Vad innebär det att ett beslut är ett gynnande förvaltningsbeslut?

Author

Den här uppsatsen behandlar ändring av beslut på myndighetsnivå. Syftet med uppsatsen är att klargöra nuvarande regler kring ändring av beslut samt avgöra om dessa är tillfredsställande eller behöver förändras. En grundläggande förvaltningsrättslig princip är att gynnande förvaltningsbeslut vinner negativ rättskraft. Det innebär att gynnande beslut endast kan ändras till fördel för den enskilde. Betungande beslut vinner som huvudregel inte negativ rättskraft och kan ändras i både mildrande och skärpande riktning. Det finns dock undantag för både gynnande och betungade beslut. I förvaltningslagen finns bestämmelser om rättelse och omprövning. I övrigt regleras beslutmyndigheters ändringsbefogenheter till största del av principer utvecklade genom praxis och sedvana. Det är en tämligen oordnad bild som framträder vid ett försök att redogöra för detta rättsmedel. I många fall föreligger ett något oklart rättsläge. Den gemensamma åsikten i doktrin är att det finns problem med nuvarande regler. Problemen uppkommer när myndigheter vill ändra tidigare fattade beslut. Frågor som är kopplade till negativ rättskraft, res judicata, litispendens och reformatio in pejus behandlas i uppsatsen. De många olika måltyperna i förvaltningsrätten har gjort att det tidigare har ansetts olämpligt att lösa problemen genom generellt tillämplig lagstiftning. I det nya förslaget på förvaltningslag SOU 2010:29 och i doktrin finns det dock enligt mig många goda lösningar på problemen. Några av dessa är att lagstadga om när gynnande förvaltningsbeslut får ändras till nackdel för enskilda, införa ett undantag för icke tidsbegränsade gynnande förvaltningsbeslut samt ta in regler som säger att alla negativa förvaltningsbeslut kan ändras om inte annat förskrivs i speciallag.

Får en myndighet ändra ett gynnande beslut?

Author

Vad menas med ett gynnande beslut?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga handlar om gynnande besluts negativa rättskraft och regleras i förvaltningslagen (FL). Huvudregeln är att gynnande beslut vinner negativ rättskraft, med detta menas att ett gynnande beslut som utgångspunkt är orubbligt och därför inte får ändras. Däremot har denna regel precis som varje huvudregel några undantag, vilket är fallet även här. Undantagen kommer jag att redogöra för nedan.

Kan gynnande beslut återkallas?

8. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och undanröjde det överklagade beslutet. Som skäl angavs att det lämnade förhandsbeskedet enligt praxis föll inom länsstyrelsens beslutskompetens. Det kunde därför inte anses sakna rättslig verkan. Då det inte förelegat förutsättningar för att ändra ett gynnande beslut hade länsstyrelsen inte haft fog för att återkalla förhandsbeskedet.

När får ett gynnande beslut ändras?

Skatteverket får ändra ett beslut som verket har meddelat som första instans om beslutet är felaktigt (37 § första stycket FL). Det finns inte något krav på att det ska ha kommit till nya omständigheter för att en ändring ska kunna göras. Även ursprungliga felaktigheter av saklig eller processuell natur som upptäcks kan ligga till grund för att ändra ett beslut (prop. 2016/17:180 s. 328). Det innebär att ett beslut som regel bör kunna ändras så snart det av något skäl finns anledning att dra slutsatsen att beslutet är oriktigt (prop. 2016/17:180 s. 230).

Skatteverket kan ändra såväl överklagbara som inte överklagbara beslut, men bara beslut där Skatteverket har varit första instans.

Beslut som har fått laga kraft, d.v.s. inte längre kan överklagas, omfattas också av bestämmelserna.

Skatteverket ska ändra ett beslut som verket har meddelat som första instans om beslutet är uppenbart felaktigt och felet är väsentligt. Beslutet måste också gå att ändra snabbt och enkelt, utan att det blir till nackdel för någon enskild part (38 § FL).

Kan man överklaga ett gynnande beslut?

När utskottens och nämndernas protokoll har justerats anslås de inom två arbetsdagar på kommunens officiella digitala anslagstavla.

Anslaget sitter på kommunens anslagstavla i tre veckor. Om du vill överklaga lagligheten (laglighetsprövning) i ett politiskt beslut ska det ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag anslaget sattes upp på kommunens anslagstavla.

När kan gynnande beslut ändras?

Ett beslut eller annan åtgärd som fattas av en myndighet och som är ett uttryck av makt över en medborgare.

Det är endast "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande" som räknas som myndighetsutövning. Annat som myndigheten ägnar sig åt räknas inte in i myndighetsutövningen, exempelvis avtal eller affärsmässig verksamhet.

När en myndighet gör fel?

Jag arbetar som handläggare på en statlig myndighet och undrar vilka konsekvenser som kan följa på att en handläggare inte följer förvaltningslagen (vid en anmälan av något slag)? Blir det en JO-anmälan mot myndigheten och i vilka fall kan det rörs sig om ett tjänstefel? Är det skillnad på om beslutet rör sig om ett avslag eller ett återkrav? Har det betydelse om handläggaren medvetet eller omedvetet har brutit mot en paragraf?

Myndighetsutövning innebär utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Det kan bestå av både gynnande och betungande beslut, men det är endast de betungande besluten som den enskilde kan överklaga, enligt 22 § förvaltningslagen. Beslut om avslag och återkrav omfattas alltså av begreppet ”myndighetsutövning”. För att en handläggare på en myndighet ska kunna straffas för tjänstefel måste rekvisiten i 20 kap. 1 § brottsbalken vara uppfyllda. Där framgår att ”den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år”. Av detta kan man utläsa att om handläggaren medvetet brustit i utövningen så blir tjänstefel aktuellt. Det kan även gälla om handläggaren omedvetet gör fel, om man kan anse att han eller hon förfarit oaktsamt. Vidare står dock i paragrafen ”Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas för ansvar”. Detta är en viktig undantagsregel, då tjänstemän i annat fall inte skulle våga utföra sina arbeten, eftersom risken för fel alltid kommer att föreligga. Om felet i fråga anses ringa, går alltså tjänstemannen fri från ansvar. Det är JO som kontrollerar att myndigheter och tjänstemän följer aktuella lagar och andra författningar. Mvh

Vilka beslut går inte att överklaga?

De beslut som fattas med stöd av lagen och som inte får överklagas räknas upp i SFL (67 kap. 5 § SFL). Uppräkningen är uttömmande. Alla andra beslut som fattas med av stöd SFL får alltså överklagas. Det innebär bl.a. att ett beslut om avslag på en ansökan om anstånd med att lämna inkomstdeklaration får överklagas (se prop. 2010/11:165 s. 1126).

Trots uttalandet i förarbetena att alla andra beslut är överklagbara är det Skatteverkets uppfattning att följande beslut är s.k. partsbesked från Skatteverket som inte är överklagbara:

beslut att överlämna skatte- eller avgiftsbelopp till Kronofogden för indrivning (70 kap. 1 § SFL)
beslut att snabbrestföra skattefordran
beslut att sänka restföringsgräns
beslut att underlåta restföring av skattefordran
beslut att återta en fordran på skatt eller avgift från indrivning när Skatteverket beviljar anstånd eller sätter ned eller undanröjer fordran (70 kap. 5 § SFL).

Beslut som avser befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 10 § SFL eller 13 kap. 5 § första stycket 1 SFL får inte överklagas (67 kap. 5 § 1 SFL), läs mer under Överenskommelse med annan stat finns.

Detta överklagandeförbud kommer i konflikt med den särskilda överklagandetid som finns reglerad i 67 kap. 16 § 2 och 67 kap. 17 § SFL och som också avser beslut enligt 10 kap. 10 § SFL och 13 kap. 5 § första stycket 1 SFL. Enligt Skatteverkets bedömning har förbudet att överklaga dessa beslut företräde. Det går däremot att begära omprövning av ett beslut som avser sådan befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag (se 66 kap. 14 § 2 och 66 kap. 16 § SFL).

Kan man överklaga Förvaltningsrättens beslut?

Om du tycker att förvaltningsrätten har tagit fel beslut i sin dom kan du överklaga domen till en annan domstol: till både kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. De kan ändra förvaltningsrättens dom, men det är inte säkert att de väljer att undersöka din överklagan. Läs mer här nedanför.

Du överklagar domen på samma sätt som du överklagade beslutet, så du kan följa stegen på den här sidan igen.

Vilka beslut kan överklagas till förvaltningsrätten?

Varje medborgare i Malmö har rätt att överklaga kommunala beslut – det vill säga beslut som fattats av exempelvis kommunfullmäktige eller kommunens nämnder.

Om du vill överklaga ett beslut skickar du en skriftlig överklagan till förvaltningsrätten som sen gör en laglighetsprövning för att se om kommunens beslut överensstämmer med lagen eller inte. Vissa kommunala beslut överklagar du på annat sätt, exempelvis beslut som rör bistånd och bygglov.

Kan förvaltningsrätten ändra ett beslut?

På denna sida kan du ta del av några bestämmelser i förvaltningslagen som juridiska avdelningen tycker är viktiga att känna till som anställd vid en statlig förvaltningsmyndighet. Det är inte möjligt att kort återge alla delar av förvaltningslagens innehåll eller tillämpning men här återges ett urval av det som bedömts ha störst betydelse för verksamheten vid universitetet.

Vid osäkerhet kring tolkning av delar av förvaltningslagen, kontakta gärna avdelningen Juridik vid sektionen Juridik och dokumenthantering. Vi erbjuder också internutbildning på området till verksamheten – välkommen med förfrågan.

Vilka kommunala beslut kan inte överklagas?

Varje medborgare i Malmö har rätt att överklaga kommunala beslut – det vill säga beslut som fattats av exempelvis kommunfullmäktige eller kommunens nämnder.

Kan man överklaga förvaltningsrättens beslut?

Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligt till förvaltningsrätten (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till beslutsmyndigheten, d.v.s. Skatteverket (43 § första stycket FL). Det går bra med vanligt brev, e-post eller fax. Ett meddelande per telefon eller andra muntliga meddelanden uppfyller inte kravet på skriftlighet. När en part muntligt meddelar Skatteverket att hen är missnöjd med ett beslut bör Skatteverket därför upplysa parten om att ett överklagande av beslutet ska göras skriftligt (Hellners & Malmqvist 2010, Förvaltningslagen med kommentarer, s. 315).

Överklagandet behöver inte vara egenhändigt undertecknat, men det är ett lagkrav på att förvaltningsrätten ska anges i överklagandet. En sådan reglering kan bidra till att tydliggöra rollfördelningen mellan beslutsmyndigheten och överinstansen och även förenkla beslutsmyndighetens prövning av om en skrivelse med en begäran om ändring kan uppfattas som ett överklagande eller enbart som en begäran om omprövning (prop. 2016/17:180 s. 264). Ett överklagande som saknar ordet ”förvaltningsrätten” bör dock inte alltid ses som en begäran om ändring utan avsändarens avsikt i det avseendet kan behöva utredas innan beslut fattas.

Kan man överklaga beslut från förvaltningsrätten?

Filmen informerar om hur ett mål avgörs i förvaltningsrätten från det att ett överklagande lämnas in till att domstolen tar ett beslut. I den animerade filmen symboliseras ett myndighetsbeslut av ett vitt papper med horisontella streck på.

Så avgörs ett mål i förvaltningsrätten.