator besittningsskydd?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag håller med dig, det är inte helt lätt att orientera sig i Jordabalkens (JB) alla regler, men vi gör ett försök! Det finns en hel del regler till eran förmån.